Maramina skrev 2012-10-14 13:12:39 följande:
Skönt att läsa at du ändå tycker att det är ok att skaffa barn först efter det man pluggat färdigt. Känner ibland att man som 30+ ses ned på, särskilt om man just valt att skaffa barn först efter avslutade studier och med ett fast, bra, hyfsat välbetalt jobb (eller om man är tex lärare eller jobbar inom vården eller liknande bra, men dåligt betalt jobb). Eller valt och valt... Inte varit mogen kanske man snarare ska söga och för oss har det inte varit rätt tidigare. Vi har känt att vi har velat känna oss trygga i vardagsbekymren (som tex ekonomi) innan vi skaffade barn. Och det har ju varit fördel att vi bodde i samma stad, och det inte bara på helgerna (jag veckopendlade till mitt jobb under några år) när vi sedan fick dottern.
Detta är ju något som varit rätt för oss, att andra gör annorlunda är upp till dom. Jag tycker att alla ska få göra som de vill, utan att bli dömda. Vi prioriterar alla olika, vi ser olika saker som viktiga. Och så länge var och en sedan gör sitt bästa för att acceptera även de negativa sidorna som ens val kan medföra i form av tex ekonomi, möjlighet att skaffa flera barn, eller vad det nu kan vara så får de göra som de vill. Vi vet ju tex att tiden inte räcker till att få så många barn till. Kanske blir det inga fler öht. Men vi är ändå nöjda med vårt val att vänta. Inte bara på grund av ekonomi, även om det känns skönt att veta att vi tycker om vårt boende, ett hus, som är vårt. Att vi bor i en kommun med lite bättre ekonomi och att barnomsorg och skolor i området är bra. Att vi bor i ett område som vi kan känna oss trygga att släppa ut vårt barn i och att vi kan känna oss trygga även ekonomiskt om en av oss skulle bli arbetslös och den andre lpngtidssjukskriven och inkomsterna skulle sjunka drastiskt.
Så tack för att du verkar förstå även oss som har välbetalda jobb efter studier, och förstår att även vi kan ge barn kärlek
Stor kram till er alla, oavsett ålder, kön eller annat oväsentligt! Alla gör vi vårt allra bästa efter våra egna förutsättningar! Och alla är vi värda att få små bebisar inom kort!
Det är klart att det är helt ok att välja en annan väg, att göra klart studier och ha en stabil inkomst innan. Nackdelen är ju som du skriver att tiden rinner ifrån en. Men man kan inte skaffa barn innan man känner sig trygg och redo heller och det är olika när vi gör det. Men ibland tror jag att vissa väntar för länge, att man aldrig känner sig helt säker på att det är rätt tid, jag ska bara... och när man väl bestämmer sig kanske det är försent. Det finns som du säger för och nackdelar med båda och ingen ska behöva känna sig dömd för sitt val.
Det jag däremot vänder mig emot, och jag hoppas jag inte trampar på någons tår nu, är när båda föräldrarna "måste" jobba heltid för man har absolut inte råd med annat och man lämnar sin ettåring från 7-17 på dagis varje dag. Då gör det ont i mitt hjärta och då anser jag att man har prioriterat fel. Man kan alltid göra ändringar i sin livsstil och fördela om pengarna så man kan gå ner i tid, eller vara hemma lite till med sitt barn. Det är min fasta övertygelse. När vi fick vårt första barn hade jag 60 kr om dagen före skatt och min man hade studielån på 7000 kr 10 månader om året. Visserligen hade vi inga lån och inga dyra vanor och vi fick ta en del sparpengar, men vi klarade det. Jag förstår att det är en annan sak när man siter fast med huslån, bilån och andra fasta kostnader, men det finns alltid något man kan spara in på. Mat, kläder, saker osv. hm, nu blev jag visst lite upprörd men det här är något som har stört mig länge. Förmodligen för att jag vet hur lite pengar man kan klara sig på och det stör mig när man säger att man inte har råd att vara hemma när båda tjänar 25-30 var. Så nu ska jag sluta tjata om det :)