Anonym

Äldre 2 Jun 21:02

717 svar

Fattar mig ej på vissa fattiga

Fattigdom idag uppfattades nog som lyx för 50-100 år sedan. Härom dagen såg jag ett program med en dam som var 100 år 1995. När hon var liten hade de oftast bara kokta kålrötter och kokt strömming att äta. Att de kokte strömmingen var för att de inte hade något fett att steka i. I morse såg jag ett annat program om danska slottsfruar. En av dem var i 50-årsåldern och var inte född adlig. När hon var liten fick de oftast bara en (1)! köttbulle och ett par potatisar. DET är fattigdom men de klarade sig ändå. Idag är man väl fattig om man inte har de senaste tv-spelen, godis och läsk varje dag, bara några cigg och inte kan gå ut och käka stup i kvarten. Äckligt!

Anonym

Äldre 2 Jun 21:02

#173

trettioplus skrev 2011-06-02 20:57:53 följande:

Skuldsanering är med all sannolikhet både mentalt och pengamässigt mera kostsamt för samhället än att stödja vissa små krediter med socialbidrag.

Visst är det problem med mångas ekonomiska beteende. Men att köpa något på avbetalning och sedan hamna i en oväntad situation kan de allra flesta göra. Vi behöver inte vara så snara med att klanka ner på folk.

Stödja "vissa små krediter"? Vilka krediter ska staten betala tycker du? Det blir orimligt eftersom du då måste bestämma vilka skulder som är ok att dra på sig och vilka som inte är det.

Sen så är ju en skuldsanering billigare för staten då fodringsägaren tvingas skriva av skulden efter 5 år. Fodringsägaren är ju med största sannolikhet inte staten, utan privata bolag och företag. Om staten ska betala, så får ju skattebetalarna betala i stället.

Anonym

Äldre 2 Jun 21:06

#179

Usch, det är synd om dagens barn som tror att de måste ha en massa betalda aktiviteter. Som inte nöjer sig med att sparka boll i parken eller ta en cykeltur. Som tror att de måste äta godis och dricka läsk stup i kvarten. De kommer bli sååå feta. Som tror att de har en massa rättigheter men inga skyldigheter. Så vanligt idag! Egoism verkar vara ledordet för unga människor. Urk!

Anonym

Äldre 2 Jun 21:08

#181

trettioplus skrev 2011-06-02 21:04:15 följande:

Min sambo gör det.
Jag köper helst kontant.

Varför då? Du förlorar ju på inflationen!

trettioplus skrev 2011-06-02 21:03:11 följande:

Det är väl ändå viss skillnad att, t.ex som jag, bo på en fantastisk plats och kanske prioritera bort vissa aktiviteter för att ha råd med den lyxen, mot att inte ha något "extra" alls, och ändå behöva välja bort enkla fritidsaktiviteter till sig och sina barn?

Nu vet jag inte var du bor, men man behöver inte bo på en fantastisk plats för att lånet ska äta upp en stor del av ens inkomst. Här i Stockholm får du ge mellan 700.000 och 2 miljoner för en ETTA och då måste stå minst 10 år i bostadskö för att få en hyresrätt i kranskommunerna.

Den som inte har något har ju förmodligen använt pengarna för aktiviteter till något annat, eftersom man faktiskt får pengar för "lek och fritid" i socialbidraget.

Anonym

Äldre 2 Jun 21:09

#183

trettioplus skrev 2011-06-02 21:07:29 följande:

Om man som i exemplet, köpt en soffa på avbetalning när man haft det ekonomiskt bra - och sedan på grund av olika omständigheter hamnar på soc, så ser jag inget större bekymmer med att man får behålla soffan (om den är rimlig) faktiskt.
Dett finns rimlighetsvärderingar för olika saker när man går på socialbidrag redan idag. Jag ser inte varför detta skulle bli ett större bekymmer.

Behålla soffan får de alltid göra, men varför ska skattebetalarna betala för soffan? Om de hade köpt den kontant så hade de inte haft lånet, och hade också kunnat sälja soffan om de velat och sätta lite guldkant på tillvaron.

Anonym

Äldre 2 Jun 21:11

#187

trettioplus skrev 2011-06-02 21:07:29 följande:

Om man som i exemplet, köpt en soffa på avbetalning när man haft det ekonomiskt bra - och sedan på grund av olika omständigheter hamnar på soc, så ser jag inget större bekymmer med att man får behålla soffan (om den är rimlig) faktiskt.
Dett finns rimlighetsvärderingar för olika saker när man går på socialbidrag redan idag. Jag ser inte varför detta skulle bli ett större bekymmer.

Så en soffa är ok. Är en Thailandsresa på kredit som man gjorde när man hade inkomst också ok?
Om socialtjänsten börjar betala dessa lån, kommer ännu fler personer att dra på sig skulder. Det är ju det perfekta upplägget om du tänker efter.

De behöver inte betala för prylen/resan när de köper den. Och om de förlorar jobbet så betalar staten.

Anonym

Äldre 2 Jun 21:13

#189

trettioplus skrev 2011-06-02 21:10:51 följande:

Som skattebetalare står jag hellre för några få inbetalningar på soffan, än låter någon hamna hos kronofogden. Faktiskt.

Då är vi olika. Jag anser att man ska tänka sig för när man tar lån, och tar man lån utan att veta att man kan betala tillbaka får man stå sitt kast. Jag betalar gärna för mat, husrum, hygien, kläder etc. Jag vill inte betala för lyxiga möbler och utlandsresor. Jag har själv inte råd med sånt.

Anonym

Äldre 2 Jun 21:16

#193

Jesper f skrev 2011-06-02 21:13:53 följande:

Det finns ett bekymmer genom att någon i ledet inte får betalt, vilket innebär att framtida kunder som ska handla i denna butiken kommer få det som påslag på sinna varor. Och vari ligger rättvisan i det? Hur vet du att det inte är någon som har minst lika illa ekonomi blir den som får betala för en soffa som dom inte ens äget eller haft att göra med från första början? Finns absolut ingen rimlighet som jag ser det. Däremot att man kanske kan frysa skulden som så, och bara räkna upp den mot KPI eller liknande. Men att skulden skulle försvinna upp i tomma intet, den lösningen kan aldrig vara riktig.

Frysa skulden tycker jag är en rättvis lösning. Så länge man lever på socialbidrag eller existensminimum så får företaget vänta på sina pengar. När personen sen får jobb igen så börjar skulden att ticka på igen.

Anonym

Äldre 2 Jun 21:17

#195

trettioplus skrev 2011-06-02 21:14:58 följande:

Med tanke på att en (ordinär) soffa räknas som något som behövs för "skälig levnadsstandard" och en thailandsresa inte gör det, så ser jag viss skillnad.

Det är få människor som går till soc frivilligt. Det är väldigt förnedrande och du får inte äga något av värde för att få hjälp.

Jag är glad att jag inte är fullt så cynisk som många andra.

Ok, så socialtänstemannen ska komma hem till dig och se om soffan är ordinär? Om den är extraordinär får du betala den själv?

Inser du inte hur orimligt detta är? Om du inte hade haft en soffa hade du fått köpa en på blocket och soc betalar. Därför kanse personen ska sälja soffan, betala skulden och köpa en begagnad soffa i stället?

Anonym

Äldre 2 Jun 21:20

#199

trettioplus skrev 2011-06-02 21:18:24 följande:

Man KAN aldrig veta allting. Det är en helt annan sak att köpa spisen på avbetalning om man blivit varslad, än att göra det och sedan bli oväntat sjuk eller att företaget man arbetar för går omkull.
Jag som faktiskt levt skralt efter gymnasiet drar mig för att ens köpa en mobil med bindningstid, medan sambon som haft fast jobb sedan samma ålder inte alls har problem med att köpa saker på avbetalning. Jag skulle inte kalla sambon oansvarig för att han förväntar sig att behålla jobbet.

Nej, självklart utgår man från hur man har det idag. Men det betyder inte att andra ska betala dina skulder om du förlorar jobbet.
Varför ska människor som jobbar och betalar skatt, och som kanske inte ens har råd med iphone, tv etc, betala för dina grejer för att du blivit arbetslös? Är det rimligt?

Fattar mig ej på vissa fattiga

INNEHÅLL