Jag hatar HEN!!!

Jo genom att säga att man ska ta bort hon/han och istället välkomna HEN,

Vem menar ud egentligen är "den vanlige svensken ute i stugirna"??
Jag har alltid inbillat mig att jag är en helt vanlig svensk, men i denna fråga är jag det tycdligen inte eftersom jag tycker att ordet hen är ett praktiskt litet ord soom jag ofta har användning för.

Är "den vanlige svensken ute i stugorna" aldrig någon som lutar åt vänter? Aldrig lutar åt höger? Alltid tycker illa om invandrare? heterosexuella kanske? Eller vad?

Är  "den vanlige svensken ute i stugorna" verkligen en homogen grupp som alltdi tycker lika och sällan som vänstern? Isf är det ju väldigt märkligt att ungeför 50% av sveriges befolkning skulle röstat på s, v eller m om det var val nu? Det måste väl ändå räknas som relativt vanligt då?

Hmm jag ser att alla maniska PK-fanatiker försöker tvätta HEN-ordet rent i den här tråden :).

En liten snabb check över vilka det är som står för ordet gör mig ännu mer övertygad om dess politiska laddning och varför jag är så glad att egentligen ingen frisk människa använder ordet. 

Njaa.. Så många är ni ju faktiskt inte som använder detta ord :)..
Jag har som sagt ALDRIG hört någon ens nämna ordet i positiv bemärkelse i min vardag, däremot en hel del hat gentemot det istället, eller likgiltighet.
Det alla verkar ha fattat däremot är att det är ett feministiskt p(k)åhitt.

Maken till överförmyndare i stil med dagens feminister får man fan gå långt tillbaka i historien för att hitta.
Ni vill bestämma hur folk ska prata, uppfostra sina barn, konsumera för media och vilka kläder som ska finnas i de olika avdelningarna på H&M och så vidare, aldrig tidigare tror jag ett styre har försökt detaljstyra sina medborgare på det sätt feministerna försöker idag.
Det är skrämmande om än hoppfullt att eran fanatism säkerligen kommer slå bakut iom slangbelleffekten, det skönjas lite smått iom SDs växande skara.
 

Vadå hur tänker du nu?

Det är precis vad det handlar om men man säger det inte högt.

Precis.
Jag debatterar på två forum till, forum av olka karaktärer, dock inget radikalfeministiskt sådant, kanske är bäst att tillägga.
På båda ställena så används hen lika enkelt och odramatiskt som ordet och eller men, när det behövs. 
Och ingen har satt igång något ramaskri över det.

Vad är det med familjeliv som gör att det är så känsligt här. 
Är det här ett ställe där många dramaqueens hänger, man börjar ju undra.       

Så olika man kan vara. Jag har också en son och en dotter och vill också att de ska ha samma förutsättningar. Jämställdhet alltså.

Därför kallar jag mig för antifeminist. 

Jag tycker inte det är vare sig konstigt eller kontraproduktivt att kalla sig antifeminist men samtidigt vara för jämställdhet.

Eller vad tycker ni? Ska jag liera mig med människor som ni här, som pratar om att folk som inte håller med är foliehattar, om att man inte fattar och om att man ska "sluta whina"? Brukar ni annars i livet också håna folk ni försöker "värva"?

Ta en sådan som Pär Ström, ett rött skynke för feminister. En person som faktiskt gör som "ni" säger och försöker lyfta fram de obelysta frågorna, och som jag mfl ofta tycker har helt rätt. Han får höra att han är såväl rabiat som kvinnohatare och bakåtsträvande, och det även av mer sansade feminister. Inte för att han på något sätt är emot kvinnors rättigheter, utan för att han uppenbarligen definierar jämställdhet på ett lite annat sätt än feministerna.

Så tack men nej tack, att stå på samma sida som feminismen ligger inte för mig. Det krockar inte ett dugg med att vara för jämställdhet mellan könen.

Och där har vi det igen. Det är vi (feministerna) som definierar hur kampen för jämställdhet ska föras, vilka infallsvinklar som är önskvärda och vilka som inte är det. Vill man jobba på något annat sätt och kalla sig något annat än feminist  är det inte okej.

Varför ska feminismen ha monopol i att vara för jämställdhet? Kan man inte se det tvärtom också? Jag menar, du säger ju att Pär Ström i grund och botten tycker samma sak som feministerna - varför kan då inte feministerna "gå över" till jämställdismen i stället för tvärtom? Eller är det en orimlig begäran?