Vi som ska börja inseminera 2012
Trist med dålig känsla efter läkarbesöket. Hatar när man känner att de bara vill att man ska skynda sig och gå därifrån.
Jag och kvinnokliniken här har aldrig varit sams så dåliga känslan har allltid funnits där förutom sista tiden när jag fått en ny st-läkare som varit underbar, när vi fick utredningen 2006 visade spermieproverna på nedsatta spermier, i våra journaler från den står det att vi har "goda förutsättningar till graviditet" 2007 ringde en överläkare till oss för att göra en koll av hur det gick sen säger hon "Ja med tanke på din ålder och hur länge ni försökt så kan jag säga att ni kommer inte bli gravida men tyvärr ingen remiss än eftersom du är så ung"
Annars brukar man släppa igenom dem som har påvisade fel, vi valde att flytta eftersom hjälpen man får här är patetiskt liten 1 ynka försök i Umeå, så vi flyttade till västra götaland och när vi äntligen fick den där jäkla remissen och blev skickade dit hade min mans prover blivit ännu dåligare och på provet på su hittade de bara 8000 spermier.
Gjorde icsi båda gångerna, fick ut 9 ägg varje gång och varje gång blev bara ett befruktat och ingen graviditet, ena gången hade vi även dålig celldelning på ägget som blev befruktat.
Som jag förstått det brukar man peka på kvinnan om det inte går med icsi men nu sa läkarna att det nog berodde på spermierna, ibland kan jag undra om de har rätt eller om det är så att det finns problem med äggen också eftersom det inte händer något. (fast jag vet att det kan ta tid)