• M  och  M

    Någon mer med svårigheter att få till ett syskon?

    Chasingdreams skrev 2014-05-07 05:51:10 följande:
    M och M: Jag tycker också att tre pack verkar bra. Tror att det känns mindre stressigt än att betala per försök... Vi bor på en sådan plats i Sverige att vi har ungefär lika nära till flera olika kliniker. De ligger mellan 1,5-2,5 timme bort. Vet inte riktigt hur man ska resonera kring vilken klinik man väljer. Det skiljer ju en del mellan pris, väntetid och lyckade försök i statistiken. Hur har ni alla tänkt kring val av klinik?

    Hade nog tänkt den klinik med mest lyckade resultat! Om man ändå ska gå den vägen och betala för det så skulle det kännas bäst!
  • M  och  M
    Galenpannan skrev 2014-05-07 07:16:43 följande:
    M & M: Vi har nu gjort alla tester på mig och nu ska vi båda två till fertilitetsläkaren i nästa vecka och planera inför höstens ivf. Jag tror hon kommer att se vilken typ av behandling vi ska göra och vilka hormoner som behövs. Min sambo kommer göra spermatest också i nästa vecka men läkarna tror inte att det är några problem där heller då vi lyckats bli gravida tre gånger tillsammans! Chasingdreams: Det vore ju bra om vi kunde följas åt i ivf-svängen, för visst är det väl så att ni har små chanser att klara det på egen hand? Vi hoppas ju fortfarande på att vi ska lyckas på egen hand men gissar att vi kommer att göra behandling med start i början av september!  Jag tycker det känns konstigt att vi är var vi är nu, jag har alltid läst trådarna kring IVF och varit intresserad av fertilitet men aldrig för mitt liv tro att även vi skulle hamna här. Även om man har barn sedan innan så spelar ens kropp oss ett spratt. Jag är lite onyanserad än så länge, jag tar det när det kommer och tror det kommer kännas bra. Det enda som oroar mig det är att jag alltid sett IVF som "sista chansen", där är vi snart..... .-( Vi köper nog också 3-pack, genom bruttolöneavdraget så sparar vi nästan hälften av kostnaden!

    Ja hur f-n annars vi här? :-\ Gör ni utredning vi IVF-kliniken? Jag tänker att vi gjorde ju den via landstinget och har skickat in alla papper från den till IVF-kliniken, då kan man inte ska göra en utredning igen va? Utan mer bara åka på en konsultation där det bestäms hur behandlingen ska gå till väga va? Jag känns jobbigt att det är som sista utvägen. Tänk om det inte går. Jag vet inte hur jag skulle kunna släppa detta... Längtan är så stor.
  • M  och  M

    Jag jobbar för kommunen, har svårt att tro att de betalar något. Har inte kollat upp.. Min mans kan nog görbruttoavdrag på lönen, 30% på hans del eller hur är det?

  • M  och  M
    Gweny skrev 2014-05-07 17:20:52 följande:
    galenpannan>> men vad konstigt att landstinget inte tyckte det var nödvändigt med alla prover och spermaprov? Var det första nästan våran läkare där sa till oss att vi skulle göra. Att det kan skilja så! Jag har också läst mycket om IVF innan och alltid varit intresserad av fertilitet och den biten. Men att jag nu skulle hamna i denna karusell själv, hade jag aldrig vågat gissa. Speciellt inte när man lyckats innan. Nu hoppas jag ju på att det ska "räcka" med mediciner för min del. Men i annat fall, så är det Sahlgrenska vi tillhör ifall det blir IVF.  Skönt för er som får avdrag på lönen, är ju både kostsamt för psyket och ekonomin detta när dem har sina krav och inte hjälper till för vissa. Vi har ju turen att få från landstinget 3 försök. Bara det att det skiljer i landet hur många försök dem erbjuder är ju också helt sanslöst. Vissa får ju bara 1 försök!!

    Varför får ni 3 försök av landstinget? Har ni inte syskon sen tidigare?
  • M  och  M
    jamka skrev 2014-05-07 20:25:05 följande:
    V. 6+4 idag och på VUL fick jag se en tom hinnsäck:(  Får vänta i två veckor för att se om det ska finnas något foster alls eller om det kanske är utomkveds. Två MA och nu detta. När få jag det efterlängtade barnet?  Men jag kunde inte alls bli gravid mellan 2007 och 2011 så jag föredrar verkligen det här än besvikelse varje månad. Hoppas bara att jag inte blir av med min äggledare.

    Fy fan vad jag lider med dig och hoppas på mirakel!
  • M  och  M
    Galenpannan skrev 2014-05-07 22:22:33 följande:
    Jamka, jag vet heller inte vad jag ska skriva. Hoppas verkligen att de hittar ett litet hjärta om två veckor. Kram Chasingdreams: Det är svårt att förstå att man är var man är, kunde aldrig tro det tidigare. Jag är inte orolig för något som handlar om mig, varken psykiskt eller fysiskt. Efter våra erfarenheter så är ett barn det primära och vad jag måste göra för ett till barn gör jag och det är endast sekundärt. Det låter krasst men så känns det, om det är så illa att vi misslyckas med ivf också så tar jag det då. Jag måste fokusera på att det ska gå någon gång, men det är svårt ibland. Vad känner du oro inför? Gweny: Vi fick utredning lite på nåder och för att de verkar tycka synd om oss från landstinget men det blev ju å andra sidan sisådär. Här så får man också bara 1 försök, samt ett frysförsök. Jag försökte läsa lite en fick inte riktigt ihop det, äter du pergotime nu? Var i cykeln är du? Maramina: Vi får helt enkelt se hur det blir, det får lösa sig helt enkelt!

    Känner som dig. Skit i mig, jag kan stå ut med vad fan som helst bara jag får ett barn till. Är redan i helvetet psykiskt och fysiskt kan jag stå ut med vad som helst. Jag är inte viktig i denna fråga.
  • M  och  M
    Gweny skrev 2014-05-07 22:37:19 följande:
    Jag fick tips nu om att det i morse på nyheterna var uppe om att reglerna ska ändras och det ska bli 3 försök i varje landsting för kvinnor under 40 år. När dock isåfall, vet jag inte. Hittade en artikel om det. www.dagensmedicin.se/nyheter/ivf-regler-gors-.../

    Vore ju trevligt om de som redan har ett barn kunde få någon chans också. Åtminstone ett försök. Tragiskt att de ska särskiljas så...
  • M  och  M
    Kingston skrev 2014-05-08 13:52:51 följande:
    Ja denna gången trodde jag verkligen det var "the real deal"... Ömma bröst, stickningar i livmodern, inga finnar (får jag alltid innan mens) och t.o.m känningar i blygdbenet. Hade jättejobbiga foglossningar förra graviditeten och det kändes precis likadant när det började... Allt detta började för en vecka sedan, dvs långt innan bim. Brukar vanligtvis inte märka att mensen e på gång (förutom acne...) så jag kände mig extra besviken nu när den kom efter alla förhoppningar. Jag sliter snart mitt hår här... Funderar allvarligt på att ringa Calandreska imon! Jävla skit rent ut sagt!

    Ja fy fin! Vet tyvärr allt för väl hur det känns. Litar inte på min kropps signaler längre med tanke på hur många gånger den lurat mig... Det blir sånt platt fall när man några dagar tror att livet är fantastiskt igen och så visar de sig vara tvärtom :-\
  • M  och  M

    Sjukt att det är så olika i olika landsting! Borde vara lika i hela Sverige! Min man är helt inne på IVF. Var till och med han som tog steget att ta upp det. Oss påverkar det genom att sexlivet blir ansträngt. Det blir bara under de dagarna man har chans. Annars varken vill eller orkar jag. Och inte han heller tror jag. Min man vill inte prata så mkt om det så och det kan jag väl tycka är jobbigt ibland att jag har svårt att säga vad jag egentligen känner och hur mkt och hur pass dåligt jag faktiskt mår av detta, antagligen deprimerad. Parterapi eller terapi överhuvud borde definitivt erbjudas alla som har svårigheter att få barn och gör utredningar och behandlingar! Helt sjukt att det inte gör det! Sen borde terapin vara utformad utifrån problematiken,. Jag gick till en kurator men jag fick bara känslan av att men lilla gumman det kan ta tid, det har ju bara gått ett år och din dotter är ju inte så gammal så åldersskillnaden blir ju inte så stor :-\ Kände som att hon tyckte jag var trivial och så än fast det kanske inte var hennes tanke. Man måste verkligen veta hur man ska hantera det. För minsta lilla felsägning som känns dömmande så är det kört! Jag gick inte dit mer än en gång.

  • M  och  M

    Ja fy allt annat i livet är på paus känns det som. Skittrist. Men jag kan inte fokusera på annat. Svårt att se fram emot annat. Och jag drar mig undan. Är gärna bara med den närmaste familjen.

Svar på tråden Någon mer med svårigheter att få till ett syskon?