Kapson och stång?

någon?

är inte jätte insatt i den akademiska biten men en i ett stall jag stod i för många r sedan red akademiskt. Hon sa att när hon red på stång och kapson så använde hon knappt stången hon red mestadels med säte och ben. kapsonet förstod jag aldrig varför hon hade för den tyglen hängde alltid fritt.

Har hon tränat många gånger för denna tränaren innan?

Är hon dukig?

Svarar du ja på dessa frågor så tycker jag att du ska ge det ett försök och åka med och se hur det går.       

Okej, jag har ju ingen aning om hur det fungerar, så det är därför jag undrar.

Hon har tränat för tränaren en gång innan, och det var då tränaren sa att hon skulle ha den typen av utrustning vid nästa tillfälle.

Jadå, hon är duktig, men hon har bara ridit min häst i ca en månad, och min häst är väldigt svårriden.
Hon får lixom inte riktigt med bakdelen ordentligt än.

Jag funderar på att följa med och se i vilket fall som hellst.
Rida på kapson kan jag gå med på, men det är stången jag oroar mig för.
Min häst har bara gått på kandar en enda gång, och då tog jag inte ens i stången. 

Hej! Jag rider akademisk på mina hästar och kapsonen är till för att hjälpa till vid typ ställning av häst när man kan behöva mera än vikter. Mina hästar är inridna med kapson och stång och jag har även kapson för att kunna ge lite extra hjälper i bland. Jag skulle aldrig sätta in ett delat bett på någon av mina hästar. Mina barn rider även på stång men använder få kapson tyglarna. Jag har fått lära mig att varje gång du rör tygeln så böjs bettet upp mot gommen. Ett tredelat bett skaoar mindre obehag i munnen eftersom det är mera följsamt över tungan, Sen är väl det så att en nybörjare kan göra mindre skada vid tränsbett. När man rider på blankt stång hat man oftast enhandsfattning. Det finns en riktigt bra bok av Katrin Wallberg, skola din häst till ökad samling och hållbarhet. Den är verkligen kanon och i den står det exakt hur bett påverkar. Fördelen att ha ett kapson är att man har bara ett bett i munnen och de olika tyglarna har tydligare funktioner. Jag är urkass på förklaring .., :)

Tydligen urkass på stavning också :) stång tygeln är till för att formge och kapson tygeln är till för att ställa.

jag rider med enbart kapson och det funkar för mig.
var på kurs häromdan och de jag såg rida med stång och kapson var extremt fina och försiktiga i handen knappt att de tog något alls i hästen. den som red med tränsbett däremot slet och drog i sin häst hela tiden.
hade det varit min häst hade jag hängt med på ett träningstillfälle för att se vad de gör, hur tränaren känns osv

Har den erfarenhet som slutasnusa att de som rider på kapson och stång använder vikter och sitsen mer än de som använder tränsbett

Min häst är jättekänslig i munnen och triv bäst med stångbett med tungfrihet. Så länge man inte är hård i handen, vilket många som rider på tränsbett är (det brukar kallas "stöd" då) är det ingen fara med att prova ett stångbett. Kandar är en helt annan sak, då stoppar man in två bett i en mun som egentligen inte har plats för ett enda bett.

Anledningen till att min häst trivs bättre på stång är att den är tung och ligger helt stilla. Jag behöver inverka mycket lite med handen och rider mer med sits-, vikt- och skänkelhjälper. Stången visar henne vägen framåt-nedåt, som är raka motsatsen till vad hon är lärd: ha huvudet högt och spring så fort du kan (travare).

Ett bett är inte skarpare än den hand som håller i det och min erfarenhet är att stänger tvingar ryttaren till en mjuk hand. Det går helt enkelt inte att bära omkring hästen med ett stångbett, hästen måste bära sig själv.

Generellt sett så är de klassiskt inspirerade ryttarna kända för att inte 'rida med handen' och stångtygeln brukar hänga bra mkt mer än vad den gör i handen på en vanligt skolad msv-ryttare, men givetvis så finns det ju de som gör fel! Jag hade följt med och tittat ifall jag varit du, och är tränaren skicklig och medryttaren lyhörd så hade jag nog inte varit särskilt orolig...

Om medryttaren på allvar är intresserad av att träna akademiskt så bör nog du som hästägare läsa på så att du är införstådd med konceptet! Vidare boktips är Bent Branderups böcker 'Akademisk ridkonst' och 'Ridning på kandar' (vilket är den lite felöversättning av titeln då boken snarare handlar att som slutprodukt rida med enhandsfattning på bara stången), han beskriver väl utbildningsgången och syftet med kapsonen, kapson + stång och slutligen den blanka stången.

Jag har ridit för många olika klassiska dressyrtränare (däribland Bent själv) och jag tycker att konceptet är oerhört logiskt och det passar mig och min häst mycket bra! Numera rider jag lite blandat, men det klassiska ligger alltid i botten. Jag rider t ex aldrig en sluta för att göra en snygg sluta så att jag kan få 7:or och 8:or av en tävlingsdomare, utan jag rider en sluta för att skola det ena bakbenet att bära mera vikt. Detta som ett led i att komma till den rakställda piaffen (och om intresset hade funnits vidare till levad sedan skolor ovan mark...).

PS - TS jag blev förstås lite nyfiken på vilken tränare din medryttare rider för, kan du inte droppa initialerna så kanske jag kan räkna ut det..?

även jag är nyfiken

Såklart jag också!

Ska jag vara ärlig så vet jag inte vad tränaren hette.
Hon var iväg på ett kurstillfälle på sin ridskola, men det blev inte flera i alla fall.

Det är nog som många av ni antyder på;
Min oro kommer enbart från min egen okunskap inom det området.
Så visst skulle jag väll låta henne testa det med en tränare på plats.
Jag är ju alltid villig att lära mig nya saker, och om min medryttare kan lära min häst nya saker, som jag sedan själv kan få lära mig, så är jag bara tacksam!  

Det är guld värt med en medryttare man kan bolla med! Min häst har lärt min medryttare att vara mjuk i munnen (hon har ridit på stång, då kan man inte sitta och tjuvhålla) och min medryttare har lärt mig hur man tränar en travhäst mentalt för ridning i lite högre tempo. Kanonutbyte!

Kan iaf lugna dig med att din häst inte kommer komma till skada på något sätt om ni provar. Kanske ni får en aha-upplevelse alla tre (du, medryttaren och hästen)? Man har ju hört genom åren att man ska kunna rida allt på tränsbett, att stång är så skarpt osv, det sitter så hårt inpräntat att det är klart man undrar vad syftet är när ämnet kommer nära en själv och ens häst.

Visst håller jag med, alla hästar borde kunna ridas på tränsbett.
Men egentligen tycker jag väll att det inte spelar någon roll vilket bett man stoppar in i munnen på hästen.
Är man hård i handen blir ett tränsbett väldigt skarpt, är man mjuk i handen, så blir vilket bett som hellst milt.

Jag är bara rädd att någon ska rida min häst på ett skarpt bett med hård hand. Den kombon känns livsfarlig!
Men nu när jag sett medryttaren rida ganska mycket så har jag sett att hon har väldigt mjuk och trevlig hand!  

Jo, det kan jag förstå. Min medryttare hade ju hård hand förut, men jag lovar att hästen kommer säga ifrån om man sitter och drar i stången. Det går inte att rida alls då, utan man måste vara lätt på handen. Min häst gå inte att få till arbete alls på de tränsbett jag provat i omgångar, det är väldigt markant. Hon fullkomligt HATAR tränsbett och går med huvudet i vädret och går knappt att styra ens. På stången är hon som smör, mjuk och fin, och går att reglera i position lätt som en plätt.

Ja precis! Det tog ett bra tag innan jag insåg att jag inte är särdeles dressyrtävlingintresserad (dvs behövar välja bett enligt TR) och sedan ytterligare en tid innan jag insåg att det optimala för alla hästar faktiskt inte är ett tvådelat tränsbett... Jag rider numera på ett portugisiskt bett som fungerar som en pelhamstång (oledad förstås!) med två tyglar. Min häst har en rätt liten mun och låg gom, så hon vill ha så lite och så rakt som möjligt i munnen. Förmodligen hade ett rakt tränsbett (som verkar ha blivit väldigt vanligt?) fungerat bra på henne också.

Min fru som har en gammal travare har sedan länge fått skippa tränsbettet. Tränsbett ska man lägga sig på och springa fort fort sa hennes häst :) Hon rid istället på en nätt och fin ridkapson + ett stångbett med en 3 + 1-fattning (kapsontygeln i bägge händer och stångtygeln i ena handen) och hästen trivs kalas på det!Låter ju lovande! Och som sagt ovan så ska man enligt den akademiska skolan ha en väldigt lätt hand på stången, när den inte används så ska den hänga lös. Jag tycker ofta att man ser ryttare skolad enligt den ''vanliga' dressyren rida med ett konstant lätt tryck på stången, och ofta med en ganska lös kedja så att bettet slår igenom.

Bra att du är rädd om din häst :) Jag har ett stort kontrollbehov och att sätta ut en annons efter medryttare som jag fick göra i höstas var svettigt :/ Hade tur och fick tag på en go och försiktig tjej :) Men hispade ändå till när hon skulle iväg med min häst och lånade en kompis släp istället för att använda vårt. Medryttaren fick per telefon bedyra att det inte fanns några vassa kanter eller annat knasigt med släpet (som typ var sprillans nytt visade det sig) innan hon fick lasta...
 

Hur har det gått, har ni hunnit prova?