Gastric Bypass (GBP)

Vet du ens att du kan äta något av det?

Jag hade för säkerhets skull tagit med egen mat, man vet aldrig hur andra tillagar maten med fett osv.

Det går säkert att äta om du tuggar jättenoga men som sagt, vågar du chansa?

Ja för att inte förstöra totalupplevelsen av sammankomsten, det kommer fler tillfällen =)

Nej men djävulsk magkatarr :/

Då tror du fel. Hade inte hört ett skit om det du räknar upp.
Akta dig för att dra alla över en kam.

Är DU medveten om de risker som är förenade med denna op?
Jag hade inte en sus faktiskt om hur det kunde bli som det blev för mig. Och det sa ingen på sjukhuset ett skit om.

Jättebra att du tar upp detta!
Men tyvärr tror många att det bara drabbar andra.

Från att tex hata en fet och äcklig kropp så kan det gå till att man hatar en kropp där allt bara hänger.

Va inte det där lite elakt och ytterst fördomsfullt? Känner du henne och VET att hon sitter hemma med en påse chips?

Tycker dina argument för en op är något tunna.
Jag förstå precis henne som tvekar. Det är fan modigt att våga tveka och inte skynda på denna op som en del gör här inne. Allt ska vara klart på 3 månader, sånt är löjligt.

Kopparspiral =)

Fickor kan bildas i buken efter open när man gått ner.

Nån mer som fått sina tarmar att vika sig in i dessa?

Precis kommit hem från att ha varit inlagd :S

Sen undrar jag om nån mer fått lunginflammation efter open pga att det läckt åt det hållet?

Dom har mjukisbyxor på sjukan att låna. Be om det!

Ganska mycket. Jag ångrar min op i stort sett varje dag nu men jag är helt ensam om de problem jag har här inne så ja.. Ingen id´e att dra det.

Så det skulle va en fördel att INTE känna hunger menar du?

Ja ja.. En del tänker lite galet...

*s*

Låg sjuk i 3 veckor, sista veckan fick jag åka ambulans två gånger utan att de hitta nåt för alla värden såg bra ut trots en huvudsaklig kexdiet senaste halvåret.

Men sista gången jag åkte in så röntga de och kom på att jag hade dubbbelsidig lunginflammation mest troligt beroende på att det läcker från magsäcken och tarmar i kläm. Blev inlagd och fick morfin.

Det han gå 1,5 vecka då jag bestämde att jag SKA äta! Igår var jag iväg och hade med mig lunchlåda å allt *duktig*
7 timmar med djävluska smärtor fick jag genomlida innan jag tog mig hem. Tarmarna i kläm igen gissar jag då en halv flaska gaviscon inte hjälpte.

Men nej, de opererar inte det nu även om de kan.

Ska genomgå en sövd gastroskopi för att utesluta nåt med magsäcken å sen har jag mer kött på benen. Men inför varje måltid som nu är var sjätte timme ist för varannan som jag mår bäst av, ger mig enorm ångest. Ska det sluta med ambulansfärd?

Så jag vet inte, är 55 kilo värt det? Vad är det för liv att ha slutat skämmas för sig själv och må psykist bättre när allt handlar om att våga äta?

Måste måste de inte, kunskapen är tyvärr väldigt dålig hos vissa läkare så det tas inte på allvar. För att inte tala på uskor och ssk på akuten. Antingen är de feta och sura eller så har de vänner som gjort open och då fått höra så mkt att de inte lyssnar på ens problem, typ..

Sista gången jag var inne då jag blev inlagd träffade jag 4 läkare. Först en på jourmottagningen som sa att jag var heeelt frisk men eftersom jag vägrade lämna hans rum och hans hot om polis och väktare inte bet skrev han en remiss till akuten. (enligt 1177 skulle det gå snabbare att få hjälp att gå den vägen)
Första läkaren på akuten sa åt mig att jag varken skulle få dropp, bli inlagd eller få nåt smärtstillande eller nån antibiotika intravenöst.

Andra läkaren som kom efter jag fått ett stort maganfall konstaterade att jag behövde röntgen till sist och tredje ordinerade morfin, dropp, antibiotika intravenöst och inläggning.

Så jag undrar hur fan jag ska göra för att få hjälp. Är över ett år sen jag opades så sjukhuset som opade mig har skickat över mig till vårdcentralen som inte kan ett skit uppenbart.

Så, vad d emåste och inte vetta fan

Hade den sett likadan ut hade alla fått samma komplikationer och besvär.