Metal skrev 2011-04-09 23:51:25 följande:
Usch vad jobbigt när någon bryter emellan på ett sånt där obehagligt sätt. Vill inte leka psykolog men det låter på mig som hon hyser avund mot dig på något vis.
Småaktigheter och sånt där som gör att hon gör en höna av en fjäder måste ju reta upp en något förbaskad och det är klart du känner berättigad ilska då hon behandlar dig/er på det där viset.
(Freja är ett namn jag gillar f.ö. då fornnordiska namn står högt i kurs. Min son heter Viking.)
Vi kanske skall gifta bort dom med varandra då
Ja de är trist. Hon var den första vännen jag fick när jag flyttade hit som tolvåring, så detta är ju inget jag gjort med enkelthet. Jag har i tre år bara anpassat mig efter dom, Frejas tid har ställts in om och om och om igen, Jag har aldrig nekat honom umgänge. Hans sambo har fått både hämta och lämna Freja (för jag har vetat att hon är svartsjuk OCH de blir ett jävla liv om pappan stannat på en kopp te) vilket är trist, för han och jag har alltid kommit överrens och kunnat enas om saker och ting.
Tror också de kan ligga någon avindsjuka i bakgrunden, blandad med osäkerhet kanske, men jag kan ju inte mer än att intyga att jag faktiskt inte vill ha karln. Jag har svarat ärligt på varje fråga hon ställt om den tiden jag och han träffades på, aldrig försökt dölja något. Jag vill inte ha honom, men jag vet saker om honom som jag aldrig kommer berätta för någon annan, för jag har inget behov av att förstöra mitt barns andra familj.
Jag är rätt ovan vid ovänskap på den nivån, visst har jag också varit en fjortis, men de är rätt länge sedan.... Jag tycker att vuxna fan får sätta sig och försöka lösa saker, alla kommer få ge med sig på någon punkt och få igenom något de vill, det viktigaste är att barnen mår bra, de är de enda som är viktigt för mig OCH den dagen om de ens händer som Freja far illa där PGA av styvmammas humör, är den dagen jag går i taket, de är den enda gången som jag kommer bli arg.