Juni-barnen

Danica: Förstår att det känns jobbigt att inte kunna amma även om du visste att det kanske inte skulle gå. SOm tur är finns det ju bra alternativ när det inte funkar. Viktigast att ge samma närhet o.s.v. vid matningarna tror jag.

Här flödar mjölken fritt, i natt har brösten varit riktigt sprängfulla. Nu har magen kommit igång ordentligt på August och det känns skönt. Igår kväll när jag skulle byta blöja på honom skulle storasyskonen vara med och titta på. Först så spydde August och då fick vi snabbt fram med en spyduk. Sedan tog jag av blöjan och då kissade han rakt på Tyra som blev jätteledsen. Medans jag höll över snoppen så att det inte skulle komma på henne började det välla ur ett par ordentliga omgångar med bajs. Jag kunde inte göra annat än att skratta

Augusts födelse:

Torsdagen den 14:e juni 2012
På kvällen gick jag och sonen en promenad och när jag sedan skulle plocka fram kvällsmat började jag att få ont i nedre delen av magen med jämna mellanrum. Talade om det för maken och han var helt säker på att det var dax. Efter att ha läst om alla här som haft så mycket förvärkar så tog jag i alla fall två Alvedon och så skulle vi ändå ta ett bad innan vi gick och lade oss. Farmor och farfar kom och hämtade de stora barnen så vi skulle slippa dra upp dem mitt i natten i fall att det dröjde innan det kom igång. Låg inte långa stunden i badet och när jag kom upp hade jag 2 minuter mellan värkarna men de var bara ca. 30 sek. långa. Ringde fl och var välkommen in. Satte på mig min TENS innan vi åkte. Värkarna tilltog i styrka. Kom till fl. ca. kl. 22.30. Efter CTG-kurva lade jag mig i badet, ganska precis vid midnatt. Var då öppen 4 cm.

Fredagen den 15:e juni 2012
Kl. 00.50 stod jag inte ut i badet längre, värkarna var så intersiva och med nästan inget uppehåll mellan. Kände mig jätte bajsnödig. Var då fullt öppen, bara en liten kant kvar. Bm kände huvudet innanför fosterhinnorna! Sedan gick värkarna i ett!!! Började med lustgas. När vattnet gick hade August tydligen bajsat i fostervattnet så de satte en skalpelektrod på hans huvud. Han visade tecken på att behöva komma ut snabbt. De försökte tömma min urinblåsa genom att suga ut innehållet med en nål då de trodde att det hindrade. En bm till fick komma in och hon hängde över min mage och klämde för att hjälpa till i värkarna. Jag var helt borta i huvudet av lustgasen, svävade mellan att tro att jag drömde och att det var verklighet. De lade ett klipp för att undelätta. Och kl. 02.01 föddes han! Han mådde bra när jag kom ut men fick inte ligga så länge på min mage för moderkakan ville inte komma ut och jag fick sövas för att ta ut den. Maken blev kvar med August och blev rejält uppskrämd av barnläkaren som sa att ph-värdet i blodet i navelsträngen var lågt vilket kunde ha orsakat syrebrist i hjärnan. Proverna på honom var i alla fall bra! Han var 50 cm. lång och vägde hela 4 525 g. Hattmåttet var 37,5 cm. och han hade mycket bronsfärgat hår.
Vid kl. 05.30-tiden återförenades vi på BB. Både infektionsprover och ph-provet var bra på August när de tig nya prover på förmiddagen, skönt. Jag hade dock förlorat 1,2 l. blod så mitt blodvärde är inte det bästa. Vid barnläkarundersökningen tyckte läkaren att August högra fot pekade lite utåt så han skulle skriva en remiss till ortopeden för bedömning. Vi tycker dock att det har blivit bättre så vi hoppas att det inte ska bli några problem för honom.
Åkte hem på söndagen efter ett kraftgt anfall av hemlängtan efter att maken och de stora barnen åkt hem på lördagseftermiddagen.  

En vecka efter förlossningen var alla grav.kilon borta! Har aldrig någonsin gått så lätt, är ju fortfarande inte nere på ursprungsvikten efter de andra två.

Gillar också kläder i alla färger. Köper gärna rött till mina killar!