Unga Föräldrar Snacket!

Jag blev planerat gravid som 15 åring å det fanns inget jag hellre ville än att skaffa barn å jag var helt på det klara med vad det innebar. Jag och min sambo som är 5 år äldre bodde i en lägenhet, sambon hade körkort och fast jobb, jag pluggade och allting har fungerar utan problem. Idag är sonen snart 6 år, vi bor fortfarande tillsammans och snart ska vi flytta till hus och till sommaren beräknas barn nummer två anlända. Jag har pluggat klart och har jobb, sambon har ett välbetalt jobb å vi har aldrig behövt leva på vare sig bidrag eller våra föräldrar och vi har heller aldrig haft något behov av att ens ha barnvakt åt våran son. Vi är som vilken Svensson familj som helst så nej att vara mamma är inte en ålder å att bli mamma är det bästa som hänt mig. Jag älskar familjelivet! Däremot tycker jag inte att man ska planera och skaffa barn om man inte vet vad det innebär, tycker det är helt fel att någon som fortfarande bor hemma planerar barn för att sedan leva på bidrag och låta ens föräldrar ta hand om allt. Skaffar man barn ska man kunna stå på egna ben och själv försörja barnet!

Chariots: Fast utan honom hade jag aldrig skaffat barn. Vi planerade vår son tillsammans, vi flyttade till lägenheten tillsammans, planerade vårat liv ihop! Hade jag inte mött honom hade jag inte haft min son idag å jag hade inte varit gravid med vårat andra barn! Nog för att jag älskade barn redan innan jag mötte min sambo men tanken på att bara bli gravid med någon för att få ett barn den fanns aldrig där utan våran son planerade vi tillsammans å som sagt hade jag inte träffat min sambo hade jag inte haft min son idag.

Chariots: Okej då förstår jag Nej självklart är det skillnad om två stycken 15 åringar skulle få barn men jag gav min bild av det hela, att man faktiskt kan lyckas trots sin ålder å att alla inte bor hemma eller lever på bidrag. Hade inte jag och min sambo haft dom förutsättningarna som vi hade med lägenhet, körkort och jobb då hade vi inte skaffat barn utan det var som sagt hela förutsättning för att ens börja planera ett barn även om långt ifrån alla tänker så så var det så vi tänkte

Grazzy: Ja alla är ju olika Fast jag är glad att jag valde att skaffa barn innan karriären eller vad man ska säga. Jag hade turen att kunna vara mammaledig med våran son i tre år vilket inte många kan å det är ju verkligen att bidra med något, min sambo kunde jobba kvar på sitt arbete med obekväma arbets tider där han trivdes bra å jag kunde läsa in hela gymnasiet på distans, en lösning som funkade toppen för alla å jag har aldrig sett det som att jag endast bidragit med min kropp, jag hade turen att få bära vårat älskade barn å sedan kunna ge våran son en lugn start på livet, inget dagis stress från 1 års dagen med långa dagar å två föräldrar som jobbar heltid. Men som sagt hade jag inte träffat min sambo å hade han inte haft jobb, körkort å vi en lägenhet så hade vi aldrig skaffat barn, för oss var det en förutsättning å visst är 15 år ungt men det behöver inte vara ett hinder för att inte kunna klara det lika bra som vilken förälder som helst. Jag har aldrig någonsin ångrat mitt beslut, jag har aldrig saknat det som jag "missade", att festa, umgås med vänner, sova halva dagarna å resa, det är inget som intresserar mig eller någonsin har gjort. Resa har vi gjort ändå med våran son, umgås med vänner gör jag men då oftast såna som själva har barn, jag å mina jämnåriga vänner är på helt olika nivåer i livet och festa var jag inte ens intresserad av innan jag skaffade barn. Oftast är det ju de folk tror, att man kommer sakna sin missade ungdom men vadå jag har ju fått någonting som är tusen gånger bättre, jag har fått min älskade son, ett underbart familjeliv som jag inte skulle byta bort mot någonting i världen Men de är jag det, jag vet att långt ifrån alla 15 åringar är mogna för barn å tyvärr är det långt ifrån alla som det går bra för!

Grazzy: Killen är ju oftast äldre än tjejen å jag tycker inte 5-6 år är så mycket Jag har aldrig varit tillsammans med någon jämnårig å eftersom jag å min sambo hade lägenhet å allt de där levde ett vanligt vardagsliv så kändes det naturligt att planera barn, jag har dessutom alltid älskat barn, varit mycket barnvakt å haft många små barn kring mig

Chariots: Ja självförsörjande är ju fel ord om man lever med en sambo som har jobb fast med tanke på att man får föräldrapenning och tex studielån så lever man ju inte enbart på sin sambo, är man dessutom den som är hemma med barnet så faller de ju sig naturligt att ens sambo jobbar å man har ju fortfarande valt att ta avstånd från att leva ett liv på tex socialbidrag, som jag tidigare nämnt så hade jag å min sambo aldrig planerat ett barn om vi inte visste att vi skulle klara det ekonomiskt utan för oss var det en förutsättning helt enkelt annars hade inte våran son funnits idag men det var så vi tänkte även om de såklart är långt ifrån alla som tycker å tänker lika, inget är ju rätt eller fel

Lumikki: Men det är helt okej när en 30 åring skaffar barn med en 25 åring? Vad är skillnaden egentligen? i mitt fall å i dom flesta fall är ju båda med på att skaffa barnet, man planerar det tillsammans. Jag å min pojkvän hade en egen lägenhet å levde ett helt vanligt vardagsliv med städning, tvättning, matlagning, storhandling å dom 5 år som skiljer oss åt har aldrig märkts förutom att min sambo hade fast jobb och körkort när jag träffade honom å var betydligt mycket mognare än jämnåriga killar men pedofileri? Nej knappast!! Okej om jag som 15 åring träffat och skaffat barn med en 25-30 åring, då kanske man skulle fundera lite men 5 års ålders skillnad, vad är det? Oftast ligger ju dessutom tjejer några år före killar i mognad å man är ändå på en ungefärlig lika nivå! Min sambo såg mig knappast som ett barn när vi träffades, då hade han definitivt inte flyttat ihop och planerat ett liv med mig!

Lumikki: Så de du menar är att det varken finns någon mogen 15 åring eller någon normal 20 åring om man väljer att bli tillsammans vid den åldern? Då tycker jag att det är väldigt märkligt att jag å min sambo fortfarande bor ihop idag 7 år senare, att vi väntar barn nummer 2 och att vi utan problem klarat av familjelivet å idag har världens goaste son som snart fyller 6 år. Ingen har någonsin kommenterat åldersskillnaden oss i mellan eller det faktumet att vi valde att skaffa barn som unga. Jag känner många par som blivit tillsammans under "unga år" där killen varit äldre än tjejen å som utan problem tagit hand om barn och levt ett högst vanligt familjeliv utan att de setts som pedofileri eller märkligt på något sätt. Jag vet också 15 åringar som är mer mogna än vissa 30 åringar så jag tycker inte man ska sätta mogenheten i åldern då de väldigt sällan faktiskt hänger ihop. Åldern är en siffra bara.

Lumikki: Ja så lever så klart många 15 åringar men man ska också komma ihåg att de faktiskt finns dom som väljer ett annat liv, som väljer att tidigt flytta hemifrån och ta ansvar för sitt eget liv, man ska inte dra alla över en kam