• Anonym

    ni med pmds titta hit

    hej jag tänkte starta en tråd där man kan skriva av sej när det stormar som värst
    dom dagarna när man är på vippen att ta livet av sej
    dom dagarna när man lämnar sin man
    dom dagarna när man avslutat vänrelationer
    dom dagarna när man förstör o gråter för sej själv
    allt skapat av denna jävla pmds
    själv äter jag citalopram varje dag året runt
    sedan jag startade med det har jag inte skadat mej själv inte slagit någon och inte varit på väg att skilja mej
    men det är tufft ändå dom mest kritiska dagarna
    jag startar tråden just nu för dom ligger framför mej just nu
    dom närmaste 5 dagarna kommer bli ett inferno
    jag känner det
    det trappas upp
    jag är så fruktansvärt arg
    allt retar mej
    jag behöver skriva av mej denna månad
    finns det fler där ute?

  • Svar på tråden ni med pmds titta hit
  • Anonym

    ful e jag oxå
    ser ut som ett satans bergatroll i nyllet

  • Anonym

    ni andra med pmds hur hanterar era partners det?
    min man är mycket MYCKET mer förstående sedan han fick ett namn vad det är för fel på mej

  • P2007

    Jag blir deppig. Inte speciellt sur och arg.
    Blir ledsen. Trött. Osäker. Rädd. Trött på livet.
    Gråter och gråter utan anledning.
    Allt känns meningslöst. Livet. Jobbet. Hemmet (Börjar genast med små ändringar hemma, renoverings projekt. Målar om).

    Allt börjar kring ägglossningen. Har sån smärtsam ägglossning, blev så efter graviditeterna och har bara blivit värre och värre. Så min PMDS håller på i ca. 2-3 veckor.

    Lider även av Generaliserad ångest och förväntans ångest :
    http://panikangest.dinstudio.se/empty_18.html
    Och det gör inte saken bättre. Den blir extremt mycket värre när jag har PMDS. Fast där hjälper medicinen rätt bra. Nu i mag/kräksjuke tider går jag konstant på helspänn!

    Min man har alltid varit väldigt förstående men såklart är det mycket enklare nu när man har ett namn på vad man lider av. Har ju bara fått diagnosen ångest och depression tidigare. Gått på KBT.

    Oron över att han ska tröttna är olidlig. Förstår inte hur han orkar. Och barnen. Stora tjejen är snart 4år och det är så jobbigt när jag plötsligt börjar gråta framför henne. Vid middagsbordet tex.
    När det händer frågar hon om jag är trött. Det är vad jag har sagt. Att jag gråter för att jag är trött och att medicinen är för att jag ska vara glad.

  • Anonym

    ahhhhh det är ju så, nu kom jag på mej själv, har omorganiserat allt i hemmet idag
    allt är
    fullt
    min pms sträcker sej över ca 15 dagar, det är fruktansvärt
    är oxå så rädd jämt att min man en dag inte ska orka längre

  • Anonym

    det går inte bra idag
    det går riktigt dåligt
    jag har blivit osams med en "vän" visserligen mer en bekant men ändå
    blev ett himla rabalder
    jag blev sårad hon betedde sej illa ocj jag ställde till ett jävla liv.
    jag vill supa mej redlös eller nått
    idag vill jag bara få slippa vara här
    byta till ett liv långt långt bort

  • Anonym (pmds)

    Jag är så glad just nu! Jag trodde det va något fel på mig!! Verkligen! Jag har pmds!
    Det är det jag ha!
    Just nu känner jag mig så glad eftersom läkaren jag var hos idag tog mig på allvar.
    Jag har varit hos tre gynokologer och försökt få hjälp med besvären.
    Nu äntligen.
    Jag ser sådar pigg och hälsosam ut fast jag inte är det för fem öre.
    Alla symptom stämmer in på mig..Alla och jag får dom ca två veckor i månaden och tredje månaden har jag mens värk. 
    Alltså en vecka i månaden som jag är normal.
    Det tog slut för mig och min kille och ja tror att mkt hade med pmds att göra.
    Så sök hjälp man behöver behandling.
    Det finns kvinnor som har blivit  feldiagnoserade för manodeppressiv fast det är pmds de hat.
    Äntligen fick jag en förklaring!Det känns bra.
    Jag är rädd för mig själv de veckor jag har det och är mer eller mindre ensamstående med två småbarn.
    Och NEJ det funkar inte att ha de så då!!
    Hoppas att medecinen hjälper! För jag orkar inte ha det så!!!!
    Det är fullkommligt ohållbart och det har blivit extremt mkt värre efter andra barnet.
    Efter varje svacka har ja mkt ångest för att jag ballat ur så,,allt jag sagt och hur mkt jag kom ihop mig med omgivningen.
    Jag brukar oxo göra drastiska saker när ja är som met deppig.. köpa fruktansvärt mycket saker eller dricka för mkt alkohol(barnen är hos pappa då!)  och stöta på mina vänner,ångest efteråt, eller sända iväg massor av konfliktskapande sms till alla ja känner eller jätte långa meil. Får för mig en massa om de jag känner. Jag kan känna hur det klarnar för mig när det är över och jag inser hur jag har varit och att det inte har varit klokt!! 
    Vill rymma ifrån mitt liv,står inte ut och ser ingen framtid och det känns som att jag tappar kontrollen om allt.
    Kan inte ta avisande eller kritik och blir fruktansvärt aggresivt särskilt om mornarna. Avskyr mig själv och kan till och med göra mig illa. Alltså inte mkt men vara mkt destruktiv.
    De veckor jag har symptomen av pdms och de veckor jag ej har är en så stor skillnad att det är inte klokt.Jag har själv verkligen gått och trott att jag är manodeppressiv!!!
     

  • Anonym (monster)

    och så var det dags igen! Känner mig fet, ful och äcklig, finnarna lyser röda! Är på riktigt uselt humör varvat med gråt. Har bråkat med mina två bästa vänner idag och önskar just nu att jag bara kunde slänga mig ut från balkongen för att få slut på det. Kan inte bara mensen komma så man får bli en normal människa en stund?

  • Anonym (blä)

    jaha, både finnar och uppblossande herpes. kan varken ha mina vanliga bh eller byxor, allt skaver och sitter illa. vill glufsa i mej choklad dricka vin och ligga på soffan. men det går ju inte för ungarna gnäller
    det är så jävla skitigt här.
    kastade en soppåse efter mannen men den missade tyvärr, varför ska han alltid tjafsa när jag mår såhär?
    cyklar bara rätt ut över gatorna, dom jävlarna ska fan hålla undan för mej.

    vill va ifred och göra vad jag vill, jag skiljer mej snart.
    kan inte jobba i detta tillstånd.
    vill bli normal snart

  • Anonym

    det är sjukt vad vi måste lida.
    min mens verkar dra ut på tiden denna månad...borde ha kommit i förrgår
    jag har brytit 2 vänskaper denna gång renoverat om hemma samt startat ett företag.
    det är galet
    mannen håller sej undan mej hela tiden och trippar på tå
    idag skällde jag ut en läkare efter noter för jag tyckte han bemötte mej otrevligt
    jag kan inte låta bli att tvivla...var han verkligen otrevlig eller är det jag som upplever det så
    man tycker ju att medicinerna borde hjälpa o ja det gör dom ju till viss del
    jag skadar mej inte och vill inte ta livet av mej...jag ligger inte på govet paralyserad och låter tårarna flöda
    men jag är arg
    så jävla arg
    och fet
    och dum i huvet
    stökigt är det så jävla smutsigt
    och alla mina kläder skaver och kliar
    hemma måste jag gå naken för jag står inte ut med att ha kläder mot huden...det RETAR mej

    herregud du som kallar dej pmds
    att vara ensamstående! förbannat vad stark du är
    jag skulle aldrig klara det
    klarar ju knappt av att vara mammaledig min man får hela tiden hoppa in och byta av mej

  • Anonym

    jaha då är det på väg åt det hållet igen efter ett kort uppehåll.
    den veckan man mår bra är underbar
    känns som svensk sommar
    efterlängtad  och alldeles för kort

Svar på tråden ni med pmds titta hit