vi med många barn del 9

Hehe... När jag och min man blev tillsammans ville han ha ett helt fotbollslag med barn. Jag å andra sidan ville inte ha några alls... Känns lite som om vi börjar mötas halvvägs snart. Fast nu har vi bytt sida, jag är öppen för fler, han tycker det räcker. Men å andra sidan vill han ju inte sterilisera sig heller: "Det känns så slutgiltigt" säger han... Min inställning är att vill han inte ha fler så ligger urologen på sjukhuset och telefonnumret står i katalogen. Jag gör det inte, och är dessutom inte främmande för fler.

Har min mini hemma idag då hon sovit så illa inatt. Varit kass i magen ett par dagar också så hon såg ut som ett stoppljus i rumpan igår stackarn. Först tidigt imorse kopplade jag... Kollade när hon vaknat och jovisst! Två nya kindtänder och två till på g... Fjärde ungen och man har noll koll... Känns det som ibland iaf. Tycker man borde fått liiite rutin på NÅT iaf, men neeej då... Stackars barn...

Ja du, targärna själv emot tips... Det är alltid ett väldigt gnällande bara man ber de två äldsta att sortera och vika strumpor tex. För att inte tala om man skulle drista sig till att be dem dammsuga hallen eller sina rum... Ja, de har blivit både bortskämda och curlade och det är inte så lätt att vända kan jag ju lugnt säga...

Men mellan mig och min man är det nog ganska jämnt fördelat tror jag.

När jag har vänner och bekanta på besök så tycker de oftast att det är skönt att komma någonstans där det inte ser ut som ett utställningshem för någon inredningstidning. Jag tycker likadant när jag kommer hem till andra. Alltför många gånger har man kommit hem till nån där man knappt vågar röra sig och definitivt inte vågar släppa barnen med blicken.

Sen kanske vi låter det gå för långt ibland så att vi snarare har "dammutar" än dammråttor... Men så vaddå? Det är för mig ett tecken på att vi har bättre saker att sysselsätta oss med. Men vi försöker ta ett till två röjanden i veckan så det är drägligt att leva. Igår fick jag ett utbrott på diskbänken (eller snarare bristen på diskbänk...) så då blev den biten gjord. Men ja, jag håller nog med dig Emrejosana, att många gånger har vi nog lagt ribban för högt och tar för givet att "alla andra" har det kliniskt rent och att vi givetvis också borde hinna med det.

Och ja, jag har också fått många kommentarer om att hinner/orkar du inte med kanske ni borde hitta en annan "hobby". Oftast följt av ett "höhöhö". Och det inte bara av bekanta utan framför allt från familjen! En som har ett eller två barn "får" bli trött/less/arg/uppgiven på sina barn, men inte en annan. Ibland blir man bara så less på allt och vill bara sätta sig ner och skita i allt, eller bara gå ut genom dörren och komma tillbaka om nåt år eller så. Eller så förb-e på våra barn att vi skulle kunna ta den ena och dänga till den andre med eller ta dem i fötterna och dänga in dem med huvudet före i betongväggen. Men DET får inte VI säga, bara de som har de där 1-2 barnen. Vi (liksom de) älskar våra barn över allt annat och ja vi har valt vår tillvaro, men måste ändå kunna få ur sig de där tankarna utan påhopp och menande kommentarer, ANNARS kanske gränsen suddas ut för vad som är ok och inte.

Bellatrix: Ja, även min första prioritering är sömnen. Får jag inte den blir jag grinig, anti-allt och riskerar dessutom migrän. Sömnen betyder ALLT för mig verkligen. Mat, sex, hobbys kan kvitta (nåja), men får jag inte min sömn då är det verkligen kört...

Plura: Förlåt, men jag sitter och skrattar mig halvt fördärvad just nu... *skäms* Men jag förstår att det inte var särskilt kul när du stod och såg på eländet...

Fingervantar brukar få massor av ben här hemma. Men jag har ett litet knep iaf. När jag köper fingervantar så köper jag massor, likadana! (Tex på Ullared... Älskar det stället... ) Då står man sällan där med en enda av någon sort utan kan lätt para ihop den ensamma med en ny, alternativt vänta till någon annan också försvinner. Då har de sällan omaka vantar...

Var där för 3 veckor sedan, men längtar redan till nästa gång... :-P

Härligt! Jag skulle inga barn ha öht när jag och gubben blev tillsammans... Kan väl säga som så, att det sket sig!

Hehe. Jo. Det var mer som sket sig om man säger så... Jag skulle aldrig gifta mig, aldrig skaffa barn, aldrig jobba inom vården (legitimerad pottbärare enl min dåvarande uppfattning...) och så skulle jag ta livet av mig när jag blev 30 (för sen blev man gammal...). Det har skitit sig på samtliga punkter! Tur man hinner ändra uppfattning om livet sen man var 16...

Äger visserligen vårt hus (eller ja, banken då... :-P) men jag skulle vilja se till att uppsägningstid från båda parter står med klart och tydligt, så inte den ni hyr av bara kan komma och i stort sett slänga ut er. Ovanligt, men det förekommer tyvärr. Likaså vad som ska ingå i hyran, vatten, avlopp, el, värme? Nyttjanderätt (tex övriga byggnader på tomten, fruktträd etc). Vad som är ok att ni gör själva, vad som förväntas att ni gör själva och vad som förväntas att hyresvärden gör. Typ snöskottning, skötsel av fasad, trädgård, tapetsering, vitvaror osv. Det som är självklart i en hyreslägenhet är långt ifrån självklart när det gäller hyra av fastighet, så se till att allt sånt finns med i hyreskontraktet innan, så slipper ni stå där när det är 25 minusgrader och pannan lagt av...

Det är det som spontant dyker upp i huvudet på mig just nu iaf. Vad skönt att få något "eget" äntligen! Lycka till!

Precis! Huvudsaken är att man är överens och att det finns svart på vitt liksom... Det jag menade var att det som man kommer överens om skall klart och tydligt framgå i kontraktet så det inte blir något tjafs om sånt i efterhand.