vi med många barn del 9
Emrejosana- mycket av det du skrivit kunde ha varit jag som skrev...samma här att det är kaos och att barnen inte hjälper till. De ,inklusive sambon, är väldigt slarviga och kastar kläder överallt och jag måste plocka i timmar för att kunna dammsuga. Tjatar mycket på de äldre om städning- tråkigt! Har försökt styra upp det så alla ska hjälpa till och lite bättre har det nog blivit.
Det där med att kunna säga till släkten att man är trött utan att få pikar tillbaka...jag undviker allt som kan uppfattas som klagan- vill inte riskera kommentarer. Vill inte heller längre be mamma om hjälp då hon verkar ta det som en tråkig plikt att ta hand om barnbarnen,utan om hon vill får hon erbjuda sig själv. Hon vet att vi alltid är tacksamma över lite hjälp- vadsomhelst- men hon har sagt vissa saker som gör att jag inte vill fråga.
Jag prioriterar alltid sömn- det är det enda sättet att orka för mig. Sen har jag tur att mina barn är hästintresserade som jag själv, så för mig är det ren avkoppling att vara med barnen i stallet, får ny energi av det. (Inte när jag har alla barnen med där utan om de två yngsta är med sambon)
.
De måste ju byta skola och allt. Men, tänker att i allra värsta fall om det inte funkar får vi väl flytta tillbaka, det är ju hyres. Man måste ju våga chansa ibland! Jag har alltid drömt om att ha stall och det kommer vi ha nu.
