Fördomar om barnlöshet/"Sluta tänk på det så blir du gravid..."

Ok.

Då vill jag officiellt (?) gå ut med en ursäkt.
Mitt påstående kring hormoner saknade all vetenskaplig grund. Mitt ordval "Säkert" var helt fel och skulle istället vara "kanske".
Jag vet inte hur det är att vara ofrivillgt barnlös men har en syster som kämpat i tjugo år så nog kan jag ha en aning...
Jag representerade just den klick människor Ni irriterar ihjäl er på och det vill jag ju verkligen inte då jag inte anser att det finns någon skuld i barnlöshet.

Ni kommer inte att avsky mig mindre nu då jag frågar frågan; Finns det studier kring ofrivillig barnlöshet som kan finna någon gemensam nämnare? Dvs. icke medicinsk utan snarare socila likheter.
Är vissa samhällsklasser överrepresenterade eller är det jämnt spritt över hela befolkningen?
Detta är bara en undrar och det finns inget Ni ska läsa mellan raderna nu.

Jag hör även till dem som blir heligt förbannad på dessa kommentarer, men oftast så ler man o nickar , går in på närmaste toalett o bankar huvudet i väggen...
jag får höra dessa nästan varje dag, på mitt jobb som är en gynavd, där man borde veta bättre...
jag tror oxå som någon ovan skriver, att det är få solskenshistorier som lyfts fram... alla de andra som inte lyckas, de pratar man aldrig om.
Tom min bästa väninna som följt mej o min man genom alla år sa något liknande häromdagen, men då blev jag faktiskt helt rasande o höll enlåååång föreläsning om ämnet, avslutade med om det verkligen är så att du tror att stressen gör så vi ej är gravida, minskar du då den stressen genom att sitta o säga åt mej att slappna av o stressa ner så blir det bra???
Vi försöker bli spontant gravida nu, efter att ha lyckats på första ivf försöket, men mest tror jag för att vi inte har råd just nu med fet, vi tar det till sommaren hoppas jag.
Vi är just oförklarligt barnlösa. Jag gick till min ivf dr o frågade om det var någon ide öht att försöka på egen hand o han var mkt mkt skeptisk, o han borde ju veta. O han sa inte så för pengarna, då vi även jobbar ihop o känner varandra....
en annan vanlig kommentar osm får mig att se rött är att ivf föräldrar skiljer sig oftare än andra...???... visa mig den undersökningen så ska jag visa alla de andra undersökningar som påvisar skilsmässor mellan alla " vanliga" föräldrar....

Sabaha--> Helt ok, ursäkta om jag lät otrevlig och mästrande.

Intressant frågeställning där, jag har faktiskt inget svar på den. Någon annan kanske vet bättre.

Tycker också diskussionen är intressant, även om jag inte tror att det FINNS några sociala gemensamma nämnare för ofrivillig barnlöshet, lika lite som när det gäller alkoholism, cancer eller schizofreni.
Vissa har anlag för det, andra inte...
Däremot tror jag att det finns FYSIOLOGISKA orsaker även till oförklarlig barnlöshet, det är bara det att forskningen inte har kommit så långt ännu att man upptäckt allt som kan hämma fertiliteten.
Då passar det ju bra för sjukvården (och alla andra som inte vet hur de ska bemöta en ofrivilligt barnlös) att skylla på stress och sånt.

Till viss del kan jag faktiskt förstå deras resonemang för den berömda placeboeffekten är ju faktiskt bevisad, alltså att de som får sockerpiller istället för medicin upplever att deras sjukdomar förbättras just för att de är övertygade om att de får behandling.
Då kan man kanske dra paralleller till barnlösas situation, att om man oroar sig och stressar så "låser sig" kroppen och kan inte bli gravid....
Det LÅTER ju logiskt men om det vore så, varför blev jag då inte gravid under första året vi försökte, när jag inte var ett dugg orolig eller stressad över att det inte tog sig???
Det värsta är ju när folk VET vad man har för problem och ÄNDÅ kommer dragandes med "slappna av"-snacket.

Jag tycker ändå att kärnan i det hela ligger i: vad spelar det för roll ÄVEN om det skulle visa sig vara sant? Alla vi som försökt länge att bli gravida och i så fall är "låsta och fixerade" i våra tankar och att det är det som gör att det inte tar sig; VI KAN JU ÄNDÅ INTE STYRA DET! Som om man skulle kunna stänga av den "fixeringen" om det hade bevisats att det finns ett samband. Snarare skulle väl "bebispaniken och fixeringen" bli ännu starkare då..?

jag blir skitförbannad på allt okunniga som går o lägger en press på oss som är oförklarligt barnlösa..
att vi är det beror på att forskningen ännu inte hittat alla orsaker till varför vi inte lyckats bli gravida..
det finns ingen forskning som visar på att den oförklarliga barnlösheten är större i vissa sociala grupper än andra...

cah,

Är du säker på att det inte finns i någon forskning?

TS: jag håller VERKLIGEN med dig!

Själv har jag svår migrän som kommer av hormonsvängningar i kroppen. Nästan alla i min släkt på båda sidor har migrän i olika former, så jag är ju en härlig kombination av allas dåliga gener.

Jag HATAR alla som säger att migrän kommer av stress!

Ja, det KAN den göra, men det är lika vanligt att man får det av hormonella skäl eller att det bara kommer med regelbundna intervall utan speciell anledning.

Ingen skulle väl ge sig på en reumatiker och säga till personen i fråga att SLAPPNA AV och inte STRESSA så mycket för då skulle det GÅ BORT.

Jag mediterar och tränar yoga och lever inte ett speciellt stressigt liv. När jag jobbade som lärare och mådde skit och flådde runt som en skållad råtta hade jag inte mer migrän än nu. När min farmor dog samtidigt som jag fyllde trettio och vi inte fick tag på min syster som luffade runt någonstans i Asien, fick jag inte migrän. Jag har haft migrän vid ett par tillfällen före eller efter en tenta, men med tanke på att jag har 190 poäng och har tentat ett oräkneligt antal gånger borde jag ha fått det många fler gånger vid tenta om det berodde på stress.

Jag tål inte högtryck på sommaren, kan inte dricka alkohol, kan inte basta, får migrän vid mens om jag inte tar akupunktur för dyra pengar. Kom för fan inte och säg till mig att det räcker att jag ska sluta stressa!

När jag berättade för en kompis att vi inte kommer att kunna få biologiska barn pga att våra kromosomer inte fungerar ihop så sa hon att det var ju trist men "jag har hört att sånt kan släppa"!!! Vad är det för märkliga myter som frodas i samhället om barnalstring?! Varför är just fertiliteten omgiven av en så´n fruktansvärd mytbildning och något nästan överjordiskt? Känns som att det inte bara är den medicinska forskningen som borde titta på fertilitet utan även folklivsforskningen...

Sen har jag en egen teori angående alla "solskenshistorier" (som blivande adoptivmor har jag dock svårt att se solskenet i dem) om att man blir gravid av att adoptera. Bortsett från att man naturligtvis bara hör om dem som blivit gravida och inte om alla dem som inte blivit det, tror jag att det finns många som efter adoptionen gör olika typer av behandlingar som leder till graviditet, men pga fördomar i samhället inte talar om det. Vi står på väntelista till äggdonation, och kommer väl komma fram i kön ca ett år efter att vi förhoppningsvis kommit hem med vårt adoptivbarn. Det är mycket troligt att vi kommer att genomföra en ÄD, bl a för att det är betydligt billigare än att adoptera ett syskon. Om det nu lyckas är jag dock tveksam till att vi kommer att berätta det, då jag inte vill få konstiga kommentarer om vårt barns ursprung. Fast med tanke på att vi garanterat kommer att bidra till myterna om adoption som fertilitetsmetod (usch!) så borde jag nog göra det ändå...

Nu har jag läst lite mer i tråden och vill säga någonting om fenomenet att folk (inte bara i denna tråd) som drar fram historier om kvinnor som blev gravida när de adopterat, när de slutat tänka på barn osv.

Det är samma sak som när folk drar framexempel på folk som har rökt i hela sitt liv och ändå blev 96 år gamla och var helt friska medan en bekant som var frisksportare, vegetarian och ickerökare dog knall och fall på golfbanan i femtioårsåldern.

Det är bara ett exempel på hur vi väljer att dra fram sensationella exempel för att stärka våra egna teorier och har ingenting med faktisk statistik att göra.

Det här med stressen är ju också ett jättebra sätt att förstärka gamla fördomar och lägga skulden för barnlösheten på kvinnan. Underförstått så verkar folk tro att barnlösheten är kvinnans "fel" men det är faktiskt statistiskt sett vanligare att det beror på för slöa, för dåliga eller för få spermer hos mannen.

Jag kan OCKSÅ tillägga att jag själv blev gravid efter den absolut värsta perioden i hela mitt liv. Jag trodde att jag hade fått bröstcancer och har aldrig mått så dåligt psykiskt. Inte hindrade det befruktningen. Så det är skitsnack.

Möjligen kan stress spela in om man har en känslig menscykel och ägglossningen börjar hoppa hit och di, men alla som är ofrivilligt barnlösa blir ju fullproppade med äggstimulerande medel så det finns väl inegn chans att ni INTE skulle få ägglossning.

Och vadå "kvinnans inställning vid samlaget"? Förr itiden när kvinnorna riskerade att dö i barnsäng, vilket inställning tror ni de hade vid samlaget då? inte den mest positiva skulle jag tro. Ändå fick de bpåde tio och femton barn.

Usch, jag blir så arg och jag känner med er. Jag har känner folk som har svårt att få barn och jag tycker det känns mycket bättre att stötta dem och lyssna på dem än att komma med dumma råd. De vet så mcyket själva redan.

Om kvinnans inställning vid samlaget spelade roll för reproduktion skulle ju inte födelsekontroll behövas?!

Ingen skulle bli gravid av misstag......

Bispan: Ja, exakt.

Och det är ju också rätt egendomligt att man väljer att tycka att vissa saker kan skyllas på stress och andra inte.

Dövhet till exempel, kan det skyllas på stress? Många barnlösa har ju fysiska problem som är lika omöjliga att lösa som dövhet. Ska den döve skärpa till sig och sluta stressa och sluta tänka på hörsel för att äntligen få bli hörande?

Visst, det FINNS sjukdomar som kommer av stress eller förvärras av stress, det skriver nog alla under på. Men jag tycker folk överanvänder ordet stress och slänger iväg det som något lättvindigt och förstår inte hur sårande det är.

Om kvinnans inställning vid samlaget spelade en viktig roll, hur kommer det sig då att våldtagna kvinnor blir gravida?