Vi unga föräldrar som fick barn när vi var under 20 år!

Nu får det vara nog.
har surfat på familjeliv idag
och är nu sååå otroooligt babysjuk.
Fast det har jag egentligen vart länge redan.
Skulle vara så roligt med ett syskon
till lillkillen!

Sockersöt88 skrev 2010-11-23 09:09:01 följande:

Japp, men man måste
ju vara två om det!

Jo de är klart men du kan ju börja verksamheten ändå genom att få den andra hälften att vilja med ;)

;)
Ja verkar då inte få något + senna månad...
Min äl kommer aldrig :(
Jätte tråkigt, men men nya tag nästa månad !

Jag hoppar också in här!

Har två döttrar, en som är nyss fyllda 3 år och en liten plutt på 2 mån. Jag blev gravid med första när jag och sambon bara kännt varandra i 2 veckor, men vi bestämde oss för att behålla. Vi flyttade ihop under graviditeten och jag hann precis ta studenten innan dottern föddes.

And we are still goning strong, 4 år senare :)

Hans familj var jätteglad (han är 13 år äldre än mig, så de tyckte väl att det var på tiden för han att bli pappa), medans min familj var mer skeptisk. Eller mamma var vansinnig rent ut sagt... Men de la sig när hon träffade min sambo och förstod att vi verkligen villeoch menade allvar med det här.

Hej!
Fyllde 18 år den 22 november 2006 och den 9 februari 2007 föddes min son, oplanerat. Var ensam en stor del under graviditeten (on/off förhållande) och lämnade pappan helt och hållet då min son var 1 år med tanke på att pappan var elak mot mig och min son. Sonen har idag ingen som helst kontakt med sin biopappa och har inte haft det på över 2 år.
Någon månad efter att jag lämnat sonens biopappa så träffade jag min man! Han är idag den enda pappa som Miliam vet om och han älskar honom precis som om han vore hans egen.
27 oktober 2009 föddes mitt andra barn, en dotter, planerad.. och nu väntar vi vårt tredje barn som beräknas komma i början på aug.
Vi gifte oss på min födelsedag förra året, jag och min man. :)
Har aldrig ångrat att ajg skaffat barn så ungt. Jag älskar mina barn något otroligt!

När jag blev oplanerat gravid som 17 åring så tog mina föräldrar faktiskt det otroligt bra. Min mamma stöttade mig från första stund, pappa sa inte så mkt.
När jag blev gravid med andra så blev allt bara fel från början när jag skulle berätta om det. Mamma blev inte så jätteglad precis, och pappa sa inte så mkt.
Idag älskar mina föräldrar mina barn supermycket!
Den tredje har vi inte berättat om med tanke på att vi bara är i vecka 4.

Jag fick första strax innan min 17 års dag. Ingen planerad grav, jag och pappan hade nyligen blivit ett par. Min mamma blev skogstokig, hans föräldrar var stöttande och visade glädje. Mamma lugnade sig efter ett tag och är en extremt glad och stolt mormor. Jag och pappan är ihop än idag (gifta) och har fått en liten son också (strax innan min 21 års dag), har fyllt 22 i somras (var tvungen att räkna efter haha) och "bjötnåren" är över. Min man var 19 när tösen kom, tog studenten när hon var 3 månader. Jag togstudenten när hon var 3. (hann integå ut ettan på gymnasiet innan hon kom). Jag pluggar nu på högskola och maken jobbar.

Har självklart aldrig ångrat mina barn och jag har ändå inget att jämföra med, hade ju en bit kvar till myndig ålder när tösen kom.