Jag hatar HEN!!!

Att få jämnare lönesättning mellan kvinnor och män är allas ansvar - Samhällets. Att barnmorskan efter lång utbildning och stort ansvar tjänar sämre än advokaten med motsvarande utbildning och, möjligen, liknande ansvar och arbetsbörda är vårt ansvar.

Vi kan påverka genom sådana här diskussioner och genom demokratiska val, tex.

Så har det varit, men förändringens vindar blåser. Se bara till exempel vad lärarfacken tuffat till sig.

Nu blev jag tvungen att läsa en recension av KIvi, enligt recensenten en underhållande bok där barnet fastnar för helt andra detaljer än delar av vuxenvärlden.

www.skanskan.se/article/20120211/NOJE/7021099...

Jag antar att somliga henmotståndare språkligt befinner sig några nivåer över tankar på att "lejonhenet parar sig med lejonhenet och får många hen" men trots detta ändå anar delar av en dold agenda med henanvändandet  - och att den dolda agendan omfattar intentionen att hen ska ersätta "han och hon" som tilltal om personer vars kön redan är känt.

Och iofs utesluter jag inte att det finns en och annan användare som skulle tilltalas av en framtidsscenario där ett dagisbarn springer fram till fröken och säger "hen puttade på mig" om kompisen Arne och där fröken tillrättavisar Arne med orden "Du vet att du inte får putta på Lisa - att hen blir ledsen då".

Men "hen" är en spark i baken på alla eventuella föreställningar om att språket inte är användarstyrt, hen lever och frodas i skriftspråket och trotsar alla föreställningar om att det ska ersätta "hon och han" genom att utvecklas till ett komplement som berikar språket och förfinar våra möjligheter att uttrycka oss.

Det är inte så lite fascinerande att utvecklingen gått så snabbt och jag undrar om det till viss del kan ha att göra med den intellektuella standarden på motståndarna att göra - att man genom att använda hen så att säga definierar sig till den grupp svenskar som har förmåga att tillämpa elementär grammatik.

Det ska bli intressant att följa hen och dess eventuella inbrytning i vardagstalspråket. Själv har jag inte använt hen i talspråk men häromkvällen på ett föräldramöte då jag skulle säga "hon eller han" så tänkte jag "åh, vad fan" och sa hen i stället.

Ingen tycktes reagera, åtminstone fanns det inga Element där som började lalla om batikhäxor, utan diskussionen fortsatte precis som vanligt.

 

Hmm, det blev inte mer innehåll i citatet än det var i ursprungsinlägget, efter vad jag kan förstå.

Jag kan inte riktigt förstå kopplingen mellan ett 2,5 år gammalt blogginlägg om stadsplanering och hen. Är det så att du försöker bevisa att det finns personer som använder benämningen patriarkat? Eller menar du att du fått korn på en batikhäxa?

Själv kan jag bidra med en länk till en plats där ämnet "hen" behandlas. Detta inlägg på rasistsajten avpixlat ligger helt i linje med vad somliga henhatare har gett uttryck för här i tråden.

Och apropå kopplingar så finns det en tydlig sådan mellan rasism och antifeminism: Inte så att alla antifeminister nödvändigtvis är rasister eller främligsfientliga, men så gott som alla rasister är också antifeminister.

avpixlat.info/2012/03/07/sd-ser-inga-fordelar.../ 

Är nyttan stor kommer det användas, språk är ganska självreglerande.

Fast jag undrar lite över varför behovet/ nyttan uppstått i dessa tider och inte för, säg, 30 år sedan.

Ingen har påstått att det finns något magiskt med något ord. Däremot kan man konstatera att ordet "den" används för saker -inte personer. Däremot är det ju ingen som förbjuder dig att använda ordet precis som du vill. Men bered dig på missförstånd.

Jag vet inte, vad är det för fel på den mannen och det barnet?

Jag tror inte någon skulle påstå att jag är en indoktrinerad feminist och jag tycker att hen är ett utmärkt tillskott till svenskan. FMGA har väldigt vältaligt och tålmodigt förklarat varför. Ärligt talat bryr jag mig inte om med vilken politisk agenda ett ord har tillkommit om det fyller en vettig funktion. Och det är vi ju ganska många som tycker att det gör.

Ja, och så nyanserad sen...

Mm, jag tycker den här tråden har sina poänger som t ex i replikskiftet mellan Element och PumpkinQueen alldeles här ovan, där Element demonstrerar sin högst personliga variant av ett demonstrativt pronomen som personligt pronomen.

Men mest intressant är den kanske för att den pekar på ett allmänmänskligt fenomen, vår förmåga att tillskriva andra avsikter som de själva inte anser sig ha.

Jag har själv gjort detta ett antal gånger här på FL i debatten med sverigedemokrater, där jag gärna vill avfärda alla sverigedemokrater som inskränkta och okunniga halvrasister som samtliga mässar på temat: Det är invandrarnas fel alltihop. Så är det dessvärre inte alltid.

Tanken på att hen skulle vara kontaminerad av en feministisk agenda är märklig såtillvida att den bygger på tron att språket inte formas av användarna eller alternativt att användarna är införstådda med den hemliga agendan, medan det i verkligheten är precis som du skriver; så enkelt som att hen fyller en vettig funktion.

Det är ju bara att kontrollera hur hen används i språket och ställa sig frågan om man har något emot ett könsneutralt personligt pronomen och i så fall på vilka grunder.

Likt dig har jag aldrig definierat mig som feminist (på något sätt upplever jag att det blir fel om en man säger sig vara feminist) men jag har heller aldrig sett mig som antifeminist.

Kanske att jag tycker den här tråden är så underhållande just för att antifeministerna ofta framstår som veritabla strålkärringar här. Och ibland är det rätt kul att få sina fördomar bekräftade.