Den jäveln runkade!

Jag har inte ett sådant förhållande med mina barn, har du det? Jag har skrivit ett antal gånger att jag inte bryr mig om vad andra gör så länge jag inte måste vara ihop med personen. Du läser dåligt.

*fniss*

Detta är alltså normalt, men jag ska skämmas. "Vi gillar olika" så länge man gör det på rätt sätt? 

Som sagt, jag har inte för avsikt att diskutera barnuppfostran med dig. Men jag kan upplysa dig om att jag inte funderar på mina barns onanivanor eftersom de inte berör mig ett smack. Jag har inte den relationen med mina barn där deras sexualitet behöver ifrågasättas eller diskuteras/granskas. Brukar du göra det?
 Jag funderar heller inte på andra människors vanor, utom i de fall jag lever med en person och får in vanorna i mitt sovrum(eller annat rum bildligt eller bokstavligen som är något av mina rum. Verkar som en sådan förtydling behövs i samspråk med dig!).

"Per definition" inte mår bra? Att må bra är fullständigt subjektivt, om du inte kände till det.

På vad sätt kontrollerar jag någons sexualitet? Jag vill ha en partner jag passar med. Varför ska jag välja en partner jag inte fungerar med? Gör du det, för att passa in i mallen? 

OM jag hittar en partner jag kan vara med, då vill jag ha en relation annars avstår jag gärna. Jag sitter inte och gråter av ensamhet eller oroar mig för hur snygg jag är eller vad annat fel jag har.( Fidelis: Kanske därför män trots allt dras till mig?)   

Du vill verkligen att jag ska må lite sämre än jag gör, eller hur?   

Jag har inga problem med att prata om onani. Jag ska som förälder inte blanda in mina privata sexuella känslor eller upplevelser heller, så vad är problemet?

Varför har du så svårt att ta att man inte behöver sex? För att många andra lever så, måste jag inlemma mig i det ledet? Är det jobbigt för dig att man kan ifrågasätta hur viktigt det måste vara?

Min privata åsikt är att sex är ovärdigt, lätt löjeväckande och oskönt. Det behöver jag inte berätta för mina barn, lika lite som en pappa behöver tala om att han älskar att munknulla eller kanske förnedra kvinnor. Det är PRIVAT.
  Om jag inte kan stå ut med att min man onanerar, är det privat det med. Jag behöver inte ha en anledning-jag bara är sådan. Precis som vissa bara kan tända på speciella fetischer.  

Du är lika underhållande för mig, som blir så ilsken.Var är jag aggressiv? Bara möjligen där jag återigen måste bemöta samma trångsinta kommentarer. Du vill påstå att man inte mår bra om man inte kan pricka av enligt din lista på behov, men svara inte ens på att sex är ett sekundärt behov och behovet som sådant överdrivs till stor del.

Det är du som propsade på att jag inte alls mår bra, kanske läser du ut av texten att jag är arg men då får du tänka om. Jag är lite road av alla reaktioner och lite uttråkad på att upprepa mig men ändå såpass intresserad av ämnet att jag fortsätter skriva.

Tjurskallig? Ja, jag har en bestämd åsikt och kan inte ändra hur jag känner för diskussionens skull. Vad är det jag ska sluta vara tjurskallig om? Ska jag säga att jag nog mår lite dåligt och vill ha sex men är för osäker? Det är tyvärr inte sant.    

Om du riktar detta till mig så har du inte tagit till dig informationen. Jag ber ingen ändra ett beteende, jag avstår från de som har det beteendet jag inte kan leva med. Det finns inget ultimatum.

Du förolämpar mig nu, det kanske du förstår? Tror du inte jag vet att de flesta män inte passar mig? Men jag skulle "dejta"?