Snart lycklig: Förstår att du känner så. Nej livet är inte rättvist och ibland blir det väldigt tydligt... Hoppas som sagt att du finner lyckan på annat sätt, när du tagit dig igenom sorgen och besvikelsen.
Ja, jag har kämpat med att få ordning på kroppen sedan i julas. Det har tagit sin tid och jag har ännu inte där. Jag hade rejäla obalanser och vitaminbrister i kroppen. Binjurarna var fullständigt slut. Men nu börjar jag känna livet återvända. Jag har en annan energi i kroppen, jag har gått ned i vikt, och fått tillbaka lite av mina lockar i håret (försvann i slutet av graviditeten). Kanske var det dessa obalanser och brister som låg bakom en stor del av det aggressiva immunförsvaret? Vet inte, men säkert till en del i alla fall. Jag har ju en blasto kvar i frysen här i Sverige och dr D tror att jag (liksom du) kanske svarar bättre med Neupogen så det testar vi när jag känner mig redo. Blir lite rädd dock hur länge jag kan vänta med blaston som jag har här i Sverige. Är ändå 44 nu och är rädd att bli nekad hjälp om jag inte sätter tillbaka den snart. Men jag vill ju inte vara för snabb, vill ju ha kroppen redo. Men jag kan nog inte vänta så länge till, tyvärr. (goa Marie Erixon :) du får hälsa tillbaka)