Jag fick, precis som många andra här i tråden, mitt barnbidrag från att jag var 13 och började sjuan, och sen studiebidrag när det övergick i det. I början så köpte jag massa nya kläder eftersom jag började sjuan och ville ha nya coola kläder, hehe. Då handlade jag upp mina pengar rätt snabbt, mamma lånade mig ett par hundra så nästa barnbidrag fick jag ge tillbaka det. På så sätt kändes det alltid som att jag fick så lite eftersom jag slösade upp pengarna och fick betala tillbaka flera hundra. Så efter ca 3-4 månader så började jag fatta galoppen och blev mer sparsam!
Då har jag för mig att barnbidraget bara var 950 också, och jag sparade 100 varje månad automatiskt så jag hade pengar till loven och sådär. Blev inte fett, men jag hade sommarjobb genom kommunen och sådär!
Jag fick verkligen betala allt, utom mat och hygienartiklar. Mina föräldrar hjälpte inte till att betala dyrare saker heller för då fick jag spara till det. Dessutom kände jag inget behov av att köpa dyra jackor och skor. Men såklart jag kunde få nån grej då och då, och mormor kunde ge mig lite grejer också. Men det var ingenting jag räknade med om jag säger så! :P
Vi hade inte direkt någon överenskommelse vad jag skulle göra för pengarna men jag hjälpte till att plocka ur/i diskmaskinen, gick ut med hunden, städade lite ibland, sorterade min egen tvätt, städade mitt rum och passade min lillasyster. Men som sagt, det här hade inte direkt något samband med pengarna. Hade jag däremot vägrat hjälpa till hade nog mamma dragit in mina pengar kan jag tänka mig.
Tycker det här var skitbra! Att lära mig förstå pengars värde redan i unga år kan jag verkligen rekommendera! Jag tycker du verkar ha en bra inställning när det gäller pengar till din son, det är så många föräldrar idag som ger deras barn allt de vill ha så de blir otroligt bortskämda. Snacka om att göra sina barn en björntjänst. Nu när jag är student och inte har hur mycket pengar som helst så klarar jag mig väldigt bra ändå eftersom jag är sunt ekonomisk, tack vare mina föräldrar! 
Haha, oj vad långt det blev, sorry! 
Hur gör ni om han inte får nåt sommarjobb då?
