Jag vill ha halva vårdnaden.Vad måste jag göra?

Tydligen har jag råkat låsa så bara "pappor" kan svara på min tråd/inlägg. HUr låser man upp detta?

Vet inte hur du låser upp, men i övrigt: din situation verkar suga, låter inte alls kul.

Kolla på lagen.nu/begrepp/Familjer%C3%A4tt

Det var det bästa tips jag kunde komma med, men kanske finns det nåt bra skrivet där. Annars, ta kontakt med jurist eller juridiskt ombud eller dylikt. Nån som kan gå i god för att du är en bra människa som kan ge ditt barn vad han eller hon behöver.

Känner med dig och hoppas att det kommer gå bra, så bra som det kan gå i alla fall.

Ha det

Har inga råd att ge mer än att ge dej än att kämpa på för din rätt och ta ett moget ansvar.
Lycka till!

Det är bara män som får posta i pappagruppen.

Om du vill bråka så skaffa en advokat och lycka till.

Ett gott råd är dock att sluta hata. Ställ upp och var så tillmötesgående du kan. Det är fan inte lätt alltid, men du kommer förmodligen längst med det.

Spara alla sms som bevis. Alla mail etc med. Ringer hon så försök spela in samtalen, det är lagligt om en av deltagarna vet om det.

Begär att få gemensam vårdnad vid födseln, vägrar hon kan du bara stämma henne på det. Se till att få en bra advokat.
Tyvärr brukar det inte vara så bra för små barn att ha varannan vecka men det går ibland. Lagen har dock inte hunnit med så du har ingen rätt till det. Ingen av er har rätt till barnet, barnet har rätt till er.

Var trevlig men ta inte skit. Begär ett underskrivet umgängesavtal med henne. Ta familjerätten till hjälp om det behövs.
Täta men korta umgängen brukar det bli i början, tyvärr kanske du får stå ut med att umgås med barnet tillsammans med mamman iaf i början men snart nog kan du ta med barnet på promenader mellan amningarna. Hon kommer säkert att krångla ang det så du vet.
Tex kan varannan dag 3-4 timmar vara bra och sen utökas detta med tiden. Ju mer du umgås med ditt barn, ju tidigare kan du ha övernattningar och fler och fler dagar. Är målet att du vill ha varannan v eller varannan helg?

Du är i underläge bara pga du är man och mamman har försprång för att hon har haft barnet i magen samt ammar så du vinner ingenting på att vara otrevlig och omedgörlig men tar du skit nu får du ta skit jämt typ..

Det där är lite bullshit med att "barnen har rätt till dig men du inte till ditt barn". Lagen är en bok skapad av flummiga jurister som ofta inte har koll på verkligheten. Missförstå mig inte jag följer lagen. Men skulle det ske ett scenario som går emot min personliga inre kompass skulle jag strunta i den flummiga boken snarast och ingen flummbok kan övertyga mig om min rätt till mitt barn. Mitt barn har jag fullt rätt till i alla fall, det oavsett vem som säger vad eller tror att någon flummbok ska tycka åt mig. I synnerhet eftersom lagen är sisådär 100år efter sin utveckling i föräldraskapsfrågor.

Rent pragmatiskt rekommenderar jag att du börjar söka familjerättsadvokat och letar på forum efter hur juridiken kan fungera. Precis som någon sa ska du dokumentera allt. Du ska vara samarbetsvillig, men bestämd i dina åsikter att ditt barn är ditt, hon ska dela 50 %. Du ska stämma för gemensam vårdnad om hon inte ändrar sig, samma dag som barnet är fött, sk intermitistiskt (dvs påskyndat snabbärende). Självfallet är det absolut bäst med samarbete. Ibland råkar kvinnor blir psykiskt instabila och det kan gå över. Märker du sådana tendenser ska du ju såklart inte skapa mer bråk än nödvändigt. Men gemensam vårdnad ska du ha/skaffa direkt, det är inget man väntar med! Annars förlorar du dina föräldradagar och du ska ta ut 50 % av föräldradagarna så måste du ha gemensam vårdnad direkt när barnet är fött. Men det är som man säger, hoppas på fred, rusta för krig. Och i krig och kärlek är allt tillåtet .

Lycka till.

Det är ju så det ser ut idag, barnen har rätt till sina föräldrar. JA jag anser mig ha rätt til mitt barn, men LAGEN anser inte alltid att pappor har det.

Ang ta ut pappadagarna, vem tänker du på då? Barnet eller dig själv? Om det tar tid att få igenom gemensam vårdnad och du under tiden inte träffar ditt barn pga mamman förhindrar det, ska du då bara, låt säga efter 6 månader, hämta barnet och ha det heltid för att du har rätt till det?
Är det bra för barnet? Att tas från sin invanda miljö till någon den kanske som bäst har tärffat några timmar då och då?

Alternativet är ju att ta sina dagar, spara dem och låta mamman leva på soc, för en 6 måanders får inte gå på dagis vad jag vet. Och utan föräldrapenning, sparade pengar eller en partner el liknande som betalar finns bara soc, vet dock inte hur de ställer sig till att betala någon som har jobb men inte kan gå tillbaka pga att de inte har barnomsorg.

Det är ju inte ditt problem, men första prio borde väl vara att barnet mår bra och att få till ett bra umgänge och en bra kontakt med mamman?

Men ja, vissa mammor beter sig jävligt illa och påstår att det är för barnets bästa.

Hej  NU har det hänt lite sen sist.

Fick en Dotter Wilma)  24/6.
De första dagarna kom jag hem till henne kanske 30 minuter varje gång.
VI gick på ett samarbetsavtal.
Jag fick ta med Wilma hem en kortare stund efter några veckor.

Sen fick jag ett sms. DU KAN AVBOKA FAMILJE RÅDGIVNINGEN JAG TÄNKER INTE GÅ MER.
Vi hörs bara av visa SMS.
Nu har jag wilma en gång i vecka ca 4-5 timmar.  Pappa ledigt får jag tydligen inte ta för att hon har mamma ledigt.

Jag frågade när jag skulle få ha henne mer.Jag vill självklart ha så mycket som går.
-När hon är 3år kan du få ha henne någon natt.
Fick jag till svar.

Kontaktade en advokat och sa som det va.
Han tyckte tre gånger i veckan 5timmar varje gång. va rimligt. Att få ha henne på natten skulle bli svårt sa han?!

Wilma är nu 4månader och mamman ammar inte.

Men detta verka hon inte gå med på så nu har hon också kontaktat en advokat.

En gång sa jag att wilma verka ha ont i magen. Då fick jag ca 15sms tillbaka.
(jag är mamma och ser när mitt barn mår dåligt och det gör hon inte. du vill bara få mig att verka som en dålig mamma.)

Jag tycker att man kanske måste kunna tala om när barnet är dåligt/sjuk.
Nu har hon flyttat ihop med en kille 4mil här ifrån så nu får man åka en bit för att ha henne några timmar.
Vi har fyllt i pappret (gemensam vårdnad)

Men det verkar ju inte spela någon roll.

Jag har lite frågor som jag inte vet vad jag ska göra med.

1.Hur funkar det med pappa dagar. Kan hon "ta" mina dagar om hon vill utan att fråga mig? måste jag tala om någon stans att jag vill ha de sen när jag får ha de?! så att de inte är slut då.

2.HUR var ska jag be om att jag vill ha henne lite längre 4-5 timmar med 1 timme resa inräknad i de 4timmarna tycker jag är lite.
Förstår att hon är liten men tre gånger i veckan och någon helg då och då kan väl inte va omöjligt.?! var vänder jag mig då?
Självklart strävar jag efter 50/50. men detta verkar ju va omöjligt.

Tråkigt att man ska bråka över ett sånt här litet barn. Men är så trött att alla bara säger att hon är mamma så hon har i princip full rätt och bestämmer allt.
mvh

Du har alltså fått igenom gemensam vårdnad. Grattis. Du har hälften av dagarna också.

Jag har full förståelse för din situation. Jag träffade inte min son alls från att han var en vecka och drygt tre månader framåt.

Mycket hårt jobb och oräkneligt antal tillfällen då jag lyckats bita mig i tungan och hålla käften senare så är situationen rätt ok.

Övervakat umgänge till en början. Sedan blev det en natt för hon ville ha barnvakt och sedan dess har det faktiskt rullat på. Vi kommer överens tillräckligt för att jag ska kunna hälsa på och träffa honom i princip obegränsat. Det är snarare avstånd och arbete som sätter gränser.

Försök ha tålamod. Kortare men mer frekventa tillfällen sägs vara bäst för barnet. Fösök trappa upp umgänget successivt. Ställ upp och var tillmötesgående och hoppas på att det gör modern mer medgörlig med tiden.

Jag har samma upplevelse som du bakom mig och ska egentligen inte ge några råd, men följande reflektioner gör jag:

Socialstyrelsen har gett ut en skrift gällande växelvist boende för barn under 18 månader. I den avråder man bestämt från mer än en "huvudperson"  för barnet och övernattningar är inte aktuellt. Denna skrift används som manual av alla socionomer, domare och annat folk som kan komma att fatta beslut om vårdnad. Huruvida det är mamman eller pappan som ska vara huvudperson för barnet är oväsentligt enligt socialstyrelsen, åtminstone efter amningsperioden. Som "vanlig" människa kan man väl iofs tycka att det är rimligt att mamman är huvudperson under barnets första månader.

När mammans förädradagar är slut är det rimligt att man byter roller. Pappan blir huvudperson och mamman träffar barnet ofta och kortare perioder (några timmar).

Men, du och mamman har såklart möjlighet att bestämma er för vad som helst. Om ni vill börja med övernattningar etc så är det ingenting som hindrar detta. Det är alltid ni som bestämmer så länge ni kan komma överens.

Men, det är ju där skon alltid klämmer - att man inte kommer överens.

Så, jag håller med några av föregående inlägg: håll ut. Grundregeln är alltid gemensam vårdnad och om ni skulle hamna i tingsrätten finns det ingenting som talar för att du inte skulle få hälften av vårdnadsansvaret. T o m om du säger att du inte vill så kommer tingsrätten sannolikt att döma gemensam vårdnat. Så krasst ser man på barnets rätt till båda sina föräldrar - t o m om det finns missbruk och kriminalitet i bilden.

Min erfarenhet säger mig att det blir lättare att komma överens när mammans föräldradagar tagit slut, och ännu lättare blir det den dagen barnet skolats in i barnomsorg eftersom det då finns fler huvudpersoner än bara föräldrarna och det blir helt rimligt att ha ett växelvist boende. Det blir ganska naturligt.

Det enda som förbryllar mig i din  historia är att hon helt plötsligt flyttade till en annan ort. Hur gick det till? Har du gått med på hennes flytt av barnets folkbokföringsadress?

Jag hoppas att allt löser sig till det bästa för dig och din dotter, och jag är helt säker på att du kommer att få igenom ditt önskemål om 50/50, på sikt.