Råd som Anna Wahlgren ger och har gett till föräldrar genom åren..
"Skrik, skrik, skrik och skrik. Sedan strax före sju har hon nu skrikit. Jag har ramsat mig blå, upp till 20 verser som mest, högt och lågt och argt och fint. Några gånger har jag gått in och lagt till rätta (nästan hela kudden är blöt av, ja, kräk dregel och tårar förmodligen... blöt i alla fall) och då blir hon stilla bara av att jag lägger henne tillrätta, sen drar hon igång igen när jag går. Jag vet att det bara är jag som hör, men borde inte detta beteende tyda på att hon inte behöver lugnas med fysiska medel, trots att hon skriker som en besatt där inne? Jag försöker verkligen hålla en säker attityd, men jag känner mig som ett enda stort desperat frågetecken just nu. Känns som att jag bara gissar, jag vet bara att jag inte vill ge upp en gång till men jag kan inte ärligt påstå att jag alls vet vad jag gör... hon tystnar några sekunder då och då, men det kunde lika gärna bero på utmattning."
Svaret? Ja, ni kan ju gissa. Jobba på attityden! Och detta bland annat:
"Jag brukar tänka så här; Vad är alternativet? Ta upp barnet? Rädda barnet från vad då? Sömnen? Sängen? Är det farligt?"
www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php&t=35121&start=15
Till alla som frågar: Men pågår detta idag? Ja, det gör det i allra högsta grad.