Någon oförklarligt barnlös som väntar på att få göra IVF?

Va' spännande, Orka!

Dags att börja alla tummar och tår, med andra ord. ;).

Jag har förstått att det finns ett långt och ett kort protokoll. Vilket gör du?

Visst är det kluvet! Man önskar inte någon att gå igenom det här, samtidigt som man kan bli totalt bedrövad av att andra lyckas. Oftast tycker jag det är mer ok om det är någon som ändå fått kämpa lite och som inte fått det "gratis". Usch, vad illa det låter...

Nä, man får lära sig mkt om sig själv när man går igenom olika faser i det här. Ibland har jag känt mig som en sån där galen tant som ibland dyker upp i deckare. Hon som, när det blir tillfälle, norpar åt sig det där skrikande barnet som för ett kort ögonblick lämnats ensam av modern.

Typ så ;).

Hello!

Det verkar hända lite grejer nu. Hoppas ni får medicinen i tid. Surt att det strular! Man har inte riktigt det tålamodet och överseendet just nu.

Här kom det en kallelse i förra veckan. Spännande!

Snart är vi alla igång! Jag tycker allt (hela livet) känns sååååå mkt enklare nu när man har börjar närma sig hjälp. Sen årsskiftet är det mest glada miner! :)

Heja oss!

Hej på er!

Orka- spännande att du börjat spraya! Får jag fråga hur det kommer sig att ni gör det långa protokollet? Du kanske har skrivit det ovan nånstans. Ber om ursäkt isåfall. Skönt att biverkningarna börjar släppa.

Precis som någon skrev (var det du Orka?) så är det så väldigt viktigt att fokusera på allt positivt i livet! Och att vår sjukvård i Sverige erbjuder så mkt som den faktiskt gör.

Det finns inga garantier för någon. Även en kvinna som till synes promenerar bekymmerslöst med sin barnvagn kan ha mkt tufft bakom sig. Missfall, sjukdomar, dödsfall. Nu låter jag kanske väldigt drastisk men allt är ju inte fullt så perfekt som man ibland är benägen att tro.

Sen kanske man måste vara hyfsat välmående för att kunna resonera så. Får se om jag säger samma sak om (när) vi misslyckas med första försöket ;).

Hur har du gjort med mötet, Calqyl?

Vi har haft vårt första möte nu. Det gick väl och vi fick ytterligare positiva nyheter i form av att jag tydligen har god äggreserv! Jag hade befarat att jag skulle ha få kvar men det var ingen fara. Vi börjar med det korta protokollet om några veckor.

Calqyl: bra att berättade! Ofta känns det ju bra att ha berättat.

Välkommen Madelen85!

Jag och de andra ligger nog ett år framför dig men du är välkommen att ta del av våra tankar och erfarenheter.

Ni kan fortfarande bli gravida på naturlig väg, precis som vi andra. Många lyckas efter att ha försökt ett år. Ni är 29 år vilket innebär att ni har relativt gott om tid. Det kanske inte tröstar just nu, men a och o är att göra allt man kan för att fokusera på positiva saker.

Orka- vad bra du skriver! :)

Vår läkare förklarade noggrant vad långa resp. korta protokollet innebar och mer eller mindre frågade oss vilket vi föredrog. Hehe... Jodå... Vi gör det du tycker blir bäst, sa vi. Och så blev det det korta protokollet.

Ja, alla gynbesök känns lite stressande. Det verkar ju bli några stycken. Några på jobbet vet men hur lätt är det att bara dra iväg med kort varsel utan att det blir frågor? Det har det redan blivit och jag kan bli så irriterad på att folk inte vett att inte lägga näsan i blöt. Morr... "Jaså, du ska vara ledig mitt i veckan. Vad ska du göra då?" Och sen liksom fortsätter att luska och insinuera fastän man svarar lite svävande och avvisande. Gah!

Ok, lite kort tålamod idag ;) men nu har jag fått ur mig lite frustration.

Dags att sova! Ha en bra onsdag!

Kram

Madelene85 - känner igen det där med att man hoppas så innerligt fast man (iaf jag ) gör sitt bästa med att INTE hoppas. Men du hoppas ändå och den mentala inre övertalningen går på högvarv. Det där med att höra röster i sitt huvud får en ny innebörd ;).

Jag blev riktigt förbannad på min läkare i höstas som vid tredje insem sa att han tidigare den dagen fått två positiva besked från två kvinnor och att jag nu säkert skulle bli den tredje. Han menade såklart bara väl, men aaaghhh! Säg inte så, människa! Här gör jag allt för att inte hoppas så säger du så! Tack... Och där var hoppet tillbaks.

Det är tråkigt med oförstående kommentarer...men de vill väl bara väl. Precis som min läkare ;). Jag har inga bra råd att ge dessvärre. Jag kan bara säga vad jag gjorde, vilket funkade gör mig. Jag började ha mindre och mindre kontakt med andra. Fokus låg på mig och min sambo, jobb och träning. Jag var oxå väldigt selektiv på jobbet vad gällde samtalsämnen. Tog bort fb. Inget instagram med "gulliga" ungar och familjeliv. Det låter ganska cyniskt och bittert men det var mer en strategi för att må bra. Genom att fokusera på det positiva så blev vardagen också lättare att hantera.

Hämtade ut sprutor idag. Vilken nätt summa ;).

Ojojoj, ett positivt resultat, Madelene85! Grattis! Håller tummarna för att det ska hålla i sig.

Orka: det låter väl bra med 15 äggblåsor!

Jag börjar bli lite nervös inför att börja med sprutorna. Att ta själva sprutan känns lugnt utan det är mer att få rätt dos och att ta rätt spruta som är lite nervöst... Man vill ju inte göra fel!

Låter mkt med jobb och flytt...och gynbesök. Försök att inte stressa för mkt utan se till få ordentligt med sömn och sålla bland alla uppgifterna.

Kram på er!

Ja, att va kille äggplocksdagen är ju inte helt kravlöst. Känn ingen press ;)...

Vid vilket sjukhus är du, Orka? Om du vill berätta dvs, inget måste ;).

Jag tillhör Linköping. Inga ivf'er görs i mitt eget landsting.

Och Calqyl, vart går du?

Sprutning inledd. Check.