Hur kan ni påstå att det inte finns fattiga människor i Sverige?

Bra, omvandla din vrede till aktiv energi!

Lonlely Wolf:
Du har väl aktivitetsstöd, om jag förstått det rätt?
Intyget skickas eller lämnas till FK varje månad och behöver sedan ett par månader tillbaks inte fyllas i av AF. Om det kan man ju tycka. Jag tycker inte bra. Man tappar liksom kontakten med sin handläggare.

Aktivitetsstödet är från 80% och ner till 65%.
A-kassan räknar ut hur mycket ersättning motsvarande procentnivå av hel ersättning du ska få. Ibland är den samma genom alla procent, ibland inte. Hur de räknar har jag ingen aning om, men jag vet att det är så.

Har du hittat ett Personligt ombud?
 

Mina barn har aldrig varit utomlands. Förutom sent i höstas då jag lånade pengar av en släkting och under höstlovet åkte på "billig" resa till Turkiet med dem. De är i övre tonåren.
Lånet hoppas jag blir ett efterskänkt arv.

Vi har åkt skidor en gång när de var små. I Vemdalsskalet. Det var en höjdare!
Och vi har varit på Legoland två gånger under deras barndom. Korta resor med endast en dag på Legoland. Billigaste möjliga vandrarhemsboendet. Men dessa resor skedde när deras snåla far var med i spelet. Då var hushållets totala inkomster dubbelt så höga för fyra som inkomsterna under de senaste åren har varit för tre.

Min dröm är att kunna besöka barnens kusiner och min syster i USA. Biljetterna tur o retur kostar omkring 18000 i början av sommaren. Bor gör vi gratis hos syrran, men det kostar ju om man ska gör något där. Och så måste vi bidra med kostnaden för maten. Syrran har det än mer knapert än vi. Hennes två barn är lika gamla som mina.

Det hör egentligen inte hit, men mina barns far har nu dragit in månadspengen till dem, för att de tidvis bor hos honom. Han har en nettoinkomst som ligger 10000 kr högre än den gjorde för mig och barnen då jag hade dem full tid.
När jag gör en Provberäkning på honom och mycket generöst räknar att han skulle ha barnen nästan heltid och en hög hyra som jag tror är alldeles för hög, hamnar han på ett plus på 6400 kr. Och han har mage att påstå att han inte har pengar till barnens månadspeng!

I vårt speciella fall beror mina barns och min ekonomiska utsatthet till största delen på ett destruktivt förhållande, en kontrollerande och så snål far till mina barn, att han gör allt för att sko sig på dem och mig. Det fortsätter han med mot mig också.
De som kommer i kläm är hela tiden ungarna.

Men jag är stolt över mina söner. Den äldste har genom min försorg och mina ekonomiska umbäranden, redan lyckats göra sig ett artistnamn. Hade jag inte bidragit med lånade pengar till hans utrustning av olika slag, långa bilkörningar som kostade hundratals kronor bara de, uppmuntranden, pushningar och hjälp med att bygga hans självförtroende, hade han inte nått dit där han befinner sig idag. Han är ett geni inom sitt område och jag känner mig mycket delaktig i hans framgångar!

Barnen är det som har hållit mig uppe under hela deras levnad. För det har varit en ständig kamp om att lyckas stjäla tid till min egen person, till mitt företagande - för att kunna kompetensutveckla / plugga till en utbildning med bättre möjligheter till dräglig försörjning och en strid på kniven då jag hade egna yrkesrelaterade engagemang som gav en chans att kunna träffa andra inom mitt yrke och en evig kamp om rätten till ett eget liv utanför hemmets marktjänst och de mycket krävande typiska kvinnoanställnnigar som jag har haft.

Kort sagt har jag blivit ständigt motarbetad och utnyttjad både som piga och ekonomiskt under 15 års förhållande under samma tak. Och det är inte slut så länge barnen inte står på egna ben. Trots att jag lyckades bli kvitt och av med den som förstörde våra liv för fyra år sedan.

Har du provat att byta optiker någon gång?
Det finns optiker vars priser ligger på ungefär hälften av vad de med högre priser gör.
Det finns ju också en möjlighet för dig att ifrågasätta varför just ditt brytningsfel gör att glasen/linserna måste kosta mer? För det är så dina inlägg för fram dina kostnader.
Är det inte bättre att försöka lyssna på de råd du får av oss? Vi försöker ju hjälpa dig med allt mellan himmel och jord.

Mina glasögon är alldeles för gamla och svaga. De är både repiga och ger ingen skärpa eftersom min syn har förändrats ganska mycket sedan jag fick dem.
När bågen gick sönder var jag tvungen att lämna in dem. Optikern ville naturligtvis att jag köpte nya glas och bågar. Det rekommenderar även min ögonläkare. Att laga bågen skulle kosta 600 kr. Om det gick över huvud taget, vill säga. Nya glasögon, progressiva, anpassade efter min astigmatism och min närsynthet, skulle kosta som minst 6000 kr. Till saken hör att jag inte kan köpa dem på avbetalning eftersom de inte godkänner kreditkunder som inte har fast anställning. Så det blev en lagning ã 600 kr som inte är fin. Färgen på bågen har bränts bort när de lödde.

Jag kör bil med mina glas. Jag har också ett nytt synfel som ger mig grumlingar i glaskroppen. Det resulterar i svarta "flugor" eller "bubblor" som flyger runt i synfältet. De kom först på ena ögat och sedan på det andra. Går inte att operera.
Jag ser med andra ord väldigt dåligt. Jag har också torra ögon som ska droppas minst fem gånger om dagen. Sitter jag vid datorn eller läser, blir det ett helvete på kvällen att se texten på TV:n. Det dröjer ett par timmar innan det blir någorlunda okej då ögonen behöver den tiden för att ställa om. Detta är typiskt för ålderssynthet som uppträder redan i 40-årsåldern.
Hade jag råd skulle jag göra allt jag kunde för att rädda min syn. Handarbetandet, mitt yrke, måste numera ske utan glasögon eller under förstoringslampa. Det är mycket ansträngande.

Just inköp av glasögon är en del av det som ingår i försörjningsstödet. Vet dock inte om du är speciellt mottaglig för ekonomiskt bistånd över huvud taget?

Du måste vara medveten om att du talar om en sak och vi andra om något annat.
Kan vi komma överens om det?

Den här diskussionen handlar inte om vad någon tycker.
Den handlar om fakta utifrån ett given utgångspunkt. Det handlar om att ligga under Riksnormen. Riksnormen är ett verktyg som alla myndigheter och samhället använder för att mäta disponibel inkomst. Det är vad trådstartaren menar. Det är också de kriterier och det verktyg RB utgår ifrån när de tar upp frågan. Det är också vad man menar med fattigdom i dagens Sverige. När du läser i tidningen om fattigdom i Sverige så är det dessa kriterier du ska utgå ifrån. Inte kriterier som du eller någon annan ställt upp eller tycker är "lagom". 

Vad du tycker är fattigdom får stå för dig. Det har ingenting med den här trådens första fråga att göra. För att du ska få folk att lyssna på dig, tycker jag du ska kontakta makthavarna och socialstyrelsen, så får vi se vad de tycker om ditt synsätt.
Nu vet vi alla att du tycker att Riksnormen inte är något att gå efter. Du tycker att man kan bo på gatan i stort sett, äta mat som slängts eller blivit över från någon annans kök, gå i trasiga kläder och inte kunna gå till optikern för att få glasögon eller medicin, att man inte behöver åka kommunalt utan kan gå, att man kan gå hungrig i några dagar om det kniper.

Det är ju just det du själv säger med dina inlägg: "Det finns inga fattiga i Sverige".
Fattig kallas man när man hamnar under Riksnormens belopp. Dessa summor är framtagna för att visa vad som behövs för att kunna leva ett drägligt liv, på billigaste möjliga sätt.
Som för alla situationer en människa handlar i, beror utgången på de aktuella omständigheterna runt den människan. På nätverk, kontakter, egen förmåga och kunskap. Jag har levt som  fattig med mina två tonåringar sedan fyra år tillbaka. Vi har varje månad ett underskott på 2000-4000 kr. Det är möjligt att leva på detta sätt tack vare att jag har kunnat låna pengar privat, att jag har fått stora summor från en släkting och på att jag har ett boende som är bra och billigt.
Jag har haft tur med mitt nätverk och mitt boende helt enkelt. Men utan lånet och snälla släktingen skulle det inte ha gått.
Det syns inte utåt hur ekonomiskt utsatta vi är. Snarare tvärtom. Jag har lärt mig att återanvända, jag odlar, syltar och saftar och konserverar, lagar trasig köksinredning och textilier, handlar på loppis, second hand, Tradera och Blocket, på medlemspriser, kort datum,  utgående varor, säsongsvaror, halva priset på rean osv.
Jag har en trasig spis med en ugn som inte är det minsta tillförlitlig och en tjutande TV. Varmvatten har jag inte sedan ett par veckor tillbaks eftersom varmvattenberedaren pajade. Det går bra att leva med bara kallt vatten också. Jag har ju kastruller och vattenkokare. Och jag kommer att få en betydligt lägre elkostnad och lägre vattenförbrukning tack vare att beredaren pajade.
Kläder till barnen har jag alltid handlat på rean. På JC, WESC, Stadium, Intersport, Ninves och någon annan ungdomsbutik som jag inte minns namnet på. Och den yngre har ärvt den äldre - utom jeans eftersom han är mycket rundare.

Antingen ligger hon under eller däromkring.  Hur det nu än förhåller sig hamnar hon nog alldeles säkert ganska mycket under om hon måste köpa glasögon. Problemet är väl snarare att hon inte vill befatta sig med försörjningsstöd, se förklaring i inlägg #2012.
Fast nog tycker jag att 1000 kr är en ordentlig julpeng! Så mycket får jag inte ens av mina föräldrar. Av dem får jag en gammal ärvd sked från pappa och något litet från mamma. Pappa har stora tillgångar, kan jag tillägga.

Så du tycker det är okej att ifrågasätta alla människor som lever under Riksnormen?
Du tycker de kunde ha det ändå mer knapert, eller...?

Du är väl medveten om att det är vår lagstiftning du ifrågasätter?
Om det är det du vill få fram säger jag som jag sade till Donum: Kontakta makthavarna och socialstyrelsen för att sänka beloppen ytterligare.
Att du inte vill acceptera rådande lag och de verktyg samhället använder för att räkna på fattigdomsbegreppet, hör liksom inte hemma här i tråden.

Det är de okunniga TS vill upplysa. Inte de som har andra kriterier för vad fattigdom är.