Genus!

Ungefär såhär:
 

Jag har lite svårt att hänga med i resonemanget TS om jag ska vara ärlig. Jag har fortfarande rätt små barn. Yngsta fyller snart 3 år och äldsta är lite drygt 4 år. Jag har två pojkar. Jag tror att jag har väldigt vanliga barn och jag skulle aldrig få dem att gå någonstans i ett klädesplagg de inte vill ha. Hur små barn pratar vi om här?

Min äldsta är för tillfället i en period då allt ska vara rosa, lila, rött, orange och så ska det helst glittra och glänsa. Det verkar vara rätt typiskt för 4-åriga BARN. Inte för för flickor och inte för pojkar utan för barn. För 1-2 år sedan skulle allt, och jag menar verkligen ALLT vara blått.

Yngstas favoritfärg är gul. Han har annars ingen direkta färgpreferenser förutom att det ska vara just färg - starka, klara färger. Hur kul är det att gå in på en pojkavdelning i en klädaffär. Hmm, en brun tröja, ett par mörkblå jeans eller en jacka i den oerhört djärva kombinationen marinblå med en röd rand.

Och sedan det här med tryck och liknande. Jag vet inte hur andra 3- och 4-åringar generellt är, men mina vet i alla fall inte vem spindelmannen är och äldsta har precis börjat grunna på det här med döden och att inte leva mer. Vilka gummistövlar vill han ha? Ett par röda med färgglada blommor eller ett par svarta med vita dödskallar? Hmmm. Svårt val.

Våra barn leker med leksaker. De leker inte flicklekar eller pojklekar med flick- respektive pojkleksaker. Hur tänkte du med det här med dockor. Barn - pojkar och flickor - älskar att imitera sina föräldrar. Vi har inte använt barnvagn så de vill inte heller ha dockvagnar. Vi har däremot burit i sjal och bärsele och det har de också - i minivariant. Om något är det väl ett tecken på något oerhört sunt att pojkar VILL, inte tvingas, leka med dockor? På vilket sätt hindrar det från att leka med bilar och traktorer?

Du blir så provocerad av att man köper en docka till en 1-årig pojke, för han kan inte välja själv. Men det kan väl inte den 1-åriga flickan heller? Jag förstår inte...

Tanken är väl att man ska ge barnet alla möjligheter att utvecklas, oavsett kön. Och då behöver de få samma förutsättningar. Därför försöker man låta barnet få uppleva allt möjligt, utan att begränsa det utifrån vilket kön det har.

Och ditt resonemang om att klä pojkar i rosa, men inte göra något åt flickorna... min dotter rakade av sig håret och hade blå tuppkam när hon var 5 år. Det var också ok, något hon verkligen ville. Som är ok för många pojkar, men provocerande när en flicka gör det.   

Minys: man gör ju samma med dottern, köper klänning innan barnet får välja själv.

genus är ju jämställdhelt mellan könen. precis som du säger.
Att en manligt och kvinnligt kön ska kunna göra samma saker och vara lika värda.
Jag är inte helt dum.
En pojke ska kunna baka städa göra såna saker som alltid varit kvinnligt, samtidigt som en flicka ska kunna
hålla på med bilar, har lika betalt jobb som en man.

men det är föräldrar som tar det för långt jag syftar på!

genus är inte materiella saker. men uppenbarligen har folk fått det om bakfoten.
och nej jag skulle inte sätta på min son en klänning, även fast han ville det.
någon stanns måste man dra en gräns.

Inte undra på att så många barn är förvirrade i sin sexualitet idag!              

Jag känner många som tvinga på sina barn en motsats, det är det jag tycker är hemskt.

Ettåriga flickor kan inte heller välja om deras föräldrar klär på dom klänningar, men jag tycker att barnen ska få välja när dom är gamla nog att göra det själv. Och låta barnen styra. Det jag tycker går för långt är när man behandlar och klär ut små pojkar som uppenbarligen inte ens kan säga mamma, i typiska tjejsaker. Det är ju att visa han helt fel väg i livet och är definitivt INTE genus. Att sätta en docka och pappiljotter och läppgland på honom för att DET SKA VARA accepterat i sammhället. Pojkar och flickor ska kunna tycka och tänka och ha vad dom vill i den mån föräldrarna tycker det ska vara. Allt har ju olika åsikter om vart ''linjen går'' .

Jag personligen tycker att det finns mycket viktigare frågor att lyfta fram, att istället för att säga åt pelle 1 år, åh vilken fin blå ny tröja du har, så kan man säga hej pelle vad FIN DU ÄR idag (oavsett vad pelle har på sig). Att vi vuxna lyfter fram individen i barnen oavsett om deras föräldrar är genus anhängare eller inte. Lisa 1 år är inte finare än pelle bara för att hon har rosa klänning. Och man berömmer inte bara barn utifrån deras utseende, utan också från deras personlighet. En kille ska få visa känslor och dansa balett om han vill och en tjej ska få tycka om att hjälpa pappa med bilen. 

Jag har stött på föräldrar med söner, som inte ens vet vad dom har för kön, dom tror att dom är en hen. Och dom har ingen aning om dom är en tjej eller kille. och proppar på sina pojkar istort sett bara könsneutrala saker eller tjejsaker, äger inte en enda (kill sak) och får inte göra manliga saker.  

Min dotter kunde stå och kissa längre än sin killkompis när hon var 4...

Ts resonemang haltar dessutom därför att begreppet "pojkflicka" finns och är relativt OK. "Flickpojke" är däremot inget vedertaget begrepp och företeelsen räknas inte som OK av många.
En liten kille klär sig i röd klänning. Sådana som TS reagerar. En liten tjej klär sig i ärvda blåjeans från storebrorsan. Ingen reagera.

Själv vill jag tat barn ska få vara både pojkflickor och flickpojkar, om de vill det. Likväl som flickflickor och pojkpojkar, eller flickiga pojkpojkar, pojkiga flickflickor, flickiga pojkflickor, pojkiga flickpojkar... ja ni fattar.

Det finns flera sätt att vara pojke på. Det finns flera sätt att vara flicka på. Utan att man slutar vara pojke eller lficka rent biologiskt. Så, varför inte ge ungarna alla möjliga möjligheter att skapa sin egen identitet, istället för en per kön? Det är inga bortförklaringar, trams eller barnmisshandel. Och det handlar inte om att man vill ha ett barn av ett annat kön. Det handlar om att låta barnen vara just barn.

        

Tror inte det är någon som blir provocerad av en docka till en ettåring, jag tror att TS syftar på om du samtidigt hade proppat på din son alla andra typiska tjejsaker. För att du har valt det. Att dölja hans kön och få honom att likna en tjej. Det är inte att behandla ett barn oavsett kön, det är att behandla en kille som en tjej.

verkar som att alla missförstår mig.

Jag har barn själv.
Mina flickor lekar också med leksaker, om man ska kalla det pojkleksaker eller flickleksaker vet jag inte.
Dom leker med det dom vill.
I klädväg får dom välja om dom hellre har byxor framför klänning eller tvärt om.

och varför hakar ni upp er på materiella ting?

Jag tycker det är FEL att gå in på hm, flickavdelningen är dubbelt så stor som pojkavdelningen, samma på leksaksaffärer, mer flickleksaker än  pojkleksaker.
Dagens samhälle är så.

Barn har rätt att utvecklas på sitt eget sätt.

Jag pratar om 1 och 2 åringar som inte har en egen vilja ännu som blir uppkllädda i klänningar, långt hår, hårband, hårspännen, får naglarna målade. 

Föräldrar som  kör på genus, låter sina söner hjälpa till att tvätta, laga mat, baka, städa...göra mer "kvinnliga" saker. Men som INTE får följa med sina fäder i garagaget och meka med bilen, gå ut med sin pappa och klippa gräset....det är INTE genus!

Får jag en son, skulle han få göra allt som hans systrar får göra och tvärt om. Vill mina döttrar följa med sin far och skruva i bilen så får dom göra det, vill min son baka rosa eller blåa cupcakes så gör det då!

                   
       

Rent utsagt, så tror jag inte på att du "känner många" av den sorten. Vet du, jag har aldrig träffat på någon, och då har jag arbetat med barn i 13 år och varit aktiv i arbet med jämställdhet och genusfrågor i hela landet hälften av den tiden.

Finns inte heller många som använder "hen" på det sättet du beskriver. Och förhoppningsvis ingen med barn.