Anonym skrev 2012-03-21 19:17:31 följande:
Jag kliar mig fortfarande i huvudet när människor diskuterar "barnfattigdomen i Sverige".
Jag har själv levt med min 3-åriga son med försörjningsstöd sedan 2 år tillbaka.
Vi har ett hem, en 2a på 70kvm, vi har mat, basvaror och frukt och grönt, vi har råd att gå på tex badhus eller lekland (men det kan såklart lätt ersättas av lek med kompisar, en tur i skogen tex) och vi får t.o.m pengar över varje månad. Jag ser absolut inte hur min son lider av att jag har försörjningsstöd - han får det han behöver, och inte mer. I grund och botten tror jag bara att Svenska barn endast lider pga föräldrarnas dåliga ekonomiska situation - när föräldrarna själva väljer att inte prioritera barnen. Eller när man TROR att barn tex måste ha ett eget rum, de måste ha en det, det, och det. Jag växte själv upp i en "fattig" familj och jag har alltid varit NÖJD och tacksam över hur bra jag och min son faktiskt har det med den längsta ersättningen möjlig för 1 vuxen och 1 barn i Sverige.
Jag var i Indien förra året med min familj, där såg jag RIKTIGT lidande och riktig ekonomisk(och social) segregation! - 2 småsmå barn som kröp tätt intill sin magra mamma i ett gatuhörn, fallfärdiga ruckel som var både bostadshus och affärer, små barn med trasiga kläder som sprang bland lösdrivande hundar, kor och livsfarlig trafik. och helt plötsligt kunde det finnas ett gigantisk 5-stjärnigt hotell mittemot. De rika passerade tiggarna och invaliderna som att de inte existerade.
Vi är inte alla som får
försörjningsstöd. Jag får inte det. Jag har grannar med 2-12 ungar och dem får försörjningsstöd och jo du jag ser att de barnen har allt och lite mer.....Det finns föräldrar som inte får mer än sin låga sjuk ersättning eller aktivitetsersättning som har det sämre de barnen får inte allt du påstår.
Var glad att du och ditt barn har det bra.
