aaa653 skrev 2013-01-18 10:44:35 följande:
Hej alla fina här inne! Grattis till er som fått plus!!
Igår va vi på information på vår privat klinik här i stan, spermaprov ska lämnas 28/1. Sen tar de ca 2-4 veckor så ska vi tillbaka, få svar på blodprover och jag ska göra en gyn. undersökning. Känns väldigt konstigt att vi är i denna situation, att lämna ut sig så fullständigt.
jag har ju gått igenom IVF behandling. Nu är jag iofs en väldigt öppen person men jag upplevde inte alls att det var utelämnande, kanske främst pga personalens proffsighet. Barnmorskor, läkare och sköterskor var alla otroligt duktiga och framför allt vana att möta folk i vår situation. Försök att tänka på att ni definitivt inte är de första som är där och de är vana vid alla typer av människor, reaktioner och funderingar. VÅGA FRÅGA om något känns konstigt eller förvånande..
Utredningen är den lätta biten kan jag säga. Det som är jobbigt är det där flackandet och farandet fram och tillbaka till kliniken, nu går ni privat och då kanske det är lättare att samordna besöken- vi gick på Sahlgrenska och i bland var det besök där 3 ggr på en vecka, hade varit bättre om de3t gått att lägga alla besök på en dag men det funkade inte just då...
Behandlingen sen då... OM ni nu ska göra en ivf.....tja... hormoner i överflöd skrev någon. Det där är väldigt väldigt olika till och med för samma person. Första behandlingen kände jag inte ett skit av. Jag gav mig själv sprutor varje kväll och det var otäckt eftersom jag har sprutfobi, samtidigt var det en jäkla kick, för JAG gjordet det..man blev lite mallig faktiskt *S* DÄREMOT gick jag upp nästan 10 kg i vikt vilket var ett nederlag eftersom jag hade GÅTT NER 15 för att ens få göra behandlingen. Äggplocket var helt okej bortsett från att jag fick en reaktion på morfinet och var däckad i flera dygn efteråt. Sen blev det ingen bebis den gången. Så vid nästa behandling så var man ju "van" och inställd på att det skulle gå till på samma vis, precis samma medicinering och ordination men HERREJÄVLAR vilka reaktioner. Kanske kan bero på att jag hade praktik då (inom socialtjänsten) och det är tröttande i sig och känslor som ligger utanpå och så hormoner på det, min handledare var terapeut (familjebehandlare) och det var nog tur för det var flera gånger som jag bröt ihop efter klientmöten och bara grät o grät....jättejobbigt för mig som är van att hålla masken stenhårt....
Äggplocket den gången var HEMSKT eftersom jag inte fick lika mycket morfin, så istället för att vara däckad i 2-3 dygn så kom jag ut från äggplocket pigg och vaken men med SMÄRTOR som varade i 3 dagar... men det var ändå överkomligt, hade lite svårt att gå upprät bara..och det var värt det......belöningen kom i form av Saga som ligger o snusar intill mig just nu 3 veckor gammal...