Jag har precis lärt mig något märkligt: vid ägg- och spermiedonation så kallar man tydligen även den förälder som fått det donerade (alltså mamman vid äggdonation och pappan vid spermiedonation) för biologisk förälder! Någon som blivit far med donderad sperma är barnet biologiska förälder men inte barnets genetiska förälder.
Helt snurrigt.
Snurrigt! Pratar man om biologiska föräldrar, så menar man oftast genetiskt arv (man har högre tendens för bruga ögon, diabetes, högkolesteral, platta fötter, konstnärlig talang, osv om biologiska föräldrarna har det, etc).
Så egentligen ska vi byta den vanliga ord till genetisk förälder. Det är oftast ointressant vem som faktiskt bar på barnet egentligen. Medicinskt, alltså. Juridiskt, måttligt intressant, men bara måttligt.
Och vad gäller pappor är det helt snurrigt. Hur man kan kalla en pappa till en barn från donerade spermier biologisk pappan? Helt snurrigt.
Sedan är jag lite för trött för att följa hela trådet - det var lite väl snurrigt så här sent på kvälle
Snurrigt! Pratar man om biologiska föräldrar, så menar man oftast genetiskt arv (man har högre tendens för bruga ögon, diabetes, högkolesteral, platta fötter, konstnärlig talang, osv om biologiska föräldrarna har det, etc).
Så egentligen ska vi byta den vanliga ord till genetisk förälder. Det är oftast ointressant vem som faktiskt bar på barnet egentligen. Medicinskt, alltså. Juridiskt, måttligt intressant, men bara måttligt.
Och vad gäller pappor är det helt snurrigt. Hur man kan kalla en pappa till en barn från donerade spermier biologisk pappan? Helt snurrigt.
Sedan är jag lite för trött för att följa hela trådet - det var lite väl snurrigt så här sent på kvällen...
När barnet börjar härma saker som du brukar säga, på det sättet som du säger det.........då förstår man hur stor miljöfaktorn är. Min lilla tjej går runt hemma och frågar exempelvis - äta mat snart........eller? Det slog mig för ett tag sedan att - Shit, det är ju jag som säger så 
Snurrigt! Pratar man om biologiska föräldrar, så menar man oftast genetiskt arv (man har högre tendens för bruga ögon, diabetes, högkolesteral, platta fötter, konstnärlig talang, osv om biologiska föräldrarna har det, etc).
Så egentligen ska vi byta den vanliga ord till genetisk förälder. Det är oftast ointressant vem som faktiskt bar på barnet egentligen. Medicinskt, alltså. Juridiskt, måttligt intressant, men bara måttligt.
Och vad gäller pappor är det helt snurrigt. Hur man kan kalla en pappa till en barn från donerade spermier biologisk pappan? Helt snurrigt.
Sedan är jag lite för trött för att följa hela trådet - det var lite väl snurrigt så här sent på kvällen...
Egenligen tycker jag bättre om uttrycket 'genetiska föräldrar' vad gäller adoption över huvud taget. Det är ordet 'biologisk' som jag hakar upp mig på. Jag tycker inte det låter klokt att säga att jag har en biologisk son och en icke-biologisk son. Min son är en biologisk varelse - han är inte gjort av plast. Men genetiskt har jag inte bidragit till han överlägsna charm, uttseende och humor!
Men vi har väl inte ens födelseattester i Sverige? I min dotters personbevis står det i alla fall inget om att hon har tillkommit efter donation.
Jag håller med om att det oftast är fullständigt ointressant vem som har burit barnet. Inte medicinskt, och jag menar inte att ignorera hela epigenetiken, men i *vardagslivet*. Jag är mamma till min unge, inte adoptivmamma. Min fru är också mamma till samma unge, inte biomamma.
Sen kan det låta lite konstigt att kalla en kvinna som har fött ett barn efter äggdonation för biologisk mamma, men det är ju det hon är - hon har bidragit med den biologiska miljön i vilken barnet/fostret har vuxit. Jag förstår inte riktigt behovet av att separera det. Så ofta är det ju ändå inte man pratar om det på det viset. Antingen är man rätt och slätt mamma, eller så pratar man specifikt om adoption eller donation, och då är det ju tydligt vad man pratar om. Risken för missförstånd borde vara minimal.
Jag förstår inte heller det behovet
Jag var tokförkyld och satt och slösurfade runt och fann en tråd som heter "Varför inte donera lite ägg?!". Den ligger bland de hetaste debatterna nu. Där fann jag för första gången informationen att mamman vid äggdonation blir biologisk mamma, vilket jag tyckte kändes som att låtsas vara något man inte är... Ärligt talat. Så jag bemötte det, och när jag frågade om hur det är när det gäller pappan ("Jag har läst en del om epigenetik men har en motfråga: om jag blir gravid med min man och bär vårt barn i magen - är jag mer biologisk förälder än han är eftersom jag påverkar vårt barn dels med mina gener och dels under fosterutvecklingen i min mage? Säg att han försvinner ur våra liv innan födseln. Är han då alls biologisk förälder till vårt barn eftersom han "bara" bidrar med halva arvsmassan?") och fick svaret: Precis som att jag även, om rätt ska vara rätt, skulle vara barnens biologiska mamma om vi skulle skilja oss... 