shadowstorm skrev 2011-03-30 21:01:29 följande:
Men snälla lilla du, varför vill du ha barn? har någon någonsin berättat för dig att barn är något av det jobbigaste att skaffa, att det är livets största utmaning, från dag 1. (ni som är mammor förstår mig, så jag behöver inte förklara hur mycket jag själv ÄLSKAR vara mor)
Att det gör så förbannat ont att få barn, att återhämta sig, och är man inte vuxen i kroppen är det ÄNNU värre, oftast slutar det i kejsarsnitt. Sen kan ett barn drabbas av Kolik, det fick min son. JAG ville kasta han ner för balongen, kasta ungen in i väggen bara för att han skulle vara tyst....Barn är super söta, gulliga med sina små fina kläder, underbara doft. Men det är nåt som kan vänta. Nåt jag valde vänta med tills jag kände mig redo och även när jag kände mig redo så var det den största omställningen jag någonsin varit med om.
Och som andra skrivit innan mig, LEV LIVET. Bli kär, Njut av sex, njut av alkohol, vänner, jobb, utbildning, resor. Jag önskar dig lycka till och hoppas du inser att barn är inget man bara skaffar för man själv vill, det är faktiskt rent egoistisk, man skaffar barn för man kan ta hand om dem, ge dem en trygghet med massa kärlek, bra värderingar, ett bra hem. Och självklart en familj om möjligheten finns.
Jag vill inte bli kär, ha sex, gå utbildningar, resa eller dricka!
Är det något fel på mig då?!
Och varför är min åsikt om att jag vill ha barn när jag är 17 år så himla fel?
Jag vet hur barn är, vist jag har inte något ansvar för något ju, men jag har småsyskon.
Dessutom verkar ni ju tro att jag ser barn som en uppgift i livet, som om jag inte vill ge det kärlek eller så..
Vad är det för fel med er? Varför måste jag uppleva livet bara för att alla andra IDIOTER gör det????
Jag bestämmer sjölv om jag vill leva "fri" eller med barn.