• Orka

    Någon oförklarligt barnlös som väntar på att få göra IVF?

    Förresten Ylle, jag hoppas att er bebis tjockar på sig i magen! Vad händer om den är för liten? Ligger den kvar längre i magen då Flört. Eller får den växa klart när den kommer ut istället, precis som för tidigt födda?

    Vi var på ultraljud idag och bebisen såg fin ut. Den petade sig i näsan! Det knäppaste av allt var när vi fick se in i hjärnan på bebisen. Det kändes verkligen som att tjuvkika.

  • Orka

    Hejsan! Det är lite dålig fart härinne! Det kanske inte har hänt något för er andra?

    Ylle, jag är beräknad till 5 maj. Jag har inte hört något om tillväxtultraljud, men jag ska ta upp det med min barnmorsla. Jag misstänker att det inte blir något sådant per automatik, eftersom landstinget här verkar vara snåla mot IVF-are.
    Om din lille har energi att röra sig så borde det väl vara OK, kan man tro Glad.

    Jag berättade ju tidigare om den katastrofala möhippan där jag fick frågan inför alla om "vi inte vill ha barn snart" och jag svarade att vi INTE KUNDE få barn, för jag blev så förbannad på allt bebissnack. Dessutom hade ju samma person frågat samma sak i enrum tidigare och då hade jag svarat ungefär att "det går om det går". Men hon fattade tydligen inte vinken.

    I helgen hade vi inflyttnings- och födesledagsfest. Jag var helt slut efteråt, men det var det värt. Jag hade varit lite elak och inte berättat för tjejen jag nämnde ovan att jag är gravid. Jag försökte berätta det för henne under festen men det var så mycket folk och stök hela tiden så jag lyckades inte riktigt. Sen kom hon ut till köket när jag var ensam där och frågade försiktigt om det var något hon hade missat. Jag sa att jag var gravid. Hon blev glad och sa att hon hade haft ångest för det som hände på möhippan. Så berättade hon att hon också var gravid. Vi hade en liten försoningsstund. Jag sa att jag varit väldigt nere i somras och att det KÄNDES som om vi inte kunde få barn, men nu hade det lyckats.

    Jag försöker att inte prata så mycket om min graviditet på jobbet, eftersom jag tror att de flesta tycker det är rätt ointressant. Men ibland får jag ju frågor och då är det väldigt svårt att inte komma in på ämnet. Men jag försöker att hålla det hela på en lagom nivå.

  • Orka

    Men oj Ylle!!! Tänk om det är dags redan.... Vilken julklapp om han tittar ut!
    Hur många veckor gammalt är barnet nu? Han är väl ganska stor nu, så han borde klara sig bra om han kommer ut? Eller? Men lite körigt att föda tidigare än beräknat!
    Är ni oroliga, eller tänker ni att det kommer gå bra?

    Gud vad spännande!
    Det känns verkligen som om det var igår som vi började skriva till varandra. Och nu kanske det kommer en liten till värden när som helst. Det känns så konstigt att det kan bli barn med IVF. Att stoppa lite ägg och lite spermier i ett provrör och skaka lite, sen stoppa tillbaka ett ägg och hoppas på det bästa. Egentligen är det ju inte alls konstigare än att det kan bli barn den vanliga vägen. Men det KÄNNS liksom konstigare.

    Calqyl, hoppas ni får en riktigt fin resa! Och samla krafter inför nästa år!

  • Orka

    Ellie, det är som vi brukar säga härinne, att det är fritt fram att skriva om allt det jobbiga. Det är ju därför vi har den här tråden. Vad hemskt att du gråter efter varje utekväll! Själv försökte jag tänka som du, att man ska försöka ta tillvara det som är bra med att vara barnlös, men det gick aldrig riktigt.

    Jag har ingen kontakt med mitt ex (tillsammans i fem år) . Senast jag hörde något var när jag skickade ett grattis-sms på hans födelsedag för 1,5 år sen. Då svarade han att kan "kanske" skulle bli farsa. Jag tänkte att vaddå kanske...? Har dom haft sex utan kondom...eller var det innan vecka 12 eller något sånt...Jag fråga inte utan sa att jag skulle hålla tummarna för dem. Sen har jag inte hört något. Tror inte det blev något. Nu har de visst gjort slut. Eftersom jag aldrig ville ha barn med honom så gjorde det inte så ont i mig. Men jag förstår verkligen att det gör det för dig, Ellie. Usch, det är ju något av det sista man vill höra när man kämpat i tre år! Fy tusan!

    Just nu är det ju lite blandat i tråden eftersom både Ylle och jag är gravida, och det är kanske lite jobbigt för er andra att läsa om våra graviditeter och eventuella födslar (hur går det Ylle???). Men vi har ju båda gått igenom den hemska barnlösheten och vill fortsätta stötta er och varandra för det är lättare tillsammans.

    Jag börjar alltmer känna mig gravid, och det syns alltmer. Förra helgen var det en mindre släktträff hos mina föräldrar och min kusin som också är gravid var där. Så var min bror och svägerska också där, och sen en massa annat folk också. Det blev en del gravid- och barnsnack och jag fick lite dåligt samvete för jag vet att min bror och hans fru försökt ett tag. Det är hemligt att jag vet det. Jag råkade se ett ägglossningstest i deras soptunna typ en vecka efter att jag själv hade satt in min lyckosamma blastosyst i somras. Jag vill inte utsätta andra ofrivilligt barnlösa för en massa barnsnack. Men det är ju också väldigt svårt att inte få glädjas sig nu när det ÄNTLIGEN är vår tur. Alla i släkten vet ju att vi  fåttkämpa, så jag tänker att jag kan vara en bra förebild.

    Det är som lagen om alltings jävlighet på något sätt. De som lyckats på första försöket och sluppit missfall och skit kan liksom gå på som om graviditeter och barn är det enklaste i världen att "skaffa sig". Vi som har andra erfarenheter försöker ständigt undvika att trampa andra på tårna.

  • Orka

    Ylle, STORT GRATTIS Skrattande! Jag har inte varit inne och läst under julen. Jag har umgåtts med släkten och liksom glömt att det är saker på gång här. Jättekul! Hur mår den lille? Är han väldigt liten? Du måste berätta mer sen när du orkar! Jag är jätteglad för er skull. Hoppas att det inte blir några komplikationer på grund av den tidiga födseln!

    Hellohello, blev det plus helt på egen väg alltså? STORT GRATTIS till dig med! Ni måste verkligen blivit förvånade, minst sagt! 

    Jag mår mycket bättre nu. Illamåendet har nästan gett med sig. Är i vecka 22. Jag har inte haft foglossningar heller på ett tag. Men ikväll fick min man och jag för oss att rensa och stuva om i förrådet för att kunna köpa lite barnprylar och ställa där. Nu är det som knivar som skär i blygdbenet. Så det var inte så smart. Vi har lite planer på att byta boende men jag kan ju inte hjälpa till med en flytt över huvud taget. I så fall får vi punga ut och ta hjälp av en flyttfirma med rubbet. Det kan ju vara värt det om vi hittar något bra.

  • Orka

    Mitt första gravidsymptom var äcklig smak i munnen och yrsel cirka en vecka efter återförandet av en femdagars blastocyst. Sen kom det massa symptom som jag inte riktigt mins längre. Men framförallt yrsel. Många av de andra symptomen var såna som man kan få i samband med mens. Men yrsel hade jag inte haft tidigare. Vågade ju inte tro på det ändå förrän det var bevisat med gravidtest några dagar efter beräknad mens.

    Några bra tips angående döljande av graviditeten har jag inte. Jag har tyvärr många otrevliga erfarenheter av folk som ställer intima frågor under de tre åren då vi försökte och försökte. Jag drack inget mellan ägglossning och mens, och det tog många som att det var fritt fram att fråga om gravidit. Jag blev så ledsen varje gång. Sen i slutet började jag bli mer härdad.

    Du kan välja lite olika strategier
    1) Berätta rakt ut som det är.
    2) Berätta inget men om någon frågar säger du som det är.
    3) Berätta inget och om någon frågar säger du något i stil med "att det inte passr just nu", "har migrän", "har en vit vecka", "går på antibiotika". Det behöver inte ens vara realistiskt. Dina vänner kanske inte tror dig, men du har ju i alla fall markerat att de inte har med saken att göra.
    4) Försök smussla genom att köpa druvjuice och fyll på ditt glas när ingen ser. Eller köp alkoholfri öl/cider i affären. Det är egentligen ett dåligt alternativ för du kommer att bli stressad. Jag körde det alternativet när jag var gravid i vecka 6 och det funkar bra, men så var det en fest av mingelkaraktär där alla tog med sin egen dryck. Det är svårare när det är storsittning och man ska dela på drycken.

    Det bästa alternativet är nog att slappna av. Du kommer inte kunna styra dina vänners nyfikenhet i vilket fall. Jag skulle nog kört på alternativ 3. Det har jag gjort många många gånger, och det funkar ändå hyfsat. De flesta fattar att de inte ska fråga.

  • Orka

    Nu har jag varit ute på vift ett tag och inte skrivit. Men jag har läst inläggen.
    Ylle, hoppas att  gossen mår bra och lägger på sig i vikt! Har du kunnat amma honom? Är han söt? (Dum fråga till en nybliven mor Flört)
    Du får gärna berätta om förlossningen även om jag är lite rädd för att läsa.. har börjat bli lite nojig på sistone. Speciellt som en del vänner börjat dra små historier om sina egna förlossningar. Jag både vill höra och inte höra på samma gång.

    Känner du av några symptom än, Hello?

    Någon annan som har något på gång? Noomi75 till exempel?

  • Orka

    Hejsan! Shit jag har redan glömt hur det var. Gjorde ju bara ett färskförsök i påskas. Sen var det två frysåterföringar, varav nummer två lyckades Cool. Jag var tvungen att gå in på klinikens hemsida och fräscha upp minnet.

    Det finns två sätt att starta en IVF-behandling. Vid den s k långa IVF-behandlingen inleder kvinnan en vecka före väntad mens med en nässpray.
    Det andra sättet att starta en IVF-behanding är den s k korta behandlingen där patienten startar med injektionerna direkt på någon av de första mensdagarna. 
    Kolla in 
    www.linne.se/ivf/

    Jag gjorde långa protokollet. Ylle och Calqyl gjorde korta. Noomi75, ingen behandling startas när mensen precis är slut. Häng inte upp dig på några veckor hit eller dit. Det är snart din tur. Håll ut!

  • Orka

    Nu händer det grejer här.

    Hello84, jag tror mig känna igen dina symptom. I alla fall stick i magen. Dålig i magen minns jag inte, men det kan jag säkert ha varit.

    Noomi75, jag vet inte vad som händer med remissen om man blir gravid och att det sen misslyckas. För oss gällde remissen endast 2 färskförsök. Vi gjorde ett färskförsök. Sen ville vi göra frysåterföring för att slippa hormonerna och då fick vi betala själva.
    Hör med Calqyl hur det är för henne. hon blev ju gravid men sen sorgligt och beklagligt missfall. Men hon gör ju också frysåterföringar nu så det kanske är lika där.

    Elli, det är inte så konstigt att det rör upp en massa känslor med IVF-behandling. Det är ju precis som att börja barnfabriken på nytt. Jag tyckte det var läskigt både när vi skulle börja försöja på egen väg och sen när vi skulle göra IVF 2,5 år senare.

    Det kan vara svårt att dölja det här med IVF. Själva energin man lägger på att försöka dölja allt kan ta minst lika mycket kraft som själva IVF:andet. Jag ville vara öppen med våra IVF-försök, men min man var inte lika villig. Så vi bråkade mycket om det. Idag, när våra försök lyckats och jag är gravid, är han mycket mer villig att prata öppet om det. Men det är svårt när man precis ska ge sig in i det.
    Det kan vara svårt att dölja för vänner att man inte dricker. Det kommer ofta frågor. Men det är DU som bestämmer hur mycket du vill berätta. Kom med undansvävande svar om och om igen. Även vänner måste tåla att man inte alltid vill berätta ALLT.

    Lycka till!

  • Orka

    Ojojoj! Ska ni alla gå och bli på smällen innan ni ens hunnit påbörja IVF Flört??
    Vi får hålla tummarna för dig Noomi!
    Har du vågar prova med något graviditetstest?

    Modigt att bara sätta upp remissen på kylskåpet sådär!

Svar på tråden Någon oförklarligt barnlös som väntar på att få göra IVF?