Förlossningsrädd och verkar inte bli beviljad planerat snitt. Rädd!!!!
Jag säger bara: Kämpa för ditt snitt!
Jag fick mitt beviljat efter mycket tårar och samtal, men det går. Det är en kedja av jobbiga samtal med flera olika människor, läkare,BM och kurator på Aurora, men det går. Stå på dig.
Fy fan, jag blir så ledsen när jag läser sånt här, att sjukvården inte kan FATTA att man är helt jävla livrädd! Båda mina systrar hade fruktansvärda förlossningar.
Jag valde mellan pest eller kolera eftersom jag var väl medveten om att snitt inte heller skulle bli någon dans på rosor. Jag fick tidig vattenavgång och fick ett "akut" snitt pga det (jag beviljades planerat). Under tiden jag låg och väntade på att alla riktigt akuta snitt gjordes innan mig så fick jag EN värk och trodde fan jag skulle dö.... Panikångesten kom direkt och jag spydde och sket och skrek samtidigt. Tanken på att ligga i dygn i de plågorna plus eventuella skador på mig och barnet är för mig helt overkligt att NÅGON människa kan klara av....
Snitt är enda alternativet för mig, även om jag i nuläget inte vill ha fler barn. Jag hade väldigt ont efteråt och fick problem med låg puls på uppvaket. Men varken jag eller sonen var någonsin utsatta för risk och jag är åtminstone inte traumatiserad.
Lycka till, jag håller alla tummar jag kan.