Äggdonation i Spanien: erfarenheter?
Hoppas hoppas! Kram
Hoppas hoppas! Kram
Hej!! Myran: fantastiskt att det går framåt Önskar dig stort lycka till och hoppas du kan njuta lite utan att tänka för mycket framåt. Igår ringde läkaren oss från IVI Barcelona och sade att de hittat en ny donator. 21 år och bevisat fertil! Det kan bli aktuellt med transfer redan i januari!! Känns så snart. Jobbigt på ett sätt för vi hade ställt in oss på mars. Samtidigt vill de att min sambo tar ett gentest, sk karyotyp. Det är ett genetiskt kromosomtest (vet inte exakt hur man ska beskriva det) och nu brinner det i knutarna om vi ska hinna ta det innan det är dags. På Carlanderska kan man göra det om man är patient men vi är inte patienter och dessutom är det stängt. Är det någon här som vet vart man kan ta ett sådant test??? Kram på er alla och om vi inte hörs innan så önskar jag er en sköööön Jul. Det är ni värda! Kramar
Hej alla och Gott Nytt År!!! Jag hoppas verkligen att 2013 är ett turår för oss alla.... Mariposa: härligt att läsa att du är på banan igen med ny kraft. Heja! Myran: förstår att det måste vara jättejobbigt att gå och vänta på VUL... Men att du inte fått mens och att hcg stigit är ju mycket goda tecken Själv så vet vi inte riktigt vad som händer. De hittade ju en donator men vi vill försöka göra ett prov innan dess och det verkar inte som vi hinner med provet om vi ska använda denna donatorn så v kanske får tacka nej... Fast det var en bra match tydligen och hon var ung också.. Samtidigt ställer vi oss på kö i Åbo, Finland, för att om vi behöver (och orkar!) göra ett tredje försök kunna få ersättning från försäkringskassan... Men jag är inte lika sugen på att testa där och väntetiden är ca 6 månader En fråga till er: det sista året, särskilt det sista halvåret, har jag haft en massa "problem där nere" med infektioner, blödningar mm. Är inne på tredje omgången antibiotika pga bakteriell vaginos och har även ätit antibiotika pga urinvägsinfektion. Blöder också litegrann lite då och då. Jag har inte haft sådana besvär tidigare så det måste ha att göra med hormonerna eller ingreppen. Min fråga: har någon av er råkat ut för liknande? Kram
GRATTIS!!!!!!!!!! Vad underbart
Åh nej myran Vad ledsen jag blir. Fy sjutton att det ska vara så svårt. Stackars, stackars er. Jag önskar jag hade några tröstande ord. Jag har läst i en annan tråd (kanske var det i tråden om ÄD i Finland?) om flera som drabbats av utomkveds och tagit bort äggledare, för att sedan lättare bli gravida. Ska också se om jag hittar den tråden Mariposa pratar om. Det är ju säkert som hon säger, att om man har styrka (och ekonomi) för att testa flera gånger så händer det i de flesta flesta fall att man lyckas. Tänker på dig massor och skickar kramar
Vilken UNDERBAR nyhet Cecini. Och han är verkligen perfekt. Stort grattis!! ibland känns allt det här med bebis så overkligt och sååå långt bort, om det ens skymtar vid horisonten. Ett inlägg som ditt gör det verkligt igen, det vi kämpar för. Kram och hälsningar från åbo....
Hej alla! Vad härligt att den här tråden som jag startade lever och frodas, på många sätt Jag är ibland inne här och läser lite för att se vad som händer med "de gamla vännerna" dvs de som var med när vi gjorde vårt första ÄD försök. Jag läser att Myran och Mariposa är på gång snart igen. Och att Germany blivit gravid på naturlig väg. Vilken underbart mirakel Germany! Stort stort grattis. Det är helt fantastiskt att du fortfarande där här inne och stöttar. Undrar hur det går för Tummen? Vad roligt också med flera nya här. Och stort grattis Karin till ditt PLUS Pippi: jag känner så väl igen mig i din ångest inför insättningen. Egentligen är det lättare att vara i ngt slags limbo. Ångesten blir ju mer och mer akut ju närmare insättningen man kommer. Skulle vara så bra om det fanns sätt att mildra den där ågrenen. Skönt att det släppt lite nu. Och tack för att du frågar om hur det går för mig Efter vårt sista misslyckade försök, med inga embryon till frysen, rekommenderades vi göra ett karyotyp test på sambons spermier. Det tog sju veckor tills svaret kom. Och 4000 kr. Som väntat var allt bra. Samtidigt började jag få mer och mer "problem där nere" med blödningar titt som tätt, infektioner mm. Och så såg de "något" vid ett ultraljud. Läkarna blev oroliga och jag fick remiss på vävnadsprov från livmodertappen som skulle skicka still patologen. För att utesluta något elakartat. Sex veckor tog det tills vi fick svar, och jag var helt upplsukad av oro och ångest. Trodde ju det värsta. Svaret kom och det var inte elakartat men jag hade en hyperplastisk livmoderslemhinnan (endometrie hyperplasi). Något man tydligen kan få av östrogen behandling... Det är inget farligt men i Spanien vill de att allt ska vara åtgärdat innan nästa försök. Så jag har bytt oron att aldrig få barn mot oron att vara sjuk.. Alltid denna oro.. Men jag är förstås jättetacksam över att det inte var något farligt. För när allt sätts på sin spets är ju hälsan det allra viktigaste. Utan hälsa kan man ändå inte göra något annat. Därav har jag inte varit inne här, men kommer nog att återkomma igen när det börjar bli dags för oss igen denna tråd är ju super och ni som skriver här verkar alla vara fantastiska, varma och medkännande tjejer. Om allt går vägen blir det kanske i juni nästa försök för oss. Under tiden ska ni veta att jag följer er i tankarna och skickar styrka till er. Och kommer hålla tummarna stenhårt för att alla ska lyckas!!!! Stor kram till alla
Hej alla! Jag läser tråden lite då och då och det verkar som flera plussat! Vad härligt! Myran och Mariposa, ni har ju varit med från början i denna tråd så det känns som jag känner er lite extra väl Vad underbart att ni plussat. Stort grattis! Själv så är jag nu kurerad från hyperplasin. Men jag har fortfarande massa konstiga blödningar. Inga svar på vad dt kan vara för något vilket är jobbigt. Vi har också bytt klinik, från IVI Barcelona till IVI Valencia där vi har bett att få dr Remohi. De har en "mirakeldoktor" där också som har en egen fan club verkar det som. Juana heter hon och har även en privatklinik i Castilla. Men det är ett års väntetid att få komma till henne. Så det fick bli dr remohi, som också ska vara bra. Vår koordinator heter Marina. Har någon haft henne/dr Remohi? Pippi, vi hade ju lite liknande erfarenhet som ni haft. Med väldigt få befruktade ägg och inget till frysen. Kan jag inboxat dig och fråga lite mer om ert utfall och hur ni fick er kostandsreduktion inför nästa omgång? Kram på er alla!
Hej uppåt, Spanien (kanske i synnerhet IVI Valencia) räkans som de främsta i Europa på detta område. De har stor erfarenhet och de flesta donatorerna. I Spanien är det väldigt många som är beredda att donera. De ligger också i framkant vad gäller forskningen. Därmed inte att säga att de inte är duktiga i Finland, absolut inte. Vår läkare rekommenderade antingen IVI i Spanien el AVA (heter nu Fertinova) i Finland. Ja, de skiljer sig åt på en viktig punkt: detta med öppna eller anonyma donatorer. I Sverige, Finland och Island är det öppna donatorer som gäller, det är ett lagkrav. Så icke i övriga Europa. Det är dyrare i Spanien, dessutom har man ingen chans att få ersättning från försäkringskassan om man inte gör det på ett ställe där donatorerna är öppna. Men gör ni det i Finland har ni chans att få ersättning för vården i efterhand. Det finns en egen tråd om detta här på FL kolla den. Samarbetsläkare kan ni alltid hitta, tex på IVF klinikerna. Kruxet är att de oftast kräver att man betalar dem privat, ca 1000 kr per besök. Vissa har lyckats hitta läkare som är villiga att ta detta inom den offentliga sjukvården, men de flesta gör det inte. Lycka till!
Hej Germany! Tack för att du tänker på mig Jodå, jag finns här i bakgrunden. Vi har som sagt bytt till Valencia och direkt så blev servicen sååå mycket bättre. Snabba och engagerade svar. På måndag ska vi få läkarens utlåtande om vårt "fall". Hoppas han inte säger att de vill att vi gör fler (dyra) undersökningar innan nästa gång. Jag tampas som sagt med lite problem "där nere" och därför känns det riskabelt att kasta sig in i nästa försök. Men snart har ett år gått sen sista ÄD. Det har varit en jobbig tid på många sätt men samtidigt faktiskt skönt att inte vara inne i detta. Vi har kunnat tänka på och göra annat och fått lite distans. Hur går din graviditet? Hur långt gången är du? Kul med grav tråd. Skulle såklart också önska att jag kunde tillhöra den någon gång i framtiden Stor kram