Någon oförklarligt barnlös som väntar på att få göra IVF?
Hemma efter en helg ute i det vackra vädret. Sköööönt!
Vi pratade lite med mina föräldrar i helgen om vårt IVF-försök och om FET och om att jag känner mig desillusionerad angående allt numera. Min pappa bytte samtalsämne flera gånger. Känns lite halvseriöst. Han började prata om hur mycket mat som blivit över och om vädret och allt möjligt. Jag som alltid trott att det skulle vara lättare att prata med honom än med mamma. Men det verkar vara tvärtom. Morsan tar det med ro, även om hon hela tiden frågar om vi inte skulle kunna tänka oss att adoptera.
Ibland kommer riktigt svarta tankar upp. Jag kan bli avundsjuk på mina egna föräldrar som lyckades bli gravida med mig på första försöket. Jag vill OCKSÅ vara gravid, ha stor mage, gå upp 20 kilo i vikt och klaga på foglossningar! Det är ju lätt att hävda att det skulle vara så HIMLA bra att adoptera när man fått vara gravid flera gånger om.
Innerst inne känner jag att adoption skulle kunna vara ett bra alternativ, men jag vill inte att någon annan ska säga det till mig. Jag vill bestämma själv om hur jag ska känna kring det.
Det är så klart viktigt att inte slänga bort sina år. Vi har rest en del och framförallt vandrat ute i naturen. Men jag känner att jag skulle vilja ha mer energi över. Ägna mig åt politik, träna mer, träffa mer vänner och så vidare. Men jag har inte så mycket energi som jag skulle vilja ha. Som sagt tror jag att jag har en liten depression. Jag gick till en kurator för ett halvår sen men hon gjorde bara saken värre. Hon skuldbelade mig och skyllde min barnlöshet på att jag var stressad. Så jag vill inte gå till en kurator igen.
Det är väldigt mycket som är upp och ner i mitt huvud just nu. Jag trivs väldigt bra med min man. Vi samarbetar bra och bråkar mindre nuförtiden. Men tankarna har börjat mala och jag blir inte av med dem. Tänk om vi skulle skiljas, träffa varsin ny och få barn hur lätt som helst med den nya! Min man är bra men är han värd ett liv i barnlöshet? Sånt här kan jag inte diskutera med någon i min närhet. Så jag passar på att skriva av mig det här.