Kring 10+ nåt och vägen hit var låååång och svår. Fler?
Hur gick det?
Grattis nizzy, läste på bloggen!
Hoppas er jul varit bättre än min....
Kram på er!
Som "tur" är så har vi en liten kille i släkten med samma sjukdom som är i princip frisk så vi är itne speciellt oroliga för att han ska kunna bli bra...
Självklart är det trist men han mår bra och har faktiskt aldrig mått dåligt, han har knorrat lite lätt över magen ibland innan det upptäcktes men inte värre än så.
Det jag är mest orolig för är operationen som kommer förr eller senare.
Familjen är jag däremot rätt förbannad på - eller framförallt svärfar som vanligt, han är dum i huvudet
Jag skyddar min privata blogg nu så om ni vill fortsätta läsa så PMa mig era mailadresser så kommer det en inbjudan
Här känns det som vi springer ner dörrarna på barnsjukhuset och får aldrig in någon vettig rutin. Normalt sett somnar han för natten mellan 23 och 01 men ett par dagar har det varit väldigt ledset just den tiden och ingen annan tid på dagen vet inte alls vad det beror på men men...
Håller på med sköljninga r2-3 gånger om dagen och sondningar (bara att sätta in en slang så han blir av med lite fisar och bajs) lika ofta ungefär så vi försöker verkligen lära oss en rutin på det i alla fall innan maken börjar jobba igen - han har semester en vecka till som tur är.
Napp är kanon! Hellre det än att jag ska behöva vara snutte och få onda bröstvårtor och ha så ont så att amma är pest.
Planerar och planerar men vi kommer inte köra med preventivmedel så vi hoppas att det blir ngt på "egen" hand. Blir det inte det så har vi bestämt att nästa jul ska vi diskutera om vi ska använda de som ligger i frysen