Missfall nyligen, satsar på bebis AUGUSTI 2013! Häng på!

Jag är 31 år. :)

Hade inte velat börja försöka tillverka tidigare, för då hade det inte blivit med min nuvarande kille. Vi satte igång så fort vi tyckte att det var rimligt att börja, hade varit tillsammans 1 år (nu 2 år). Gifte oss efter 1½ år. Så höll på att blöda ut första missfallet när vi gifte oss, mindre kul. Eller det var ju en långdragen process som tog 4-5 månader, så det var ju inte bara under bröllopstiden, utan mer då och då blödning. Men om vi hade varit 20 eller 25 år hade vi inte haft så bråttom med vilja skaffa barn. Men när båda är över 30 år, och det känns helrätt, vad ska vi då vänta på? Så klart att vår ålder spelar in i hur snabbt saken kom på tal. Tror vi pratade om barn på 2a dejten. *asg* Ja inte att skaffa med varandra, men om man ville ha barn i framtiden eller inte. Jag ville, han ville, och nu sitter jag ju här gravid för 3e gången på 1 år. Så sjuttsingen ska det väl gå till slut att producera en liten bebis, det tror jag verkligen! :D

Hur länge har ni varit tillsammans med era killar?

isa isa: Det låter ju lovande! Och blödningar är väldigt vanligt. Har du bokat tid hos någon gyn för att kolla hur det står till därinne? Bra att hcg:t ökar också! Håller tummarna!

Tycker jag har för lite symtom, vill ha mer! Dock är magen uppsvälld, ser ut att vara i 6e månaden eller nåt. Men så kan det ju vara så här tidigt har jag läst, tarmarna sväller på nåt vis. Sen lägger det sig innan magen börjar växa pga bebis. Inget illamående igår och inget hittills idag.

Lyssnare83: Håller tummarna!

idape - skönt att hcg:t är på väg ner!

Jag har nedräkning till VUL hela tiden känns det som. Tiden går så långtsamt!! 2 veckor, sen vet jag om det finns något liv där inne. Brösten har ju växt minst 1 storlek, vilket mannen är fascinerad av. *s* Och aj vad ont de gör, får gå bh-lös hemma.

Nu är det helg, skönt!!

Idape: Låter bra att systemet är igång! :) Ska du testa med ÄL-test när det närmar sig? Jag har aldrig gjort det någon av de 3 graviditeterna, men funderade på det om det inte hade blivit nåt då det nu blev.

Slappat hela helgen, skönt! Har hittills inte blödigt något, åh hoppas det håller i sig!!

Är i vecka 6 (5+6), så imorgon går jag in i vecka 7... :D

Det känns ibland nervöst och ibland lugnt. Jag har så svårt att föreställa mig att det är ett foster där inne (eftersom det aldrig hänt hittills). Det kommer att vara samma sak som de andra 2 gångerna, en tom svart säck. Klart att jag hoppas av hela mitt hjärta, och klart att jag kommer att bli förstörd. Kan bara inte förställa mig ett positivt resultat. Gissar att det är en psykologisk försvarsmekanism. Kan bara fantisera om hur jag kommer att reagera vid ett  negativt resultat av VUL:en. Att jag ser på skärmen att det är tomt i säcken, att jag i stunden kommer att tänka att jag inte orkar fortsätta försöka (fast det kommer vi). Väldigt deprimerande tankar, men om jag ska tala sanning så är det så jag tänker. Min man är mycket mer positivt, "den här gången tror jag att det finns nåt litet liv därinne".

Jag inbillar mig att symtomen minskar hela tiden också. Brösten gör fortfarande ont vid minsta beröring. Men vart tog illamåendet vägen? Förra gången var det precis så också. Brösten gjorde så ont att jag hade svårt att ta av mig bh:n. Och det var ju inget tecken på hur tillståndet var därinne. Men mådde illa en stund igår ikväll (eller om det var inbillning), har inte spytt någon gång, bara nästan 2 gånger.

Söker också mycket på Google om missfall flera gånger och läser hur det gått för andra. Kanske man inte ska göra, för tycker jag hittat massor som haft 3 eller 4 missfall innan det gått bra. Inte alls ovanligt. Fast om man jämför med hur många som blir gravida gissar jag på att det är ovanligt.

Så, nu har jag "neggat" av mig. Behöver nog lite peppning, eller helst skulle jag bara vilja gå i ide som en björn tills nästa fredag. :)

11 dagar till VUL.

Gyn har bara sagt att det är ren otur, och han är specialist på fertilitet. Men sånt vet de väl inte förrän prover tagits, vilket de inte gjort på oss än. Hans erfarenhet säger att det bara är slump och otur i alla fall.

Jag fick "grattis" av 3 fd kollegor idag på en gemensam kurs!!!! För att de trodde att jag var gravid! Men inte för att jag ser gravid ut eller så, men någon på det fd jobbet hade sagt att en fd anställd var gravid, och de hade antagit att det var jag (vi har 3 st som slutade ungefär samtidigt, alla i fertil ålder). LITE jobbigt att precis som isa isa stamma fram nåt, "Eh va?? Nä jag är inte gravid!" Och sedan skoja lite "Det BORDE jag ju veta om någon, och min man lär bli förvånad också att andra vet det innan vi ens vet det". ;)

En av de andra är iofs också gravid, fast det vet definitivt inga fd kollegor om, bara hennes kille och jag, eftersom jag är en av hennes bästa vänner. *s* Därför hoppas jag extra mycket att det går vägen denna gång (för oss båda), då skulle det vara 2-3 veckor i ålder mellan våra bebisar!!

Den 3e fd anställd är inte gravid i alla fall, så konstigt rykte som blev lite pinsamt idag!

majsan2012: Ta ett digitalt!! Så värt det! Visat på BIM -4 för mig alla gångerna.