Vi som försökt ett tag utan plus

Ser inget, men du är ju tidigt ute, sitter inte vid datorn annars hade jag kunnat trixa lite
Håller tummarna!

Nu är jag hemma från kliniken. Resultaten från proverna var inte riktigt som vi hade väntat oss. Spolningen gick bra, äggledarna såg "mycket fina ut med bra passage" och kändes inte så mycket. Proverna på äggreserverna är som vi visste, inte klara än, men han skulle ringa mig på torsdag om dom resultaten.

Det oväntade var ämnesomsättningen. Den låg på 2,1 så den ligger nästan ok, men inget som behövde göras något åt enligt läkaren. Det var en sak som inte var riktigt som det skulle, mannens spermier. Jag har inte värdena men som läkaren sa, de låg i en gråzon och det var snarare åt det mörka hållet än åt det vita hållet. Beroende på vad provet på äggreserverna visar så rådde han till IVF. Om äggreserverna är låga, ganska omgående, om de ser bra ut tyckte han att vi skulle fortsätta försöka själva tills vi försökt i ett år... Jag tror att oavsett resultat så blir det nog ingen IVF för oss. Att vi får försöka acceptera det faktum att vi har fått en underbar liten tjej och att vi inte kommer att kunna ge henne något syskon

Jag tog och trixad den understa bilden med min mobil och fick fram ett streck, men jag tyckte tyvärr att den var utan färg. Om du inboxar din mailadress till mig så kan jag skicka den trixade bilden till dig, om du vill.

jag ser! Svagt men jag ser.. när testar du nästa gång?

Vart deppig här nu 

Pratade nyss med min pappa på telefon och han pratade om min syster som är gravid och tydligen berättat för honom nu under julen också. Han säger då att han vetat att hon skulle bli först med att skaffa barn. Utvecklade det inte mer men sa att han bara hade känt det på sig och sagt det tidigare till sin sambo också. Skär i hjärtat på mig och höra då vi ju försökt i lite drygt 1,5 år nu medan syrran slutade med sina p-piller i juni och blev gravid redan i augusti första gången vilket slutade i missfall. Han vet ju inget om att vi har försökt så länge som vi har och menar ju inget illa med det men hans ord gjorde mig väldigt ledsen här. Vill ju bara säga att  hade det inte varit för att jag har så svårt att bli gravid så hade hon inte alls blivit först! Vi hade ju bestämt oss för att vi var redo för barn och ville ha ett ihop redan för 2 år sen men då vi inte hade någon gemensam bostad så väntade vi ett halvår innan jag slutade med mina p-piller. Står ju inte varandra speciellt nära längre så det blir inte att jag berättar något för honom om vår situation än. Blir väl först om det blir aktuellt med ivf som jag eventuellt berättar för honom.

Tyckte inte det var så jobbigt nu när mensen kom efter första pergokuren men det här fick mig helt ur balans. Känns som man verkligen bär känslorna utanpå sig nu för tiden och tar åt sig av minsta lilla grej.

Nu har jag i alla fall fått skriva av mig lite här så förhoppningsvis känns det bättre om en stund. 

Solrosen-jag vet hur det svider när föräldrarna uttrycker sig dumt! Man får vända andra örat till ibland, fast det är inte lätt:o
Kanske 4 - spännande tester:) vore ju kul om vi kan börja2013 med plus i tråden!:D
Maramina- tråkigt att höra om era besked.. Låt du mannen smälta det och sen kan ni börja prata om ev vitaminer och dyl. Och glöm inte att det inte är omöjligt att lyckas igen själva, massa kramar till dig!

Åh, vad tråkigt! Testade idag jag med, trodde inget för har inga känningar, bara att mensen är sen, men det är ju helt normalt att de dröjer efter mf. Kom på mig själv sittandes och stirra i kors på testet, skymtade nått, men vem hade inte gjort de efter att ha stirrat så länge, slängde av de för tyckte jag var löjlig då jag inbillade mig^^ haha slår vad om att jag inte är ensam om att stirra på test tills man tror man ser nått :)