Anonym skrev 2012-03-19 15:59:33 följande:
Du är rätt rörande. Att du inte fattar att du inte blir tagen på allvar med substanslös bombastisk smörja. Det beröättar mycket om dina förmågor och brister framförallt men inget om verkligheten.
Jag har jobbat ideellt på härbärge och ett soppkök. Har levt på 8000 kr i månaden som student i 6 år (3500 kr i hyra, 700 kr i SL-kort, ca 1200 kr i räkningar + studentlitteratur). Jag tog inte ens bostadsbidraget som jag hade kunnat få, trots att det var knapert, eftersom jag faktiskt klarade mig utan.
Och mina föräldrar var inte särskilt välbeställda. Sedan jag var 18 har jag bott 10 år i Rinkeby och Alby.
Vilken verklighet saknar jag?
Jag kan räkna upp 10 personer i min närhet som jag vet har arbetsförmåga som lever på bidrag och är rätt nöjda med det. Och jag har träffat
betydligt fler av den varan under årens lopp. Har t.o.m. träffat folk som inte har tyckt att det har varit värt att jobba/studera eftersom de får en mindre inkomst än bidragslivsstilen.
De flesta kan ta ansvar för sina liv.
Den svåra balansgången är att ha ett tillräckligt gott välfärdssystem så att barn, äldre och sjuka inte far illa, men tillräckligt hårt för att folk inte ska se det som ett lockande alternativ till att försörja sig själva. Det är kanske en omöjlig ekvation. I synnerhet när folk utnyttjar systemen.