• Kajsakajak

    Aldrig utvilad!!!! Jag dör varje morgon när väckarklockan ringer!!

    Som rubriken lyder....

    Detta är inget litet problem för mig- detta gör mitt liv ohållbart!!!
    Jag kan inte leva normalt- ha ett vanligt jobb för jag försover mig jämt.
    Och då menar jag inte en 15- 20 min, mitt rekord är när jag försov mig 6 timmar till jobbet en dag...började 8- vaknade 13...

    Jag kommer inte upp ur sängen på morgonen. Jag är en kvällsmänniska och skulle helst av allt gå och lägga mig vid 2 och gå upp vid 12. Men nu funkar det ju inte så i vårt snedvridna samhälle som bara anpassar sig efter de morgonpigga.

    Varje morgon när klockan ringer, om jag hör den (brukar oftast inte ens höra trots att jag har 5 olika klockor) så gör min kropp så ont att jag skulle offra min högra arm för att få ligga kvar...och nej detta handlar inte om lathet...det handlar om att jag inte funkar kl 7 på morgonen..jag mår så psykiskt /fysiskt dåligt att jag klarar inte att gå upp..detta har resulterat i mycket frånvaro i skola och jobb..och oftast slutat i att jag ständigt byter jobb..

    Nu kommer säkert nåt snille skriva att jag borde gå och lägga mig tidigare..för att vakna tidigare..men tro
    mig jag har provat allt..jag har inga problem med att gå och lägga mig kl 9 på kvällen men jag vaknar ändå inte utvilad på morgonen...

    Säg att jag lägger mig kl 9 ..och inte ställer någon väckarklocka..då sover jag lätt till kl 11 dagen efter och vaknar ändå svintrött!!! Trots 14 h sömn.

    Jag blir så trött när ingenting funkar...vet nån om det finns någon slags hypnos mot detta eller liknande? Är öppen för alla förslag..

    Är så trött på att alla artiklar bara pratar om sömnproblem..där folk har svårt att sova..men vi då?? Vi som inte kommer upp på morgonen??
    Vi som känner att varje dag är dödsdömds? Vi som förlorar livskvalite genom att ständigt behöva ursäkta oss pga försovning..näää vi får bara höra att vi är lata! Jag vågar knappt somna på kvällen för att jag är så rädd att jag inte har kontroll över när/om jag kommer vakna..

    Och ni som tror att det endast handlar om vilja att gå upp..glöm det..jag har tom försovit mig och missat flyget..när jag skulle på en drömsemester...så det handlar inte om låg arbetsmoral..

    Om ni har lyckats läsa allt - så är alla tips mycket välkomna!!


  • Svar på tråden Aldrig utvilad!!!! Jag dör varje morgon när väckarklockan ringer!!
  • annniel
    PumpkinQueen skrev 2012-05-09 11:55:31 följande:
    Så vad du säger är att bara för att något fungerade för dig så fungerar det för alla andra människor? För alla är identiska och har exakt samma förutsättningar och gener?
    Ja det ju precis det jag sa...orka tjafsa med puckon idag..
  • syskonen
    annniel skrev 2012-05-09 12:30:12 följande:
    Ja det ju precis det jag sa...orka tjafsa med puckon idag..
    Då anser du att all vetenskap är idiotisk, eftersom det är så.
    Man kan vänja sig till viss gräns men du skulle aldrig kunna vänja dig vid att leva 12 timmar fel och må bra av det i längden.

    Trot om du vill, men det finns massor att läsa om det här som visar att du inte har en susning om vad du dillar om.
  • No Name

    Fibromyalgi? Ta upp det här med din vårdcentral tycker jag! Värk och sömnproblem är en stor del i den sjukdomen. Jag känner igen mig väldigt mycket.

  • Kajsakajak

    Jag kommer inte in på den länken tyvärr :/ Ska ta kontakt med läkare..även om man aldrig känner sig förstådd. Man kommer dit och så sitter det en morgonpigg doktor där som inte fattar vad man snackar om..nån som tycker att det bara är att ta sig i kragen och gå upp..och det är det sista man vill höra när man mår dåligt över något....

    De gånger då jag får hjälp att vakna..exempelvis om jag sover över hos en vän och hon väcker mig...då tvingas man ju gå upp..men ni hjärna funkar inte innan kl 12..och framåt eftermiddagen blir jag så trött att jag skulle kunna trilla ihop..

    Bäst mår jag de dagar..då jag kan vara uppe sent..och sova länge på dagen...även om jag inte känner mig utvilad då heller (känns som jag skulle kunna sova jämt) så känns kroppen friskare..det gör inte lika ont att gå upp...

    Jag önska så att som någon skrev bara gick att bestämma sig för..men tro mig jag har försökt med allt möjligt i så många år..och nu börjar jag tappa livsglädjen..för hur man än vänder och vrider på problemet så kommer det alltid en ny morgon var 24:e timma :( och jag fasar lika mycket för det varje dag...

  • PumpkinQueen
    Kajsakajak skrev 2012-05-09 14:11:57 följande:
    Jag kommer inte in på den länken tyvärr :/ Ska ta kontakt med läkare..även om man aldrig känner sig förstådd. Man kommer dit och så sitter det en morgonpigg doktor där som inte fattar vad man snackar om..nån som tycker att det bara är att ta sig i kragen och gå upp..och det är det sista man vill höra när man mår dåligt över något....

    De gånger då jag får hjälp att vakna..exempelvis om jag sover över hos en vän och hon väcker mig...då tvingas man ju gå upp..men ni hjärna funkar inte innan kl 12..och framåt eftermiddagen blir jag så trött att jag skulle kunna trilla ihop..

    Bäst mår jag de dagar..då jag kan vara uppe sent..och sova länge på dagen...även om jag inte känner mig utvilad då heller (känns som jag skulle kunna sova jämt) så känns kroppen friskare..det gör inte lika ont att gå upp...

    Jag önska så att som någon skrev bara gick att bestämma sig för..men tro mig jag har försökt med allt möjligt i så många år..och nu börjar jag tappa livsglädjen..för hur man än vänder och vrider på problemet så kommer det alltid en ny morgon var 24:e timma :( och jag fasar lika mycket för det varje dag...
    Att sova mycket kan vara ett tecken på depression. Passa på att kolla upp även detta. Det finns hjälp att få.
  • liisen02

    Hejsan

    Såg att det var rätt längesen TS eller någon annan skrev här. Jag hittade denna tråd då jag letade på google efter samma problem som mig. Jag känner verkligen igen mig i dina problem TS. Enda skillnaden är att jag inte alltid varit såhär, en gång i tiden för flera år sedan vaknade jag av mig själv på lördagmorgon pigg och glad för att jag fått sova ut. Det har som sagt inte hänt mig på flera år nu. Och känner igen mig i missförstånden man möter, de flesta pratar om att de inte kan sova, själv kan jag inte vakna. 

    Är precis som du att jag nästan inte vill gå o lägga mig, jag vill inte sova, för jag vet hur svårt jag kommer att få att vakna. Hur länge eller lite jag än fått sova, och spelar ingen roll vilken tid på dygnet det är, så kan jag nästan inte vakna när det är dags. Tar minst en timma för hjärnan att vakna "helt" efter att jag sovit, före det kan jag inte äta, inte prata med någon eller tänka, får kämpa med att hålla ögonen upp trots att man sköljt ansiktet i kallvatten. Nu måste jag alltid ställa en väckare även när jag är ledig på helgen, för utan att någon/något väcker mig (iaf försöker) så skulle jag lätt sova i flera dygn i sträck utan att vakna en enda gång.

    Jag har jobbat treskift och ibland fyrskift de senaste åren och jag tror starkt att det är en starkt bidragande orsak till mina problem. 

    Men har läst runt mycket om detta på nätet och det finns div "sömnsjukdomar" som kan ge dessa problem, tex som redan nämnda narkolepsi. Jag har även läst att ny forskning har fått reda på att vissa personer har inte 24 timmars dygnet "i kroppen" utan istället 36 timmar. Då har man ofta svårt att somna vanlig tid på kvällen, utan beskriver sig själv ofta som en "nattmänniska". Sen finns det även något som heter sleeping beauty syndrome, som jag inte vet så mkt om tyvärr, leta på google om det. Tyvärr vet nog för det mesta svensk sjukvård inte heller så mkt om detta, men se till att få göra en riktig utredning om dina problem. Stå på dig, att ha det som vi är INTE normalt, och skapar stora problem att fungera i vårt samhälle. Som du säger så handlar det ju inte om lättja när det gått så långt att man knappt vågar gå och lägga sig och sova för man vet vilket helvete det blir när man ska upp om man ens vaknar någon gång, känns som man hamnar i koma. 

    Men förstår om det är svårt, själv fick jag senast jag försökte svaret att de "inte hade tid" med såna fall nu på vårdcentralen. De tror väl som alla andra att man är lat. Nu har jag kontaktat företagshälsovården istället där jag jobbar och hoppas få en riktig utredning.

    Blev ett lång inlägg men ville iaf beskriva mina problem som liknar dina och vad jag hittat för sömnsjukdomar som kan orsaka dem, även om jag själv inte heller fått en utredning ännu.

    Finns förresten ett forum på iFokus som heter Trötthet i Fokus, där kan man prata med andra med liknande problem, eller bara läsa och se vart och hur de fått hjälp.

     

  • syskonen
    liisen02 skrev 2013-02-12 10:34:45 följande:
    Hejsan

    Såg att det var rätt längesen TS eller någon annan skrev här. Jag hittade denna tråd då jag letade på google efter samma problem som mig. Jag känner verkligen igen mig i dina problem TS. Enda skillnaden är att jag inte alltid varit såhär, en gång i tiden för flera år sedan vaknade jag av mig själv på lördagmorgon pigg och glad för att jag fått sova ut. Det har som sagt inte hänt mig på flera år nu. Och känner igen mig i missförstånden man möter, de flesta pratar om att de inte kan sova, själv kan jag inte vakna. 

    Är precis som du att jag nästan inte vill gå o lägga mig, jag vill inte sova, för jag vet hur svårt jag kommer att få att vakna. Hur länge eller lite jag än fått sova, och spelar ingen roll vilken tid på dygnet det är, så kan jag nästan inte vakna när det är dags. Tar minst en timma för hjärnan att vakna "helt" efter att jag sovit, före det kan jag inte äta, inte prata med någon eller tänka, får kämpa med att hålla ögonen upp trots att man sköljt ansiktet i kallvatten. Nu måste jag alltid ställa en väckare även när jag är ledig på helgen, för utan att någon/något väcker mig (iaf försöker) så skulle jag lätt sova i flera dygn i sträck utan att vakna en enda gång.

    Jag har jobbat treskift och ibland fyrskift de senaste åren och jag tror starkt att det är en starkt bidragande orsak till mina problem. 

    Men har läst runt mycket om detta på nätet och det finns div "sömnsjukdomar" som kan ge dessa problem, tex som redan nämnda narkolepsi. Jag har även läst att ny forskning har fått reda på att vissa personer har inte 24 timmars dygnet "i kroppen" utan istället 36 timmar. Då har man ofta svårt att somna vanlig tid på kvällen, utan beskriver sig själv ofta som en "nattmänniska". Sen finns det även något som heter sleeping beauty syndrome, som jag inte vet så mkt om tyvärr, leta på google om det. Tyvärr vet nog för det mesta svensk sjukvård inte heller så mkt om detta, men se till att få göra en riktig utredning om dina problem. Stå på dig, att ha det som vi är INTE normalt, och skapar stora problem att fungera i vårt samhälle. Som du säger så handlar det ju inte om lättja när det gått så långt att man knappt vågar gå och lägga sig och sova för man vet vilket helvete det blir när man ska upp om man ens vaknar någon gång, känns som man hamnar i koma. 

    Men förstår om det är svårt, själv fick jag senast jag försökte svaret att de "inte hade tid" med såna fall nu på vårdcentralen. De tror väl som alla andra att man är lat. Nu har jag kontaktat företagshälsovården istället där jag jobbar och hoppas få en riktig utredning.

    Blev ett lång inlägg men ville iaf beskriva mina problem som liknar dina och vad jag hittat för sömnsjukdomar som kan orsaka dem, även om jag själv inte heller fått en utredning ännu.

    Finns förresten ett forum på iFokus som heter Trötthet i Fokus, där kan man prata med andra med liknande problem, eller bara läsa och se vart och hur de fått hjälp.

     
    Forskningen är inte ny, man upptäckte det i samband med en galen forskare spärrade in sig själv i en grotta under en lång tid för 20-30 år sedan, sedan dess har mycket hänt.

    36 timmar? Har du någon pålitlig källa på det? Jag tror att du läst fel därför att 27-28 timmar är vanligt hos nattmänniskor och 20-24 timmar hos morgonmänniskor. Det är normalt inget problem eftersom dygnet kalibreras med ljus, temperatur osv. Det du pratar om är kronobiologi och det är komplicerat men några 36 timmar har vi inte oavsett om vi är morgon- eller kvällspigga. Det du är inne på är cirkardiska störningar, det finns en uppsjö olika sådana diagnoser, jag har en av dem, "Förskjuten sömnfas" eller DSPS. Kort betyder det att min cirkardiska rytm är förskjuten med ca 6 timmar och jag har ett "dygn" som är ca 29 timmar.

    Nästan, nästan alltid handlar sömnstörningar om psykologiska faktorer eller brist på det som kallas för sömnhygien vilket egentligen betyder rutiner.
    Du skriver tex att du inte vill sova, det är en sådan psykologisk faktor som kan vara en del av orsaken. Vissa har normalt svårare att somna och för dem gäller disciplin som att alltid gå upp vid samma tid oavsett om det är storhelg eller vardag, det handlar om att lära sig koppla av och rensa huvudet eller att ha en positiv inställning.

    En annan sak du bör fundera över är dina arbetstider. Som jag nämnde är rutiner mycket viktig för en del människor och med ständig skiftgång så rubbas ständigt din cirkardiska rytm . Det vore snarast konstigt om den inte skulle braka ihop förr eller senare. Sömnen är känsliga saker. Jag tror inte att du har någon sömndiagnos utan att det handlar om att din rytm brakat samman tack vare arbetstider och bristande sömnhygien. Men självklart gissar jag bara, jag är ingen läkare och det här är över internet. För att få veta behöver man göra en riktig utredning och i Sverige är det riktigt svårt att få det eftersom vården underprioriterar sömnen.

    En av de mer framgångsrika KBT-behandlingar över nätet är mot just sömnstörningar. Jag tycker att du ska fundera på det. Jag menar inte alls att dina bekymmer enbart har psykologiska orsaker men om du har problem så kan inte KBT skada utan bara hjälpa.

    Mitt bästa tips för att det ska bli lättare att vakna är att skaffa en vettig wakup-light. (kostar runt 2-3000). Grejen med den är att den simulerar soluppgången vilket korfattat får tallkottkörteln att reagera och stoppa produktionen av melatonin som gör att det är lättare att vakna. Hur lång tid innan den behöver tändas innan du ska vakna måste du testa dig fram men för mig är det 1 timme vilket betyder att när klockan väl ringer så är det fullt dagsljus i rummet.
  • Vov

    Har EXAKT samma problem!!! När jag är på skolan är jag så trött att det är omöjligt för mig att jobba, så ibland måste jag sjukskriva mig för att fixa allt hemma. När jag är ledig, så brukar jag alltid lägga mig möllan 2-4 och vakna mällan 12-13 utan väckarklocka, som om det vore naturligt. Annars är jag trött HEEELA dagen. Jag funkar aldrig på morgonen. Tyvärr har jag inte hittat något sätt att fixa det på, men pappa har samma problem, men det gör inget för han börjar sitt jobb sent och kommer hem sent på kvällen. Kanske något för dig? :)

  • RaYzLeR

    Vissa människor är inte skapta att vara morgonmänniska. Hitta ett kvällsjobb/nattjobb så löser det sig nog.

  • Madde 35
    RaYzLeR skrev 2023-05-22 02:18:28 följande:

    Vissa människor är inte skapta att vara morgonmänniska. Hitta ett kvällsjobb/nattjobb så löser det sig nog.


    Exakt! Jag fullkomligt hatar att gå upp tidigt på morgonen, har gjort det hela mitt liv  och det tar lång tid innan jag är människa oavsett om jag lagt mig kl 21 eller 02. Har bytt till nattarbete sen några år och fungerar så mycket bättre. Jag är pigg på jobbet under natten, och får sova ut på mina lediga dagar. Aldrig att jag går tillbaka till att börja kl 7 varje morgon. Älskar känslan när de där hemma åker till jobbet på morgonen och jag kan sova vidare. Sen ställer jag ändå alltid klockan på 9 så inte hela dagen går. Då kan jag morna mig i sängen med en kopp kaffe. Helt underbart! så TS, försök hitta ett nattjobb. 
Svar på tråden Aldrig utvilad!!!! Jag dör varje morgon när väckarklockan ringer!!