Inlägg från: Mrs Firren |Visa alla inlägg
  • Mrs Firren

    30+ med första barnet 1-3 år, del 13

    juni - Men vad f*n! Dåligt! Kan du inte hugga tag i någon, eller höra i receptionen, du har ju för sjutton barn med dej och de brukar ju prioriteras. Mycket dåligt.

  • Mrs Firren

    johlinn - Åh, vad jobbigt med kräkandet när han ändå känner sig hungrig. Dilemma. Hoppas han (och ni) får sova bra inatt så att han vaknar som ett piggare och gladare barn i morgon, utan kräkstendenser.

  • Mrs Firren

    Skrev ett blogginlägg om dagens sjukhusbesök ifall nån vill läsa. Tänkte skriva ett vanligt inlägg här först, men det blev för långt...

  • Mrs Firren

    Limegrön - Nä, vad trist. Jag läste lite på 1177 och det verkar ändå vara rätt enkelt att få bort det i första stadiet men sen kunde "märken" sitta kvar upp till ett halvår som jag förstod det. Hoppas hon får snabb behandling och att ev besvär försvinner.

  • Mrs Firren

    Annaloo - Låter som en jättebra metod personalen använde när ni undersökte K! Tur man får höra om bra exempel.

  • Mrs Firren
    chiqita skrev 2011-10-19 21:12:47 följande:
    Uff, efter flera dagars slemhosta verkar även febern ha fått fäste hos A..
    Har aldrig sett henne så här förut.. Liten, gråtig, vill ingenting, allt vi gör är fel, gråter för minsta lilla, rastlös i kroppen, extremt klängig, men samtidigt får jag inte röra henne..
    Törstig i a fall och det är ju bra och febern verkar ha gått ner nu efter iprenen, som vi gemensamt fick tvinga i henne då hon var extremt bångstyrig. Då somnade hon en stund nere hos oss i soffan, men hon vaknade igen och iprenen verkar ha piggat till henne så... Får se hur natten blir..
    Ajdå, men det är ju sånt som dyker upp med ojämna mellanrum. Tur att det finns febernedsättande. Såna kvällar och ev nätter som du beskriver brukar jag bara ställa in autopiloten och acceptera att det förmodligen blir vakennätter. Jag brukar inte känna efter så mycket utan bara gör't. Ofta tycker jag att det funkar bättre än vad jag befarar. Senast var för ettpar veckor sedan när Mr F var bortrest och D hade halsfluss. Hoppas A mår bättre i morgon.
  • Mrs Firren

    Blomster - Hade du anmält dig till kurser i vår? För i så fall blir du ju bara arbetssökande ett kort tag (kanske överkomligt?). Skönt med positivt besked om förskoleplatsen.

  • Mrs Firren

    Fler typ 3-åringar som är mammiga? D har aldrig varit speciellt mammig förrän nu - jössös, vilket tjat. Mr F konstaterade tidigare i veckan när jag var borta en kväll att han måste bonda mer med lillkillen för pappa var inte No 1 direkt. Så nu har Mr F tagit två mornar den här veckan och jag har fått sovmorron (!). Jag tycker bara det är bra att Mr F insett nåt som jag haft på känn ett bra tag, att det bejövs mer pappatid...

    Hormonstinn - Usch för magsjuka, hoppas det är snabbt övergående.

    Norrland - Jag kan bara instämma i Fijis suveräna presentlista. Alla dom grejerna är poppis här också. Försöker tänka om det är nåt mer. Här har vi ett snickeri-set som nån i trådarna tipsade om, suvve! Men D var iofs äldre när han fick det. En egen skotta-snö-spade till vintern, eller en piassavakvast (hur det nu stavas) i barnstorlek. D gillar nämligen att härmas.  

     

  • Mrs Firren

    Tjoho, vi har haft barnvakt på riktigt i kväll. Farmor fixade första kvällsläggningen utan trubbel. Extremt skönt att veta att det funkar. Nästa test blir väl att vara borta över natten, men det tar vi en annan gång. Mr F och jag slog på stort och gick på konsert på konserthuset. Kändes lyxigt och roligt.

  • Mrs Firren

    Blomster - Vilka kryptiska meddelande du skriver nu för tiden. Tog ett tag innan jag fattade. Är det med det dära "smart"phonen du skriver eller?

    Pysslig - Jo, det kan ju mycket väl vara så att D reagerar på att jag är annorlunda. Framförallt tror jag det kan bero på att jag har kortare stubin och ryar i lite oftare. Jag tror nog att han kan reagera på det med att vilja vara ännu mer med mej.

    Nu på morgonen har Mr F och jag varit hos barnpsykologen apropå Ds utredning. Vi fick bra kontakt och allt kändes toppen. Nu i november blir det träffar varje vecka där hon ska göra en utvecklingsbedömning på D, vilket känns jättebra. Ju fler svar vi får desto mer vet vi ju vad vi kan utesluta, samtidigt som vi kanske får nåt mer konkret att ta på. Efter vårt möte idag sa hon att det låter som att han ligger i nivå för sin ålder, men utredningen fortsätter. Och hon skulle se till att vi fick komma till en logoped asap med tanke på Ds begynnande frustration över att inte kunna uttrycka sig som han skulle vilja och för att samtidigt få lite diagnos på vad hans talproblematik innebär mer konkret. Återigen: Wow. Allt bara händer och vi är så himla glada över att träffa rätt folk.

Svar på tråden 30+ med första barnet 1-3 år, del 13