Anonym (Arg!)

Äldre 11 Aug 12:48

69 svar

Han avbryter mig hela tiden!

Jag blir så irriterad, hur ska jag få honom att sluta?! Jag kan vara mitt uppe i att berätta nånting, och mitt i meningen så avbryter han och berättar något totalt irrelevant! Jag blir sårad och arg varenda gång (har blivit varje gång detta hänt vilket är ca 10ggr i veckan i 5 år) och förklarar att jag känner mig väldigt ointressant när han avbryter mig för att prata om nåt helt annat, och han kontrar då med att han måste berätta det han har att säga på en gång för annars glömmer han bort det!

Imorse var det samma skit igen, jag satt och berättade om något vid frukostbordet och han avbröt mig för att pladdra om sitt. Jag blev arg igen och förklarade IGEN hur värdelös jag känner mig och han får mig att känna mig som världens tråkigaste människa som inte har nånting intressant att säga. Och mitt i medan jag förklarade detta så avbröt han IGEN! Och sa att "Du får väl sluta känna dig värdelös då." Jag blir så frustrerad! Jag bad honom att åtminstone visa mig den respekten att låta mig prata klart innan han börjar pladdra om sitt, då sa han att "han trodde att jag var färdig." Hur kan han få för sig att jag pratat klart mitt i en mening?
Då menar han att han trodde att jag var färdig efter meningen så han kunde "tjuvstarta"! Man kan väl inte räkna med att det är färdigt på det viset, vänta till meningen är avslutad och kolla om det kommer mer innan man beter sig så ohyfsat! Och när jag förklarade DET så avbröt han en tredje gång och sa "Det kommer per automatik. Som nu tex." Dvs han avbröt med vilje.

Tänker jag fel eller är det normalt beteende ute i landet att man avbryter varandra för att det man har att säga inte ska glömmas bort? Ska man skita i att den som berättar något kanske glömmer bort poängen eller ska man inte bry sig om ifall ens partner känner sig ointressant och tråkig?

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-08-11 22:58
Flera bra tips har jag fått, tack så mycket! Här är min plan:

Nästa gång han avbryter mig så ska jag bli helt tyst och titta på honom tills han pratat klart, sen säga "Jag fortsätter där du avbröt mig" och så fortsätta prata. När jag är klar ska jag sakligt säga att "Du kanske ska se till att ha papper och penna i närheten så att du kan skriva ner stödord för vad du vill säga så att du slipper avbryta mig i framtiden."

Nästa gång gör jag likadant, och även gången efter det. Har det inte hänt något då så fjärde gången kommer jag bli tyst och börja hålla på med mitt eget (datorn tex) och när han undrar om jag lyssnar på honom så säger jag "nej, det känns tråkigt att prata med dig när du ändå inte är intresserad av vad jag har att säga eftersom du avbryter mig hela tiden."

Och sen upprepas detta i en loop tills han inser hur ohyfsad han är. Låter det bra? :D Funkar inte detta heller så vettefan vad jag gör. Tack för era tips iallafall! Känner mig mycket mindre irriterad nu :)

Barbamamah

Äldre 11 Aug 18:07

#31

Ett tips som parterapeuter ger är att ni övar typ varje kväll på att turas om att prata, säg 10 minuter var. Under den tiden får talaren prata om precis vad som helst och lyssnaren ska bara lyssna. Lyssnaren får absolut aldrig avbryta oavsett vad som än händer. Lyssnaren ska också försöka bortse från sina egna tankar och endast fokusera på talaren och vad denna säger. När talaren är klar (eller varannan minut typ) ska lyssnaren repetera tillbaka till talaren det som talaren sagt. Inga egna kommentarer utan bara en redogörelse över det som sagts. Då får talaren en chans att rätta det som lyssnaren inte förstått korrekt. Det är en övning i att lyssna aktivt på andra och öva upp sin empatiska förmåga. Det är också en övning i kommunikation, att kunna berätta förståeligt och att verkligen höra vad den andra vill säga.

Kaupa Jaur

Äldre 11 Aug 18:23

#32

Har din man någon diagnos TS? (och jag menar inte att låta dryg nu, min man har Asperger och är en KOPIA av din man med sitt j-la avbrytande)

Anonym (aviva)

Äldre 11 Aug 18:40

#33

Barbamamah skrev 2012-08-11 18:00:21 följande:

Men varför är dina tankar viktigare än den andras som du pratar med? Om du glömmer bort din tanke av att inte verbalisera den på en gång på bekostnad av någon annan så var den tanken kanske inte så viktig ändå och inte hela världen om den faller i glömska.

Det är inte alls säkert. Min man glömmer för övrigt precis allt hela tiden så om inte jag minns så missar vi.

Och jag har sagt till honom att skärpa till sitt minne, anteckna, skriva på handen eller vad som helst men det menar han att han "inte kan". Dessutom blir han irriterad på mig om jag inte hjälper honom när han tappar ord också...

Så vi är nog som vi är båda två, får man konstatera efter 10+ år ihop.

Hur vet du att alla kan sluta avbryta? Kan alla sluta med andra beteenden, som glömska, depression eller mani också tror du?

Takex

Äldre 11 Aug 18:40

#34

Har han dålig impulskontroll över huvud taget? En vuxen människa ska inte ha ett barns iver i att berätta något, så att han är rädd att glömma bort det. Det är ju rent bokstavsdiagnos beteende.

Majlisen

Äldre 11 Aug 21:30

#35

Inte för att vara sådan, men det låter precis som adhd-liknade. Och det ÄR skitsvårt att hålla sig om man har det. Ingen ursäkt, men ändå. Säger inte att din man har det, kan vara en uppfistrigsfråga. Kanske gör de så i hans familj för att öht få ordet?

Anonym

Äldre 11 Aug 22:45

#36

med tanke på hu du skriver att han reagerar på att du gör likadant mot honom för att demonstrera måste jag nog tyvärr meddela dig att mannen antingen är fem år gammal, eller innehar den mentala åldern av fem år. Det kan inte vara attraktivt...

Min man gör likadant ibland. Men varje gång svarar jag med att tvärt inte lyssna på ett smack av vad han säger när han avbryter. Jag går därifrån, tar upp mobilen och ringer någon för att kallprata lite, börjar gulla med katterna onödigt intensivt och högljudt osv. Och han fattar faktiskt. Nu märker inte riktigt min man när han gör så men det är lika irriterande ändå och inget jag tänker tåla. Avbryter han mig mitt i så får han be väggarna om uppmärksamhet för han har redan tryckt på off-knappen till mina öron.

Anonym (Arg!) Trådstartaren

Äldre 11 Aug 23:04

#37

Betty Ballbreaker skrev 2012-08-11 14:05:03 följande:

Det är inte säkert att din man är ett elakt svin. Han skulle kunna ha nån form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som gör att han har svårt att kväva impulsen att tala rakt ut. Det är relativt vanligt att personer på ADHD beter sig på sättet du beskriver. Prova att ge honom ett block och en penna. När han har nåt han vill säga, gör han en liten minnesamteckning i blocket. På så vis riskerar han inte att han har glömt bort vad han ska säga när det väl blir hans tur att tala.
Du kan också fundera lite på om det är nåt i ditt sätt att tala, som kan trigga avbrytandet. En del människor tenderar att ha lååånga monologliknande utläggningar, och det kan vara störande då det naturliga turtagandet sätts ur spel.

Jo penna och papper har jag tänkt att föreslå :) Tror inte att han har adhd faktiskt, ska nog inte nämna det då han inte tror på diagnoser...
I min familj är vi 9 barn, så det är svårt att få något sagt, så det är snarare tvärtom för mig; dvs inte något långsamt som aldrig kommer till punkt, jag pratar inte länge och jag pratar snabbt just för att inte bli avbruten. I min familj handlar det inte om att avbryta, utan om att komma med ett inlägg i en paus, det är så vi pratar. Men här är det bara jag och min sambo och jag tycker inte att vi borde behöva avbryta varandra, jag lyssnar på det han har att säga och kommenterar, han avbryter mig när jag pratar och om han nån gång INTE avbryter, så kommenterar han inte alls något om det jag sagt så det känns som att han inte lyssnar ändå.

Anonym (aviva) skrev 2012-08-11 14:07:59 följande:

Och jag tror tyvärr inte att det kommer att funka, för jag har försökt bättra mig men det är jättesvårt, eftersom jag hela tiden har 2-3 olika dialoger igång inne i mitt huvud samtidigt som jag talar med andra. Ibland bubblar den inre tanken bara ut, för att jag inte ska glömma bort den. För om jag inte får säga det direkt så kommer jag att glömma bort det.

Det låter ju jobbigt, då är risken stor att mottagaren inte lägger på minnet vad du sa iallafall eftersom irritationen som uppkommer då man blir avbruten helt raderar det du sa eftersom det känns som att det inte var viktigt nog för att behöva avbryta mig.

Jag känner också att jag vill avbryta ibland för att inte glömma det jag vill säga, men så tänker jag "är det verkligen SÅ viktigt att det blir katastrof om jag inte får säga detta?" oftast är svaret nej, och då avbryter jag inte. Glömmer jag sedan bort det så vet jag iaf att det var inte såå himla viktigt. Om svaret däremot är ja, så frågar jag "kan jag få avbryta lite så att jag inte glömmer bort vad jag tänker på?" och då är det ok. Det är det burdusa avbrytandet som jag ogillar, det som sänder meddelandet att "det du säger är ointressant och det jag har att säga är mycket viktigare". Förstår du hur jag menar?

Anonym (Arg!) Trådstartaren

Äldre 11 Aug 23:13

#38

studentbruttan29 skrev 2012-08-11 14:23:35 följande:

Fy fan vilken snubbe...jag skulle ta fram min telefon och börja ringa/smsa/spela wordfued när han börjar prata och samtidigt lyfta ett finger i luften som att visa på "vänta lite, jag ska bara....".

Skulle komma på massa hämndplaner, jag skulle ställa mig upp och sjunga nationalsången mitt i hans mening, ställa mig och diska, göra kaffe, sätta på mig skorna för att gå ut med soporna för att förklara att "gör jag inte det nu så glömmer jag det"..och minst tusen andra saker.

Haha, nationalsången ska jag kanske testa! Det skulle iallafall göra honom paff :p

Wittra skrev 2012-08-11 15:16:55 följande:

Men be honom hålla käft tillslut! Flåt utfallet men gud så tröttsamt med folk beter sig så, upprepade gånger också FASTÄN du bett honom lägga av.

Tro mig, det har jag gjort! En gång blev jag så arg på att han vägrade fatta så jag vrålade "håll käften, jag pratar fortfarande!" och då blev han putt och frågade varför jag skriker, om jag är en idiot, vad mitt problem är osv. Inte värt det, kommer helt ifrån spåret...

Mio skrev 2012-08-11 16:26:48 följande:

Min pojkvän höll också på så i början av vårt förhållande. Tydligen avbryter de varandra i hans familj, något som anses vara helt förbjudet i min. Kunde sitta och vara mitt uppe i en historia när han avbröt med "mm, men vet du vad jag såg idag?" Till slut blev jag arg och höjde rösten över honom varje gång han avbröt. Sa typ "men LÄGG AV, jag pratar här va!" eller så gick jag där ifrån utan att säga något och när han frågade varför jag gick så sa jag "jaha, antog bara att det var okej för mig att gå mitt i dina historier eftersom det tydligen är okej för dig att börja prata mitt i mina.." När han märkte att jag inte tänkte lyssna om han avbröt mig så vande han sig av med det! Lite barnsligt kanske men det funkade! ;)

Har provat att gå därifrån, då sitter han och väntar på att jag ska komma tillbaka, och när jag gör det så säger han "jo jag sa" och så fortsätter han...

Anonym skrev 2012-08-11 16:44:34 följande:

lol hitills är det bara en person här som fattat vad det egentligen handlar om. Kan ni gissa vem? Resten är bara fördömmande cyniska ignoranta människor. Äsch bättre att ta den enkla utvägen och hämnas. Ett öga för ett öga har ju visat sig så välfungerande förr..

Vad menar du?

Barbamamah skrev 2012-08-11 18:07:42 följande:

Ett tips som parterapeuter ger är att ni övar typ varje kväll på att turas om att prata, säg 10 minuter var. Under den tiden får talaren prata om precis vad som helst och lyssnaren ska bara lyssna. Lyssnaren får absolut aldrig avbryta oavsett vad som än händer. Lyssnaren ska också försöka bortse från sina egna tankar och endast fokusera på talaren och vad denna säger. När talaren är klar (eller varannan minut typ) ska lyssnaren repetera tillbaka till talaren det som talaren sagt. Inga egna kommentarer utan bara en redogörelse över det som sagts. Då får talaren en chans att rätta det som lyssnaren inte förstått korrekt. Det är en övning i att lyssna aktivt på andra och öva upp sin empatiska förmåga. Det är också en övning i kommunikation, att kunna berätta förståeligt och att verkligen höra vad den andra vill säga.

Det skulle sluta i katastrof och irritation, han är omöjlig på att komma ihåg och repetera :p Men ska föreslå det om inget annat funkar dock :)

Takex skrev 2012-08-11 18:40:35 följande:

Har han dålig impulskontroll över huvud taget? En vuxen människa ska inte ha ett barns iver i att berätta något, så att han är rädd att glömma bort det. Det är ju rent bokstavsdiagnos beteende.

Oh ja... Om det räknas tex som när man är mitt i en diskussion, bli så förbannad över att man inte kan argumentera så man tar sitt tangentbord och drämmer i bordet så att tangenterna flyger?

Anonym skrev 2012-08-11 22:45:04 följande:

med tanke på hu du skriver att han reagerar på att du gör likadant mot honom för att demonstrera måste jag nog tyvärr meddela dig att mannen antingen är fem år gammal, eller innehar den mentala åldern av fem år. Det kan inte vara attraktivt...

Min man gör likadant ibland. Men varje gång svarar jag med att tvärt inte lyssna på ett smack av vad han säger när han avbryter. Jag går därifrån, tar upp mobilen och ringer någon för att kallprata lite, börjar gulla med katterna onödigt intensivt och högljudt osv. Och han fattar faktiskt. Nu märker inte riktigt min man när han gör så men det är lika irriterande ändå och inget jag tänker tåla. Avbryter han mig mitt i så får han be väggarna om uppmärksamhet för han har redan tryckt på off-knappen till mina öron.

Jag har faktiskt frågat honom flera gånger om han är fem år, så jag är inne på samma spår ;)
Skulle jag göra så så skulle han bara vänta tills jag är klar och sedan fortsätta där han var utan att fatta att det var med vilje....

Anonym (Arg!) Trådstartaren

Äldre 11 Aug 23:13

#39

Barbamamah skrev 2012-08-11 18:00:21 följande:

Men varför är dina tankar viktigare än den andras som du pratar med? Om du glömmer bort din tanke av att inte verbalisera den på en gång på bekostnad av någon annan så var den tanken kanske inte så viktig ändå och inte hela världen om den faller i glömska.

Felizia

Äldre 11 Aug 23:21

#40

Äh, be honom hålla käften helt enkelt! Sådant ointresse för ens respektive hade jag aldrig accepterat, diagnoser är bara bullshit. Nonchalant o trist är vad han är! Sorry, ts...

Han avbryter mig hela tiden!

INNEHÅLL