Vi som snart är gravida efter utredning i Aten!

EU-recept får man hämta varje apotek enligt nya regler den 25 oktober behöver endast verksamma ämnet vara på recept, läkarens ID, land etc. Apoteket ska hjälpa till.

I artikel 5 d d anges att försäkringsmedlemsstaten ska se till att patienter som söker eller får gränsöverskridande hälso– och sjukvård, får tillgång på distans eller åtminstone har en kopia av patientjournalen, i överensstämmelse med och med förbehåll för nationella åtgärder som genomför unionens bestämmelser om skydd av personuppgifter, särskilt direktiven 95/46/EG och 2002/58/EG. Detta innebär att Sverige ska se till att patienter som mottar vård i ett annat EES-land har tillgång till sin patientjournal. Du hittar Direktivet på följande web-sida:

eur-lex.europa.eu/smartapi/cgi/sga_doc?smarta...!celexplus!prod!CELEXnumdoc&lg=EN&numdoc=32011L008 3

Den svenska lagprpositionen hittar du på:

www.regeringen.se/content/1/c6/18/94/77/7c9e8...

Så vårdcentralen ska hjälpa dig att få all uppföljning i Sverige!
Med vänliga hälsningar Ditt Europa Rådgivning

Lagen är ny men nu har vi en paragraf som vi kan komme med! Jag frågade speciellt med arbetsmetoder som är prövade utomlands men inte i Sverige. Gärna dela med er vad VC säger om saken. Jag kommer ta IL vid ÄD i Jan-Feb och vet inte än vem ska jag vända till - betala 3000 spänn eller VC?   
  

Lill och Angel: Jag fick följande svar från EU-rådgivningen om efterbehandling i Sverige efter vård i utomlands.

"Enligt Europaparlamentets och rådets Direktiv 2011/24/EU som trädde ikraft den 25 oktober 2013, artikel 5 C) anges att en patient som fått gränsöverskridande hälso-och sjukvård och som behöver särskild medicinsk uppföljning vid återkomsten till försäkringsmedlemstaten har rätt till samma medicinska uppföljning som om vården hada tillhandahållits i försäkringsmedlemstaten. Det innebär att nâr en patient har fått vård i ett annat EES land, ska patienten erbjudas samma medicisnka uppföljning i Sverige som om vården hade givits hemmavid.Således, en patient som har fått vård i ett annat EES-land och vid hemkomsten till Sverige har behov av fortsatt vård, bedöms efter behov och inte efter var den huvudsakliga vårdinsatsen har tillhandahållits."

Då tolkar jag att Socialstyrelsens och Landstingets regler är motsatta än EU-paragraf säger ovan. Jag skulle testa att ge EU direktiv 2011/24/EU artikel 5 C som ett stöd att eftervård ska ges i Sverige efter Dr D. ordination. Då gäller IL också. Jag kommer att ta IL vid nästa försök och skriver ut denna direktiv och ge den till läkare om det blir diskussioner om eftervård. Värd att testa på sin VC.
  
 

april; jag uppskattar naturligtvis ditt beslut och ber redan nu om ursäkt om du känner att jag trampar dig på tårna men jag jag bara måste säga, efter att själv gjort 7 ivfer sedan lyckats utan ivf, att ivf behöver inte vara lösningen på ert problem! Du är ung, blir gravid själv så jag tvivlar på att det är fel på dina ägg! Snarare immunförsvaret som är emot dig...och genom ivf löser sig inte immunförsvarproblematiken, tvärtom med alla ivf hormoner kan du komma in i ett ännu värre spår där dina hormoner kommer helt i obalans. 

Jag förstår ditt resonemang om att man kanske kunde se något på äggen vid en ivf. Men tyvärr tror jag inte att kliniken kommer att kunna ge dig de svaren du letar efter, bara om det vill göra PGD (genetisk screening) på dina ägg och jag tvivlar att en klinik i sverige vill det om ni har bekräftade kromosomfel. Eftersom du blivit gravid på egen hand drar jag den slutsatsen att flera av dina embryon har utvecklats till blastocyster och fäst (bra nog ännu då) men sedan har det hänt något. Och tänk på att blastocyst stadiet är det sista ivf stadiet - vilket innebär att det är allt en klinik kan se men inget därefter.   

Jag vill minnas att inget av de embryon som inte velat stanna kvar hos dig har undersökts? Annars kunde du  ha svar på om de alla haft kromosomfel och om ja, då kanske ivf kunde vara bra för dig. Har du och din man gjort kromosomtesterna?

Jag skulle rekommendera dig att överväga beslutet ännu. Har du pratat med Dr D?

Inboxa mig gärna om du vill resonera vidare. Stor kram  

Tack för alla vänliga ord till mig i min sorg. Fortfarande chockad över att min älskade sambo är så fast i sitt beslut att lämna mig, pga att känslorna avtagit för mig. Om jag någonsin träffar en ny man blir det intressant att se om det funkar att få barn med honom. Men just nu känns allt nattsvart, hade jag vetat att allt detta skulle leda till att jag mister min man skulle jag aldrig gjort det...

Vill bara tillägga att jag tror som Dr D att immunbehandlingen kan göra det lättare att bli gravid o att upprepade missfall inte kan "botas" med IVF.
I mitt fall tog det över 1 år efter första missfallet att bli gravid igen (trots ÄL tester varje månad)o då med hjälp av Pergotime, de nästföljande graviditeterna var med Pergotime, tills nu i Mars när vi för första gången blev gravida utan att ens ha "försökt" o inte alls hade koll på ÄL pga att det var direkt efter ett missfall.

Nu i Augusti blev jag gravid (utan Pergotime) samtidigt som jag fyllde 42 år!

(Jag fick ju 6 missfall under 2½ års tid, varav 5 av de var under en 13 månaders period)
Nu är det 3 år o 3 månader sen vi började försöka få barn.(med ÄL tester)

Så antingen är det bara tur med guldägget eller så har intralipiddroppen jag fått under våren o sommaren hjälpt till.
(Det blev ju rätt många den förra graviditeten, som sen visade sig vara ofostrig.)
Nu är mitt immunförsvar lugnt o stabilt tycker Dr D o än så länge går det ju bra. v 15 börjar idag

Lill och April, vi har ju haft mkt lätt för att bli gravida, och vi hade efter vårt 8e missfall samma resonemang som er - att vi skulle kunna kontrollera medicinering och veta om äggen blir befruktade osv. Jag förstår er precis! Vi blev avrådda från D, han sa att immunförsvaret skulle triggas än mer och kroppen är ju "tränad" att bli gravid i en viss miljö. Vi gjorde det ändå, fick en 5 dagars toppblasto insatt men blev inte gravida. Månaden efter blev vi spontant gravida m vår lille pojke. Har ni möjligheten att bli gravida spontant så är mitt råd att fortsätta så.

Snart lycklig, vilken tur du hade som fick en tid, men jag förstår att du tvekar. Jag kan tyvärr inte råda dig. Det är jättemycket pengar och du liksom jag gör redan så mycket annat. Du kan ju alltid testa en gång och se hur du känner. Han var jätteduktig på att förklara hur allt hängde ihop och det gäller ju inte bara fertiliteten utan livskvaliteten i stort och bara det gav mycket. Lycka till i vilket fall. (en sak som förundrar mig är att i princip all vård jag har fått som har hjälpt mig har jag fått betala dyyyra pengar för eftersom de inte varit anslutna till FK. Hybbinette, akupunktur, Grekland, terapeuten, kiropraktorn som fixat min rygg som varit sned hela livet. Väldigt konstigt sammanträffande...)

Jag ser att ni diskuterar endometrios. Där har jag tyvärr stor erfarenhet. Jag gick odiagnostiserad i 20 år och till slut var det så illa att jag låg nästan hela månaden i fosterställning för jag hade så ont och när de väl opererade var i princip allt sammanvuxet. Jag tror faktiskt inte att det är en kronisk sjukdom vad än västerländsk medicin säger. Jag har gått omedicinerad traditionellt sett sedan jag fick min son för 6 år sedan. Nu när jag opererade bort äggledarna i våras var det samma läkare som för 7 år sedan och hon var helt chockad över att endon i princip var borta. Hon kunde inte förklara det.

Ursäkta om jag kommer med oombedda råd för jag vill inte lägga på mer börda, men jag vet vilken helvetessjukdom det är, så kan jag hjälpa någon vill jag gärna det. Läs på om kost och endo, det finns massor skrivet på nätet. Det har gjort under för mig. Jättejobbigt ibland att inte kunna äta som alla andra, men det är värt det och man vänjer sig. Ska ni välja att skippa en sak är det vanligt vete. Kan ni inte vara utan bröd etc, försök dinkel i stället. Lite snällare. Är man strikt ska alla inflammations- och östrogenhöjande produkter bort. Soja, gluten, laktos, socker, allt artificiellt, kaffe, alkohol, rött kött.

Det andra som har gjort underverk är akupunktur. Jag har gått under väldigt lång tid och hon har försökt öka blodgenomströmningen i "reproduktionsområdet" (hon har även försökt stärka hela kroppen, bla binjurar eftersom allt hör samman). I kinesisk medicin har diagnosen funnits länge, men man kallar det stasis i livmoderområdet och kyla. Säkert mycket påverkat av stress. Även inom västerländsk medicin har de nu börjat se att endo oftare drabbar sk "duktiga tjejer".  

Tyvärr är det här en långsiktig strategi och det kanske inte märks så stor skillnad direkt, men det går att göra något åt det. Jag tror inte det finns så många kroniska sjukdomar, och det är ganska knäckande när man mår dåligt att få höra att det kommer att fortsätta så för alltid. Där tror jag våra läkemedelsföretag har för stor makt. Man tjänar ju mer på symptomlindring än att bota folk. 

En sak till, det är det bra att ta bort äggledarna eftersom endon då inte kan bli värre. Jobbigt bara när man försöker få barn...  Annars ska de inte ta bort för mycket, för ofta gör de mer skada än nytta. Endon ska svältas ut.