Förlossningsrädd och verkar inte bli beviljad planerat snitt. Rädd!!!!
Jag är gravid för första gången och är jätterädd inför en vaginal förlossning.
Jag har just varit på samtal med en läkare i Varberg. Har varit på aurorasamtal där innan. Förklarade att jag är enormt rädd för vaginal förlossning och att jag vet att snitt är en stor operation som kan innebära komplikationer, men för mig finns inte alternativet att kunna föda vaginalt. Jag förklarade också att jag är rädd för akuta snitt, eftersom de har mycket högre risk för komplikationer än planerade snitt.
Han sa att de tidigare har beviljat snitt i högre utsträckning men att de nu har en ny policy som innebär att de inte längre beviljar planerade snitt för förstföderskor. Det han kunde erbjuda var istället ett förlossningskontrakt som innebär att jag måste komma igång med en vaginal förlossning, men om jag då känner att jag inte klarar det så kan jag få ett snitt. Men ett sådant kontrakt hjälper inte mig ett dugg för jag skulle inte våga lita på att de inte skulle försöka övertyga mig om att fullfölja den vaginala förlossningen ändå. Dessutom så är det utdrivningsskedet som jag är mest rädd för och när det väl har börjat så är det för sent för att göra snitt. Känns som att detta bara är ett sätt för att det ska finnas en liten chans att jag ändå ska föda vaginalt. Den tredje anledningen är att då blir det ett akut snitt, som jag är rädd för.
Grät mig igenom samtalet och lät honom förstå att jag verkligen, VERKLIGEN vill ha ett planerat snitt i lugn och ro. Jag kan inte glädjas åt graviditeten, tänker konstant på förlossningen och är så rädd att en traumatisk förlossningsupplevelse ska leda till att jag har svårt att knyta an till barnet och ser det på nåt sätt som att det är "barnets fel" att jag fått genomlida det.
Har två månader kvar till BF och känner att det börjar bli bråttom. Har svårt att få upp energin att börja om processen vid ett annat landsting... men det kanske är det som man får göra. Finns det någonsgtans som de är mindre restriktiva? Åker hellre till Haparanda för att få ett planerat snitt än att ha det där kontraktet i varberg!!!
Är så ledsen, så rädd. Vet att det är bättre för barnet (och fysiskt sätt bättre för mig) att föda vaginalt, men kan man inte räkna in nackdelen att ha en konstant oroad och ledsen blivande mamma fram till förlossningen? Det kan ju inte heller vara bra för barnet!
