Unga Föräldrar Snacket!

Jag blev planerat gravid som 15 åring å det fanns inget jag hellre ville än att skaffa barn å jag var helt på det klara med vad det innebar. Jag och min sambo som är 5 år äldre bodde i en lägenhet, sambon hade körkort och fast jobb, jag pluggade och allting har fungerar utan problem. Idag är sonen snart 6 år, vi bor fortfarande tillsammans och snart ska vi flytta till hus och till sommaren beräknas barn nummer två anlända. Jag har pluggat klart och har jobb, sambon har ett välbetalt jobb å vi har aldrig behövt leva på vare sig bidrag eller våra föräldrar och vi har heller aldrig haft något behov av att ens ha barnvakt åt våran son. Vi är som vilken Svensson familj som helst så nej att vara mamma är inte en ålder å att bli mamma är det bästa som hänt mig. Jag älskar familjelivet! Däremot tycker jag inte att man ska planera och skaffa barn om man inte vet vad det innebär, tycker det är helt fel att någon som fortfarande bor hemma planerar barn för att sedan leva på bidrag och låta ens föräldrar ta hand om allt. Skaffar man barn ska man kunna stå på egna ben och själv försörja barnet!

Chariots: Fast utan honom hade jag aldrig skaffat barn. Vi planerade vår son tillsammans, vi flyttade till lägenheten tillsammans, planerade vårat liv ihop! Hade jag inte mött honom hade jag inte haft min son idag å jag hade inte varit gravid med vårat andra barn! Nog för att jag älskade barn redan innan jag mötte min sambo men tanken på att bara bli gravid med någon för att få ett barn den fanns aldrig där utan våran son planerade vi tillsammans å som sagt hade jag inte träffat min sambo hade jag inte haft min son idag.

Chariots: Okej då förstår jag Nej självklart är det skillnad om två stycken 15 åringar skulle få barn men jag gav min bild av det hela, att man faktiskt kan lyckas trots sin ålder å att alla inte bor hemma eller lever på bidrag. Hade inte jag och min sambo haft dom förutsättningarna som vi hade med lägenhet, körkort och jobb då hade vi inte skaffat barn utan det var som sagt hela förutsättning för att ens börja planera ett barn även om långt ifrån alla tänker så så var det så vi tänkte

Sen kan man ju tycka att 15 år kanske är ungt oavsett om det finns jobb osv. redan i bilden.
Jag menar, inte många 15 åringar har den "turen" att träffa en kille som redan har det där. Själv hade jag velat bidrag till något också, inte bara min kropp och bära vårat gemensamma barn. Utan ha en utbildning och jobb redan innan. Själv tänkte jag aldrig på barn 15 år gammal, så kanske därför jag har svårt att förstå andra som själva gjorde det
Men jag hade nog levt mitt ungdomsliv några år till för 15 år, då visste jag inte ens vem jag själv var för person.   

Grazzy: Ja alla är ju olika Fast jag är glad att jag valde att skaffa barn innan karriären eller vad man ska säga. Jag hade turen att kunna vara mammaledig med våran son i tre år vilket inte många kan å det är ju verkligen att bidra med något, min sambo kunde jobba kvar på sitt arbete med obekväma arbets tider där han trivdes bra å jag kunde läsa in hela gymnasiet på distans, en lösning som funkade toppen för alla å jag har aldrig sett det som att jag endast bidragit med min kropp, jag hade turen att få bära vårat älskade barn å sedan kunna ge våran son en lugn start på livet, inget dagis stress från 1 års dagen med långa dagar å två föräldrar som jobbar heltid. Men som sagt hade jag inte träffat min sambo å hade han inte haft jobb, körkort å vi en lägenhet så hade vi aldrig skaffat barn, för oss var det en förutsättning å visst är 15 år ungt men det behöver inte vara ett hinder för att inte kunna klara det lika bra som vilken förälder som helst. Jag har aldrig någonsin ångrat mitt beslut, jag har aldrig saknat det som jag "missade", att festa, umgås med vänner, sova halva dagarna å resa, det är inget som intresserar mig eller någonsin har gjort. Resa har vi gjort ändå med våran son, umgås med vänner gör jag men då oftast såna som själva har barn, jag å mina jämnåriga vänner är på helt olika nivåer i livet och festa var jag inte ens intresserad av innan jag skaffade barn. Oftast är det ju de folk tror, att man kommer sakna sin missade ungdom men vadå jag har ju fått någonting som är tusen gånger bättre, jag har fått min älskade son, ett underbart familjeliv som jag inte skulle byta bort mot någonting i världen Men de är jag det, jag vet att långt ifrån alla 15 åringar är mogna för barn å tyvärr är det långt ifrån alla som det går bra för!

Jag blev gravid som sjuttonåring. Mitt i gymnasiet, kanske inte det smartaste. Det var absolut inte planerat. Men jag kunde verkligen inte göra abort, jag klarade inte av det- Och det är jag glad för nu, då min fina bebis växt upp till en vacker tonåring. Visst, det var mycket att göra och man fick stå ut med mycket skitsnack. Men det var det värt. Nu är jag 32 år och har fyra stycken gullungar!! :)

Intressant att höra alla berättelser verkligen!
Visar ju att inte alla unga mammor söker bidrag och belastar samhället som många äldre tror vad jag har läst.