Katten attackerade mig när sonen skrek!

Jag tror på det du sa att hon bara skyddade bebisen.
Ta henne till vet imrgon och kolla så hon inte blev skadad när han drog upp henne i nackskinne, kanske därför hon går runt och fräser - för att hon har ont.  

Men är du allvarlig? Ja, katten försökte hjälpa till. Genom att sparka på henne i stället för att försöka hålla dig lugn spetsade du till situationen. Rätt åtgärd är att någon som är lugn med fast hand tar henne och visar henne att det inte är någon fara.

Jag tror också katten ville skydda bebisen.

Jag är allvarlig, om man inte har några byxor på sig och har en galen katt som hänger fast i huden så gör det ganska ont och när jag skriver sparka så menar jag ju inte att jag sparkade henne allt vad jag orkar precis men jag försökte fösa undan henne med benet om det låter bättre.. Så det fanns lixom ingen chans att jag skulle ha gjort illa henne med det jag gjorde, och sambon löft försiktigt i nackskinnet samtidigt som han höll under rumpan för att det var enda sättet att ta henne då hon försökte attackera sambon också. 

Jag skrev inte så genomförligt och det kanske lät lite hårt, jag skulle ALDRIG skada min lilla bebis!
Men jag blev livrädd!

Ja jag får kolla med veterinären, nu är sovrumsdörren stängd, sonen sover där och hon ligger utanför och vaktar om jag, sambon eller framför allt andra katten närmar sig så morrar hon och fräser. Jag har satt mig på golvet, gett henne skinka en liten ostbit jag försöker visa att jag är som vanligt och snäll men hon är jättekonstig. 

Haha läckerbit du skulle sääääkert tänka logiskt om du blev totalt strimlad av en galen katt?! Tror knappast det!! Men visst spela duktig du och klapp lite extra på ts huvud och berätta exakt hur man SKA reagera i såna situationer!!! Gud vad du är bra!!

Jag hoppas INTE att du avlivar katten pga detta, det skulle göra mig så ont i hjärtat om du gjorde det. Men jag tror som dom andra, att katten ville skydda bebisen, försök att vara lugn mot katten, att sparka på den hjälper knappast. Hoppas det löser sig för dig, eller att du hittar någon som kan ta hand om katten om du själv inte vill behålla den. 

Vad läskigt, men jag tror också att hon ville skydda bebisen.

Jag har varit med om något liknande med min pappas hund. Den är lite knepig så när vi var och hälsade på dem i somras fick den inte vara inne i samma del av huset med min dotter som då var 9 månader. Men vi gick ut och hälsade på den och hon älskade att stå och titta på honom genom fönstret, så de verkade få någon slags kontakt. En dag ramlade hon och slog sig och gallskrek, och hunden blev tok-orolig och sprang fram och tillbaka utanför huset och skällde, och försökte ta sig till oss.

Jag tänkte inte så mycket på det då eftersom jag hade fullt upp med dottern, men min pappa lade märke till det och sa att den reagerat likadant när min lillasyster var mindre och började gråta (det var hennes hund från början). Hunden lugnade sig först när vi gick dit med dottern, det verkar som den förstod att hon var ok.  

Ska bara visa så ni förstår vad jag pratar om, inga små rivsår inte utan AJAJAJ!!!

Och det där är bara där det är "värst" sen har jag sjutton tusen små sår...

Snart svarar nog kattexperten "Nemo1". 
Personen vet och kan allt om alla katter  

aaaaaaaaaaaaaaj!