Vi som fått nog, nu SKA det bli ett plus i Januari!!!
HelenFr skrev 2011-09-11 08:23:04 följande:
Testade med ett CB idag och det var negativt... Så nu är det bara att vänta... Insåg dock att jag aldrig plussat innan BIM så jag lever på hoppet...
Inlägg från: MiAmore
|
-
Håller tummarna!
-
Hej tjejer! Hur är allt med er? Jag har inte varit på Fl på läääänge nu. Får pratat av mig rätt bra i en grupp för blivande 2012 mammor på Fb, mycket därför det inte blivet att jag kikat in här på en mindre evighet. *ler*
En liten uppdatering från mig för er som är intresserade (
)
Är sjukskriven pga foglossning sedan ca 2 v tillbaka. Går på graviditetspenning den 11 nov.
På rul'et tyckte bm'an att det såg ut att vara en liten TÖS i magen, och den 29 sept var vi på 3D ul (häftig upplevelse!) i Malmö där vi fick det bekräftat.
Inget namn bestämt ännu dock.
Har varit på KLARA samtal i Hbg (Aurora) pga hur vår förra förlossning slutade, och efter det besöket känner vi båda oss mycket lugnare och tryggare inför kommande förlossning.
Som det ser ut nu kommer lillan inte vara mycket mindre än sin bror när hon föds. Vi fick ett ul när vi var och pratade med en förlossningsläkare för ungefär 1 vecka sedan när jag var i v.29 och redan då vägde lilltjejen 1,4kg och låg på +12%. Ska på tillväxtultraljud den 25 nov.
Hoppas att allt är bra med er, ska FÖRSÖKA kika in lite oftare hädanefter..
-
Jag har inte varit aktiv här på väldigt länge, så jag har inte hunnit med allt som hänt här, men jag bläddrade tillbaka och läste det fruktansvärda som har hänt er. Började nästan gråta när jag läste det. Beklagar verkligen sorgen. Hoppas ni har många som stöttar er och hjälper er igenom detta! *Kram!*Maajsi skrev 2011-10-27 11:04:02 följande:Hej!
Tack för era värmande ord. Vet att det kommer ta tid men att det kommer att bli bättre. Men det känns så långt borta just nu. Han kommer alltid att fattas och det kommer alltid kännas tungt, men med tiden så kommer vi kunna hantera det bättre. I förrgår var vi och gjorde honom i ordning i kistan. Det var det tyngsta jag någonsin varit med om. Det gick väl något så när bra ända fram tills att vi skulle lägga honom i kistan och då brast det rejält. det är ju hans sista viloplats. Det var så feeeel att se honom ligga där. Men det blev fint hur som helst. Han fick nya kläder på sig som farmor har sytt. Jag känner mig nöjd trots allt. Igår kom prästen hem till oss. Vi valde henne själv eftersom det är min konfirmationspräst och hon har även haft kontakt med min sambo och hans släkt via begravningar och dop. Jag har nå så enorma mardrömmar över begravningen. Jag kommer inte klara av att stänga igen kistan och sänka ner den eftersom jag aldrig mer får se honom då, men jag måste. Det är det jobbigaste. Vetskapen om att jag måste göra det, oavsett hur det känns. -
Ställde mig på vågen igårkväll och blev halvt deprimerad. Nej inte riktigt, men iaf.. Går in i v.31 (30+0) imorgon och har nu gått upp ca 10 kg.
Känns mycket då jag har drygt 10 v kvar.. Men, nu väger jag bara 1 kg mer än vad jag gjorde på inskrivningen, när jag var gravid med sonen. Tänker jag så så känns det LITE bättre. *ler* Har börjat försöka röra på mig mer nu även om jag får ont pga foglossningen, så förhoppningsvis ska det hjälpa så att jag inte går upp allt för mycket mer på dessa sista 10 v. *ler*
Vi köpte en "ny" vagn igår. Eller ja, bättre begagnad. *ler* En Emmaljunga citycross, 06'a. Gav 3200 kr för sittdel, liggdel, vindskydd, footsack, löst myggnät (myggnät finns "inbyggt" i liggdelen men inte i sittdelen), 4 extra hjul (lufthjul, dem som sitter på är punkteringsfria däck), paraply, regnskydd och ståbräda. Helt ok pris även om vagnen är 5 år gammal, eller vad tycker ni? Vagnen är i jättebra skick! Liggdelen är svart och vinröd, sittdelen är svart och silvergrå
Adora1: Använder inget av det faktiskt. Försöker vila så mycket det går bara.
Sonen vägde 4,3 kg när han föddes. Som det ser ut just nu tror jag att lilltjejen kommer väga runt 3,9-4,1 kg. Ska på tillväxt ul den 25:e nov, så får förhoppningsvis lite mer "exakta" siffor om beräknad födelsevikt då.
Jag hade havandeskapsförgiftning med sonen vilket resulterade i att jag under förlossningen fick ett kraftigt krampanfall och började tugga fradga, så det blev akut snitt. Minns nästan inget av förlossningen.
Lovika: Ja tiden har gått riktigt fort. Men denna graviditeten har hittills varit ganska jobbig, så det är bara skönt faktiskt. *ler*
-
ja jag hoppas ju att den ska bli mycket bättre denna gången *ler*Adora1 skrev 2011-11-01 10:50:22 följande:Jag hade en ovanligt lång cykel just den månaden jag blev gravid, i vanliga fall 28 dgr och den månaden var det plötsligt 42 dgr...När storasyster skulle bli till var det tvärtom en kort cykel med 21 dgr plötsligt. Inget är omöjligt! Jag håller alla tummar för dig!!
MiAmore: Usch vad jobbigt det låter med den förlossningen! Kan bara bli bättre denna gången då. Inga teckan på HF denna gång väl?
Min sjg sa att om man har foglossning kan man gärna cykla eller promenera men helst bara ca 30 minuter i stöten, annars belastas bäckenet för mycket.
Tycker inte alls du ska ha ångest om vikten nu.
Om du bara väger ett kg mer nu än när du blev gravid förra gången så är det ju ändå helt ok?
Nej ännu så länge har jag inga tecken på HF. Går på lite tätare bm kontroller än "vanliga omföderskor" för att hålla koll på blodtrycket och på att jag inte har protein i urinet, vilket känns tryggt.
Jo tänker jag på att jag nu bara väger 1 kg mer än vad jag gjorde när jag blev gravid med sonen känns det inte så farligt. Men det är ju ändå mer än 10 kg för mkt övervikt till min längd (157). Men visst, om jag går upp lika mycket denna gången som med sonen (ca 19 kg), så kommer jag ändå väga runt 7-8 kg mindre än jag gjorde med sonen *ler* -
Adora1 skrev 2011-11-01 12:55:18 följande:MiAmore: förstår hur du tänker ang. vikten! Jag är också under 1.60 och väger en del "för mycket". Det syns ju direkt när man är så kort, ingen längd som döljer vikten ...
Ja övervikt syns ju tyvärr direkt när man är "kort i rocken". Ska iaf gå med i viktväktarna igen när lillan kikat ut och jag slutat amma. Lyckades gå ner 7 kg med hjälp av vv innan jag blev gravid (på ca 3 mån)
Rainbow brite skrev 2011-11-01 12:57:44 följande:Kikar i tråden fortfarande då o då och håller alla tummar jag har för er alla här inne att ni skall plussa snart.
Själv skall min lille prins komma ut med pl snitt om 29 dagar
Får man fråga varför ni ska ha planerat snitt?
-
aha.. Ja då förstår jag att det blir planerat. Vi är också lite i valet o kvalet, men har väl mer eller mindre bestämt oss för att försöka oss på ett vaginalt. Vet att förlossningspersonalen har bättre koll på mig denna gången pga hur förra förlossningen slutade (krampanfall och sövt akut snitt).Rainbow brite skrev 2011-11-01 14:10:14 följande:Med 2 st urakuta snitt sen innan måste jag förlösas med pl snittSkänker er en värmande tanke. Hoppas att det blir en fin begravning och minnesstundMaajsi skrev 2011-11-01 17:04:53 följande:Jaha, då är det begravning imorgon.. känns väl sisådär. Men man får vara positiv och tänka att vi nu gjort det bästa vi kan och kommer kunna göra för vår lille prins. Inte nog med det så har min kropp satt igång igen. fick mensen idag. Känns skönt att slippa strul men samtidigt tråkigt eftersom man nu blev ännu mer påmind om att lillen inte finns kvar i magen längre. Gubben säger att han vill försöka igen så fort det går, dvs vid äl som kommer nu snart. Jag är bara så orolig över att det ska verka vara för bråttom. Jag vet inte riktigt. Vill ju hemskt gärna ha ett barn, som lever såklart. Men är så himla osäker. Mycket tankar man har just nu,
Nu ska jag å titta till lokalen där vi ska ha minnesstund. Jag var och hämtade nycklarna tidigare idag. Det kommer att bli himla jobbigt men man får göra det bästa av situationen. -
Fasen också!Babydreamer skrev 2011-11-02 14:37:42 följande:Menshelvete!!!!!!!!!! Livet är ta me fasen värdelöst
inte nog med att fanskapet kom idag... Mensvärken är värre än någonsin :'( Skickar en stor KRAM!Vad skönt att ni fått ta farväl nu och att det blev som ni ville ha detMaajsi skrev 2011-11-02 20:09:04 följande:Nu är vi hemma. Begravningsgudstjänsten blev helt underbart fin och även minnesstunden efteråt. Blev bara lite försenat, men det såklart, var hemskt jobbigt att ta till sig mod att kalla in han från begravningsbyrån och be honom stänga kistan. Det var ju sista gången man fick se honom. Nu är det bara att blicka framåt. Det jobbigaste är över. Nu kan man börja läka. Sorgen kommer alltid finnas där, den kommer aldrig att försvinna, men med tiden så läker det och blir lättare att hantera. Vi har gjort vad vi kan för vår ängel. Hoppas att han tittar ner på oss med ett leende. Tack för allt stöd. Ni är guldvärd. -
GRATTIS till sonen Limpan! Vad ska han heta?
Själv går jag in i v.33 på onsd (32+0). Drygt två månader kvar till bf.. Känns konstigt, skrämmande och SKÖNT på samma gång! Det känns dumt och fånigt att beklaga mig över att jag varit SÅ trött på denna graviditet i mer än två månader redan, när jag vet att här är dem i tråden som fortfarande kämpar för att ens bli gravida. Ni ska veta att jag lider med er tjejor och vet hur det känns. Även om vi inte behövde försöka lika länge som en hel del av er gjort vid detta laget, så fick vi ändå försöka i ett helt år med sonen och nästan lika länge (10 mån) denna gången. Och även om 1 år är fullkomligt normalt egentligen, så när man är inne i det och försöker och verkligen VILL, och om folk runt om en dessutom blir gravida till höger och vänster, så är det så SJUKT jobbigt när mensen tycks dyka upp varenda månad. Jag hoppas verkligen att det är er tur SNART!!
-
Adora: Nae, vet inte om jag börjat förbereda mig något. Svårt att förbereda sig för något som man inte vet exakt när det kommer inträffa och hur det kommer gå. *ler* Men jag försöker vila så mycket som möjligt. Men det är mest för att jag har så mycket problem med fogarna, och för att mitt blodtryck börjat spöka