hur ska man kunna komma överens med barnets pappa

Du och barnets pappa måste kommunicera med varandra gällande ert barn särskilt om ni har delad vårdnad och det får den nya flickvännen bara acceptera! Löjligt ju!

VET du att det är så (att han inte får för sin nya tjej), eller kan det bara vara som han säger? Tyvärr vet jag flera fall där det skylls på den nya för att föräldern tycker det är lättare än att säga att man själv inte vill ha så mkt kontakt. Är det så så får ni hålla er till nödvändig info (alltså sådant som påverkar umgänget o nödvändig info angående barnet (sjukdomar osv). Det går utmärkt att sköta via mail.

Stämmer det att han inte "får" så är det dags för honom att stå upp o förklara att det har hon ingen rätt att bestämma. Oavsett är det han som bär ansvaret - antingen vill han inte eller så LÅTER han henne bestämma..

Exakt det jag säger och sagt till henne. Men hon säger att han inte vill ha kontakt å de får jag acceptera. Hon skriver att han hellre väljer henne framför sitt barn. Vi har delad vårdnad över barnet. Men jag vet att han vill kunna kommunicera med mej och kunna ha kontakt, han har skrivit det till mig när hon ej är med. Det är hans barn det handlar om så dom kan få en bra kontakt med varandra för han behöver ju sin pappa. Men eftersom han inte "får" svara mej så blir det så svårt att veta om han nu kommer hämta vårat barn som är bestämt elr inte, jag vill inte va orolig varje gång när barnet är hos sin pappa. Och det värsta är att pappan å hans flickvän ska ha barn..

Hon skriver elakt å omoget till mej. Vill inte att mitt och hans barn ska bil utstött, eftersom hon inte låter honom skriva.. vi har bestämt inom familjerätten att kontakten vi har ska handla om vårat barn vilket ja förklarar för både honom och flickvännen. Han skriver hela tiden när han är själv och skriver att säg inget för det blir bara krångel. Jag vill det bästa för vårat gemensamma barn och eftersom dom nu ska ha ett så blir ju barnen syskon och då måste man kunna ha en bra kontakt, allihopa.

Så enligt henne är det han som inte vill ha kontakt o enligt honom är det hon som inte "tillåter"?

Låter som om han spelat er båda två o inte vågar erkänna hur han vill ha det. För ngn av er ljuger han för, eller hur.

Hon ska inte skriva till dig alls om ni inte har en bra relation. Det får du o pappan sköta. Slutar hon inte skriva så blocka hennes nummer på mobilen o lägg alla hennes mail i en mapp - olästa. Meddela dem bägge två att hädanefter kommer du inte att svara på ngt hon skriver och fortsätter hon skriva så anmäl henne för trakasserier.

Har du o pappan bestämt att all kontakt som sker skall vara om ett barn låter det som om ngn av er tidigare gått långt över gränsen. Med tanke på flickvännens reaktion så låter det som om det är du? Ha enbart minimal kontakt och enbart om det är absolut nödvändigt. Du skriver att informationen handlar om ert barn - mer exakt VAD skriver du? Och hur ofta?

Det räcker med att ni hörs angående saker som påverkar umgänget. Vill han ha mer kontakt så får han ta upp det själv. Du skriver även att du inte är säker på att han ska hämta som överenskommet om du inte får lov att ha kontakt med honom. Då undrar jag om han normalt uteblir eller om han vanligtvis hämtar som det är sagt? Om det vanligtvis är så att han hämtar som det är sagt behöver du ju inte få det bekräftar varje gång?

Varför är du orolig för ditt barn när barnet är hos pappan? Litar du inte på att han kan ta hand om barnet eller är det för att han inte har kontakt med dig under umgänget. Så länge inget inträffar som är skadligt för barnet behöver ni inte ha kontakt under umgänget.

Du skriver att ni måste ha en bra kontakt allihop pga att ert barn skall få ett syskon. Det är önskvärt men nej, det är inget måste. Fingerar det inte får ni helt enkelt hålla er till "need to know" och inget mer.

har det precis som du, vi har en medlare i form av en familjemedlem mellan oss, vilket inte fungerar, du får faktiskt se till att ni måste kunna prata, tänk bara att allt måste handla om barnet. testa om ni kan maila varandra, istället för ringa. 

Blir bara förbannad på sånna här män som inte vågar stå på sig och faktiskt bry sig om det han skaffat innan. 

Jag har försökt sen barnet kom att han ska ta ett ansvar, hjälpa till med barnet osv, men tillslut så lämna han mej för att han tyckte ja tjata och va helt enkelt inte kär. Har därefter försökt ännu mer att han ska kunna ha honom men han tog han bara när han kände för det. Vi kunde ha bestämt 1 månad i förväg att han skulle ha våran son men ändå så lämna han bort honom när det var hans helg eller dag osv. Tillslut så tog jag kontakt med familjerätten eftersom vi inte kunde komma överens. Då följer flickvännens mamma med och ställer till en scen därinne och ska pront bli med in och säger att ja inte låter pappan ha våran son men dom förklarar för flickvännens mamma att detta är mellan föräldrarna och sen gick dom så fick sitta därinne själv så då kom vi fram till att det blir varannan helg och att vi ska ha kontakt när det gäller sonen, vid hämtning och lämning vilket båda accepterade. helgen så ringer pappans brors flickvän och säger attt han inte kan hämta våran son på dagis, och hon var tvungen att hämta sonen. Klart att jag är lite orolig eftersom jag toge hand om sonen hela tider och han har knappt funnits i sonens liv. Sen så skrev jag till hans flickvän att jag och han kommit överens om detta men hon säger att jag ska acceptera att han inte vill, att jag får acceptera att hon har lika mycket att bestämma över adrian som jag och han har. Men ändå hör han av sig när hon ej är med. Har iaf ringt familjerätten nu och dom tyckte att det inte ska ligga på den här nivån ifrån hans flickvän och ett nytt möte är bokat. Hoppas det blir bra, för sonens skull!

Håller med Brumma i allt.

Ang att flickvännens mamma trängde sig in, varför tillät handläggarna det? Om en av föräldrarna, (du) säger nej får de inte släppa in någon. De får dessutom inte meddela något om vad som sägs på mötena till någon, men pappan kan ju givetvis tala om vad som sägs eller visa papprena.

Och pappan måste börja förstå att det handlar om hans son och måste kunna följa det vi bestämt. Jag har aldrig sagt att vi ska ha kontakt hela tiden, utan det är bara under hämtning och lämning så man vet att det gått bra eftersom han inte hörde av sej första gången utan någon helt annan fick hämta sonen. Vill kunna slappna av och veta att det bara gått bra, är det fel?