Stort grattis Noomi!
Förstår att du är jätteglad och nervös samtidigt!
Taskigt att du inte fick ha kvar remissen tycker jag 
. Men annars är det ju väldigt positivt att du är gravid!
Kan man ta medicin för att motverka missfall??? Det låter skumt som tusan!
Hej hej!
Ylle, hur mår lillkillen nu? Har han lagt på sig något?
Lustigt till att alla som berättar om sina förlossningar berättar om hur skeptiska all personal på förlossningen alltid är i telefon. Jag undrar om det är många som överreagerar och ringer in så fort de har lite ont i en tå. Dessutom är det nog många som tror att allt startar med att vattnet går, vilket ju inte är särskilt vanligt. Men i ditt fall var det ju inte det första som hände precis.
Jag kom att tänka på en lite lustig detalj från vår fertilitetsutredning. Det var aldrig någon som frågade oss om vi verkligen hade haft samlag och om min man fått utlösning. Det anses kanske lite väl dumförklarande att fråga sånt. Men man kan ju aldrig VETA. Tänk om det kommer in par som inte förstår hur det går till.
När jag träffade min man för många år sen trodde han att tjejer inte ville ha sex när de hade mens för att de är rädda för att bli med barn. Han trodde att människor och hundar funnkar på samma sätt... Hehe. Så det kanske finns par som typ BARA har sex när tjejen har mens, för att maximera chansen. Om de är lika oupplysta som min man.
Jag har varit hos barnmorskan igen. Allt var bra. Nu börjar en mer intensiv persiod av besök.
Jag mår sällan illa längre men däremot är jag supertrött. Därför orkar jag fortfarande inte jobba heltid. Nu har jag ringt och beställt en läkartid för att se om jag får sjukskriva mig. Jag vet inte hur de ser på saken. Jag får försöka bre på lite extra för att de ska förstå. Jag har kämpat i över 20 veckor nu och det har inte gått att jobba heltid en enda vecka... så nu är det väl ändå min tur att bli lite sjukskriven!
Nu är jag sjukskriven på 25 %. Tillslut tog jag tjuren i hornen och gick till läkaren. Det lustiga är att jag har mått ganska bra just denna vecka, så det kändes konstigt att gå dit och berätta om hur jobbigt allt är.
Men om man tittar i backspegeln har jag ju inte pallat med att jobba heltid en enda vecka sen jag blev gravid. Jag har tagit ut en massa tjänsteledighet. Jag har inte velat gå till läkaren för jag tycker det är så jobbigt att bli ifrågasatt och få en massa förslag på mediciner. Sen har jag också tänkt att det ju är jobbigt för alla att vara gravida. Så att jag inte borde klaga. OSv...
Jag hade trott att jag skulle träffa en manlig läkare. Jag hade för mig att någon sa ett manligt namn när jag bokade tid. Men jag måste ha hört fel. För när jag kom dit var det en kvinnlig läkare. Och inte vilken som helst. Nämligen en GRAVID kvinnlig läkare. Jag kände mig genast okomfortabel. Att sitta och vräka ur sig om hur trött jag är och om att jag har svårt att sova och så vidare. Så sitter hon där med lika stor mage....Dessutom visade det sig att det var hennes FEMTE barn. Herregud!!
Men hon var väldigt förstående och sa att det kan vara tufft med första graviditeten. Så sjukskrev hon mig på 25 %. Man kan tydligen inte vara sjukskriven med mindre %. Så nu har jag 2 timmar tillgodo varje dag. Hm... undrar hur jag ska hina med mina projekt på jobbet... men det får fixa sig! Nu har jag ÄNTLIGEN tid att ta det lugnt och slippa ha ångest för att jag inte har jobbat mina 40 timmar.
Under den tiden jag genomgick IVF tog jag också ut en massa tjänsteledighet. Jag har mått dåligt till och från på grund av barnlösheten. Men jag har inte varit sjukskriven. Så nu är det väl min tur att få lite sjukpenning!
Ellie84, har du börjat med sprutorna nu? Går det bra?
Jag förstår att många är rädda för sprutorna. Jag gilalr inte heller sprutor. I alla fall inte när det gäller blodprov i armvecket. Men jag tyckte själv inte att sprutorna i magen var så farliga. Det kändes mycket bättre att sticka sig i fett än i en blodåder.
Jag var ju hemma hos min bror och hans fru i somras och råkade se att de hade ägglossningstest i soptunnan. Strax därefter blev jag själv gravid. Nu funderar jag på hur det går för dem. Jag tror de har försökt i ett år minst, men det är bara en gissning.
Min mamma sa till mig häromdagen att hon undrar om min bror och hans fru funderar på barn. Jag sa ingenting. Jag bemötte inte ens hennes kommentar. Jag ville själv inte ha några spekulationer innan vi valde att "komma ut" om barnlösheten. Så jag tänker inte delta i spekulationer om min bror och hans fru heller. Förutom här på forumet, för här är vi anonyma.
På sätt och vis vill jag kunna stötta dem. Jag vet ju vad de går igenom. Men jag kan ju absolut inte fråga, och dessutom står vi inte varandra särskilt nära.
Väkommen tillbaka Calqyl! Vad skönt med en lång semester. Eller bröllopsresa var det väl?
Vad tråkigt att du inte fick utslag på stickan 
. Som vanligt går det inte att bestämma över kroppen, suck... Det där med att testa ägglossning är ju sjukt stressande. Jag hoppas du har köpt ett bra test och inte gör om mitt misstag med dåliga billiga tester.
Ellie84, jag minns inte riktigt hur jag mådde. Jag körde ju långa protokollet, med nässpray först. Jag minns det som att jag mådde bra men att jag hade vallningar. Dock inget som störde särskilt mycket. De sista dagarna innan äggplock hade jag ont när jag gick. Vilket ju inte var så konstigt, visade det sig sen, för äggstockarna var nedtyngda av en hejdundrans massa ägg.
Hm... om man går tillbaka i tråden så kan man nog läsa sig till hur jag mådde. Jag kanske borde göra det. Man tror liksom aldrig man ska glömma sådana omvälvande saker man är med om. Men det gör man tydligen...
Jag har BF den 5 maj. Magen känns redan jättestor. Fattar inte hur den ska kunna växa 3 månader till. Jag har gått upp 10 kg och nästan allt är på magen som det ser ut (förutom brösten som säkert väger några hekto mer).
Jag håller tummarna så det knakar! Ultraljud är en fin upplevelse!
Jag hörde på nyheterna att Storbrittanien kan komma att tillåta IVF med tre föräldrar. Häftigt tänkte jag! Regnbågsfamiljer. Sen visade det sig att det handlade om att förebygga ärftliga sjukdommar genom att ta in jättelite DNA från en tredje person. Bra syfte, men jag tyckte inte det var i paritet med att det är tre föräldrar.
Elliie hur gick äggplocket? Har du fått göra det? Blev det några befruktade ägg? Hur mådde du efteråt?
Vi gick via landstinget med utredning, medicinering, provtagningar och gynkontroller. Själva äggplocket gjordes på privat klinik som landstinget samarbetar med. Var lite bättre på privata. Lättare att få kontakt med och mer resurser. Annars var bemötandet varierande på båda sidor. Både bra och dåligt.
Hellohello, gösen behöver du inte tänka på. Undvik framöver. Rått kött ska man inte äta men ingen större fara att du tog samma bestick.
Hejsan! Jag mår pissdåligt idag på grund av sömsvårigheter i natt.
Men jag vill ändå veta hur det gått för Ellie och säga välkommen till Bellis!
Hejsan!
Ellie, det lät väl ganska lagom med 7 ägg. Kanske är det lätt att få höga förväntningar. Man vill ju så gärna att det ska bli många så att chanserna ökar. Vi får hoppas att ni fick några befruktade ägg.
Jag fick ut 31 ägg. Det var lite galet faktiskt. 17 blev befruktade, 1 till mig och 9 till frysen. Just nu är det fem kvar i frysen. Så det gick ju väldigt bra på det viset. Men jag mådde inte särskilt bra efter äggplocket, på grund av att det blev så mycket vätska. Jag slapp dock överstimulering, vilket var skönt!
Ylle99, jag sover nog dåligt på grund av hormonerna. Jag sover mycket lättare och drömmer mycket. Så måste jag kissa, har ont av foglossningar och så sparkar bebisen. Och så när jag inte kan sova maler tankarna i huvuet. Jag har en del jobbiga projekt på jobbet. Varje vecka tänker jag att de äntligen ska bli klara, men det blir de liksom aldrig.
Jag är väldigt kär i bebisen fastän att den bara är en bulle på magen och det enda jag vet om den är att den rör sig ibland och växer som den ska. Det är lite abstrakt att vara kär i en "sak".
Ellie84, en vecka efter återförandet (ficken blastocyst odlad i fem dagar insatt) kände jag en konstig smak i munnen. Jag kände att jag måste borta tänderna hela tiden. Dagen efter kände jag mig plötsligt yr. Jag fick inte heller några småblödningar innan mensdagen, vilket jag brukar ha. Jag testade negativt på mensdagen, men det kom ingen mens. Yrseln tilltog och jag kände att antingen var jag gravid eller så var jag allvarligt sjuk på något sätt.
Det visade sig att jag var gravid
äntligen!
Jag skulle inte tro att ont i magen är ett tecken på graviditet. Snarare ett utfall av det tidigare äggplocket. Man är ju inte sig riktigt lik efter alla hormoner och ingrepp. Jag VET att det är helt omöjligt att inte råka tolka minsta lilla signal. Så jag ska inte säga åt dig att slappna av, utan försök härda ut!
Ylle, det är kul med sparkar!. Det är bra att bli påmind om att det finns någon därinne som kommer att komma ut och kräva uppmärksamhet. Ibland kan man se sparkarna på utsidan. Min man brukar få känna lite varje kväll. Jag har även försökt med min mamma, svärmor och svägerska. Men de har inte riktigt rätt tålamod utan ger upp efter några sekunder. Sparkarn kommer ju inte på beställning.