Vi som längtar efter plus efter missfall del 3

Och nu, nu, kom en annan kollega fram och frågade om jag var gravid! Jag kontrade med "nej, jag har just haft missfall!" Då bad han förstås om ursäkt och kände sig dum.
Kändes faktiskt lite gött att säga som det var, för jag vet att han menar väl egentligen. Genom att säga det kommer han dessutom inte att fråga mig igen - skönt!

Men fan alltså, hur sjutton tänker folk som slänger ur sig sådant?

Pancakes: ja, hon vet om de två första missfallen. Så jag tror hon fattade varför jag bara sade kort hej och sedan avlägsnade mig....

Natur, jag har läst att det är säkrast att ta ÄL-testet mellan kl 10 och 20. Alltså inte morgonurinet, men heller inte precis innan läggdags. Men det är säkert individuellt, som med allt annat.
(Jag brukar ofta hitta min glada gubbe på eftermiddagarna.)
Men tyvärr är det som du säger, att man kan ha utebliven ägglossning ibland. Har läst att man kan ha 2-3 uteblivna ägglossningar på år, och det är helt normalt. Men det känns jävligt tråkigt när man försöker bli gravid, att inte ens få ngn ägglossning vissa månader....

Testa igen de kommande dagarna på eftermiddagarna så tippar jag på att du får glad gubbe!

Skönt att höra. I love my coffee!

Skönt Sofy att du är så avslappnad. Jag är rädd att jag kommer bli supernojig nästa gång jag plussar (d.v.s nästa vecka )

Åh fan.
Vilken jävla skit-tajming alltså. Stackare!
Ja, nu är det inte långt till måndag iallafall, då du ska få komma in till sjukhuset. Ta och sjukskriv dig några dagar i samband med ingreppet så du hinner hämta dig lite.

Jag fick och frågan en vecka efter mitt andra missfall. Det var en bekant som såg att jag drack alkoholfritt på en fest och därför var han förstås tvungen att SKRIKA ut frågan så att alla i rummet tystnade. Jag snyftade fram ett "nej jag är INTE gravid, jag äter antibiotika". Hans svar var "ja men så säger de alla, det hade ju varit skitkul om du sagt att du var gravid nu ju!". Alla andra i rummet såg att jag började gråta. Killen som skämtat skrattade gott åt sitt skämt och gick in i ett annat rum, medan mina närmsta vänner störtade fram för att trösta, de visste inte om missfallet, men de såg att jag blivit vansinnigt ledsen.

Anledningen till att jag åt antibiotika var nämligen att jag hade fått en infektion i livmodern till följd av misfallet, och dagen innan festen hade min läkare sagt att infektionen kunde påverka min chans att få barn i framtiden över huvud taget.

Har fortfarande svårt att se honom utan att känna ett styng av hat.

 

Tack Emma/Pilgrimmen.
Lite tummar kan alltid behövas såhär inför BIM.
En hel jäkla vecka kvar... gissa om jag dreglar över testen..

Hej Soffy, jag tänkte precis på dig. Hoppas det går bra idag.
Se till att få med dig en rejäl dos smärtstillande hem, det kan behövas. Hos oss fick man välja på att stanna eller åka hem.
Stor kram, jag tänker på dig.

MCT, härligt att du verkar vara på g nu igen!
Jag hoppas VERKLIGEN att det ska ta sig nu för dig, med rosenrot och allt!

Japp, negativt så långt ögat kan nå. Men jag drar inga slutsatser av det, vet att det ruskigt tidigt. Ifall det är något förväntar jag mig att det börjar synas om några dagar.