hur ska man kunna komma överens med barnets pappa
Han har inte tagit något ansvar alls nästan, men nu så har han barnet varannan helg men han får inte ha någon kontakt med mej angående barnet för sin nya flickvän. Förstår inte :(
Han har inte tagit något ansvar alls nästan, men nu så har han barnet varannan helg men han får inte ha någon kontakt med mej angående barnet för sin nya flickvän. Förstår inte :(
Exakt det jag säger och sagt till henne. Men hon säger att han inte vill ha kontakt å de får jag acceptera. Hon skriver att han hellre väljer henne framför sitt barn. Vi har delad vårdnad över barnet. Men jag vet att han vill kunna kommunicera med mej och kunna ha kontakt, han har skrivit det till mig när hon ej är med. Det är hans barn det handlar om så dom kan få en bra kontakt med varandra för han behöver ju sin pappa. Men eftersom han inte "får" svara mej så blir det så svårt att veta om han nu kommer hämta vårat barn som är bestämt elr inte, jag vill inte va orolig varje gång när barnet är hos sin pappa. Och det värsta är att pappan å hans flickvän ska ha barn..
Hon skriver elakt å omoget till mej. Vill inte att mitt och hans barn ska bil utstött, eftersom hon inte låter honom skriva.. vi har bestämt inom familjerätten att kontakten vi har ska handla om vårat barn vilket ja förklarar för både honom och flickvännen. Han skriver hela tiden när han är själv och skriver att säg inget för det blir bara krångel. Jag vill det bästa för vårat gemensamma barn och eftersom dom nu ska ha ett så blir ju barnen syskon och då måste man kunna ha en bra kontakt, allihopa.
Jag har försökt sen barnet kom att han ska ta ett ansvar, hjälpa till med barnet osv, men tillslut så lämna han mej för att han tyckte ja tjata och va helt enkelt inte kär. Har därefter försökt ännu mer att han ska kunna ha honom men han tog han bara när han kände för det. Vi kunde ha bestämt 1 månad i förväg att han skulle ha våran son men ändå så lämna han bort honom när det var hans helg eller dag osv. Tillslut så tog jag kontakt med familjerätten eftersom vi inte kunde komma överens. Då följer flickvännens mamma med och ställer till en scen därinne och ska pront bli med in och säger att ja inte låter pappan ha våran son men dom förklarar för flickvännens mamma att detta är mellan föräldrarna och sen gick dom så fick sitta därinne själv så då kom vi fram till att det blir varannan helg och att vi ska ha kontakt när det gäller sonen, vid hämtning och lämning vilket båda accepterade. helgen så ringer pappans brors flickvän och säger attt han inte kan hämta våran son på dagis, och hon var tvungen att hämta sonen. Klart att jag är lite orolig eftersom jag toge hand om sonen hela tider och han har knappt funnits i sonens liv. Sen så skrev jag till hans flickvän att jag och han kommit överens om detta men hon säger att jag ska acceptera att han inte vill, att jag får acceptera att hon har lika mycket att bestämma över adrian som jag och han har. Men ändå hör han av sig när hon ej är med. Har iaf ringt familjerätten nu och dom tyckte att det inte ska ligga på den här nivån ifrån hans flickvän och ett nytt möte är bokat. Hoppas det blir bra, för sonens skull!
Och pappan måste börja förstå att det handlar om hans son och måste kunna följa det vi bestämt. Jag har aldrig sagt att vi ska ha kontakt hela tiden, utan det är bara under hämtning och lämning så man vet att det gått bra eftersom han inte hörde av sej första gången utan någon helt annan fick hämta sonen. Vill kunna slappna av och veta att det bara gått bra, är det fel?
Nej mamman stod i väntrummet bland alla folk och skrek att det inte blir nått möte om hon fick bli med in.
Och brumman, jag har aldrig pratat med flickvännen, men när pappan skulle ha sonen en gång så lämna han bort han istället för att dom skulle ut och dricka, då valde jag att skriva till pappan att det var så onödigt eftersom han inte träffat sonen på flera månader. Då skriver hon att det är jag som lämnar bort han och att jag ska acceptera att hon har lika mycket rätt som mej angående våran son och massa annat, det var det första "samtalet" jag hade med henne sen har det bara fortsätt. Har aldrig skrivit aannars om det nu inte handlat om våran son, eftersom han ofta fått åkt in på sjukhuset för sin astma. Så jag har inte gått över gränsen.
Men är det fel av mej att vilja kunna slappna av och veta att hämtning gått bra när pappan inte haft sonen nått själv under hela hans uppväxt? Sonen blir snart tre.. nej jag vill kunna veta att han har hämtat honom på sitt dagis och jag vill kunna veta att nu är dom Påväg hem med sonen igen efter att pappans helg är slut, vilket vi kom överens om med familjerätten .
Och när jag pratade med familjerätten så sa dom att jag ska kunna slappna av och inte ständigt behöva oroa mej. Så därför blir det ett nytt möte.
Okej, han lämnar barnet alltid sent, han svarar inte när ja skrev sms eller ringer så det är väl helt förståeligt att jag blir orolig?!
Ja exakt så är det jag menar! Tack för att någon förstod mej!
Ja han har glömt att hämta. Familjerätten bestämde att han skulle ha sonen 8 timmar i veckan först men pappan godkände inte det och han ville ha han varannan helg istället och jag har redan fått skit för att det inte har vore JAG som inte velat att han skulle ha sin son så därför så fick han som han ville. Och ja han har vore sen, ungefär 1,5 timme och ingen svarade när jag ringde för att kolla så inget hänt. Ja jag kanske är för orolig men eftersom jag haft våran son och toge hand om han i 3 år så blir det lätt så.
Och jag har aldrig nekat han att haft våran son, utan det är han som ej velat haft han förens detta mötet vi hade som han inte ens kom in på fast han visste att det var jag och han som bara fick komma in, och de förstod han sa han till familjerätten när dom ringde han å berätta när mötet var.
Och brumma, varför skulle jag ljuga om nått? Jag vill att det ska fungera och det är därför ett nytt möte är pågång och jag förklara allt för familjerätten och dom förstod mej eftersom vi har vissa överenskommelser. Och om du visste andra saker så kanske du kunde förstå mej men det är inget jag skriver ut här för det är för personliga saker. Det jag undra var att om någon haft det såhär, fast man har kommit överens ned familjerätten om hur det ska vara och båda godkände det men ändå så struntar ena parten i det. Sen är det väldigt svårt för mej att formulera mej bra när jag skriver, så det kanske blir rörigt men det finns nog någon som förstår vad jag menar.
Ja jag har inte tänkt att ha kontrollen på heltid, utan eftersom det vore krångel varje gång så har jag blivit orolig mer. Men nu är det bara att vänta på mötet och hoppas det blir bra :)
Okej, sms skickar jag bara den dagen han ska ha sin son, så jag vet att allt gått bra eftersom det har vore så mycket krångel. Annars så är det tyst från min sida. Men tack iaf!