Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

Visst, om man har den kontakten från början så, och det naturligt blir "djupare"... Men då måste ju båda ligga på, speciellt den upptagna.

Tyvärr tror jag ändå att dessa fallen bara leder till krossade hjärtan och olycklig kärlek i de flesta fallen, om den upptagna har svårt att lämna den första från början. Stor känslomässig risk...

Jag hade velat få någon info om att hens förhållande inte är bra eller att de är på g att göra slut/separera åtminstone, för att våga fortsätta, om jag så börjat känna det minsta för personen. 

Ibland är det bästa att tänka, för att det "blir så rörigt", annars, istället, ändå.

Får en känsla av att du är den som är upptagen, och vill att någon du trånar efter ska ta det första steget, trots att du är kvar i din relation?

Om jag har rätt- vad är det som gör att du inte tar steget?

Ja. Eller på situationen i sig, eller kanske på vilka signaler man över huvud taget har fått.

Menar du att du har en person som du hellre vill ha än din sambo, eller att du inte har någon speciell du hellre vill ha men att du vill ha någon annan än din sambo?

Har det pågått länge att du känt såhär? I så fall tycker jag faktiskt att du ska bryta med sambon. För allas skull. Och så blir det mycket lättare för dig att helt öppet leta efter och hitta någon som du skulle vara mycket lyckligare med...

Har väl inte "hittat rätt" än.

Haft ett förhållande som var väldigt destruktivt, varit mycket rädd, försiktig efter det.

Jag tror att jag efter det "hamnat" i sitsen att "bli kär i den jag inte kan få". Det är väl tryggast så. En person trodde jag verkligen däremot var intresserad tillbaka, var upptagen och jag visste det, men det lät som personens förhållande var lite som du beskriver med din sambo, men sen blev jag osäker, magkänsla, gick in på deras sociala media, de var jättekära... Supertydligt. Oh, vad jag blev krossad där. Gjorde så ont. Vill aldrig hamna där igen. sas

Men jag hoppas "hitta rätt", en dag, även jag.

Svartsjuka, jag fick inte titta på någon, kontrollfrågor, upp till flera gånger om dagen, om vi varit ifrån varandra. Han drack, blev arg, slog sönder saker, kastade möbler, skyllde på mig, jag var inte tillräcklig. Jag är glad att jag tog mig ur.

Sant. Jag tror att jag är i läget att jag skulle klara det om jag hittar en person som är tillgänglig, stabilt intresserad men inte har bråttom. Har träffat på ett par stycken som sagt att de inte har, men snabbt visat tecken på desperation ändå, det skrämmer iväg mig direkt. Så därför fastnar jag väl mest för personer jag av olika anledningar inte kan få, för att de är mindre "läskiga", kanske.

Just nu saknar jag dock mest en omtyckt (fd) vän som av oklar anledning helt har kapat kontakten med mig, utan att vilja säga varför, sånt kan också göra väldigt ont.. Nästan ont på samma sätt, upplever jag nog.