30+ som väntar/har fått syskon, del 8

Ok, har varit bortrest sen i fredags, mormor i Finland blev 90! Så jag försöker inte ens läsa ikapp, men vill ge en varm kram till Mrs Fisk. 

Och ett HEJHEJ till er alla! 

Evasha, inte en kul natt! Hur mår ni allihop?? Här i Tyskland är vården också bättre än i Sverige, när vi pratar väntetider i alla fall. Var dock på en akut en gång där det var som hemma...... 

 

Jag tror mest att det är som Lycklig skriver, att man blir förvånad över att de inte vill, för egen del skulle det kännas konstigt om mina föräldrar inte ville. Skulle väl bli lite ledsen antar jag. Men jag förväntar mig inget, och skulle aldrig bli arg om de inte ville. Men ledsen om det alltid var så. I början tyckte jag att det var svårt med mina svärföräldrar, de är försiktiga och vill inte vara ivägen etc. Nu när vi äntligen bor lite närmare dem trodde jag att de skulle fråga mer efter barnen - men jag har insett att det inte är i viljan skon klämmer. De vill bara att VI frågar...... och då får vi väl göra det då Men för mig känns det konstigt att be om barnvakt om vi inte har något konkret vi ska göra. När vi bodde i Sverige ringde ju mamma och pappa och ville låna barnen titt som tätt, och då hade vi ofta bara en slapparhelg hemma. Men alla är ju olika
 

Elsis, beklagar verkligen, måste varit en chock för er alla. Att dessutom vara höggravid.....  ta hand om dig, om er och jag tror att övriga familjen förstår att du inte ville riskera något. Kram till dig.

Perfekta är vi nog inte någon av oss som mammor - vi skriker ibland, tappar tålamodet och beter oss som småungar själva. Men vi uppfattar att det är så, och försöker göra det bättre nästa gång. Tänker också att det måste vara skönt för barnen att se att inte heller vi är perfekta, att också vi kan säga förlåt och sen gå vidare. Tänk att behöva leva upp till perfektion!

Får jag dela med mig av bilder till er gravidisar? Det är ju inte reklam att säga till er att gå och föreviga era magar, jag är ju låååååångt från Svedala ;o) Men jag blev bara själv så nostalgisk när jag fotaste senaste magen....:

http://www.mauritsen.de/portraits/knock-knock-who´s-there/
 

Juni, fy så jobbigt! E hade lite så också, men det var snabbt övergående på ett par veckor. Hon växte nog så att det knakade och ville ha mer. Dessvärre har jag inga tips - vissa säger att man ska hålla ut och INTE ge mat så tätt ändå, andra säger att man ska ge. Jag orkade inte att inte ge, så det blev amma... sen vid en viss ålder - vet inte riktigt när - har vi dock slutat helt med extra mat vid sömnlöshet. Barnens ena kusin (2½) kan få komma upp och äta havregryn och mjölk mitt i natten, men det tror jag är att skjuta sig själv i foten. Man måste nog känna efter själv lite! Hoppas det går över snart!
 

Och Lycklig förresten; så förstår jag ännu mer att det känns märkligt att svärisarna inte vill. Måste vara jätteledsamt för din bättre hälft också, de är ju trots allt hans föräldrar...

Thorsten är bortrest hela veckan, Elvira har varit hemma två dagar pga feber men är nu på dagis igen. SÅ nu måste jag försöka få något gjort! 

Juni, jag tror att det bara är i början man måste koka allt - men då är det ju ändå märkligt att de gjort så på BB. Kanske kokat först, sen kyl och så gör det inget? Vi gjorde så att vi tog en del från vattenkokaren, en del kallt från kranen. Funkade jättebra. Hemma i Svedala köpte jag dock också tetror med ersättning/välling, det är lätt att värma.  Hoppas du hinner ta igen dig under dagen om denna natt också varit jobbig!
 

Först av allt, stort grattis till nya trådbebbar!
Och Lena - stor kram till dig och din kompis....... hoppas hon tar emot dig snart!

Ela, DET GÅR ÖVER! Det gör det faktiskt. Nu har väl sömn varit ett tema för dig med barnen rätt länge om jag inte minns fel, men den här bebistiden med en bebis som inte bara ligger och är söt... så var det med Alfred och jag höll inte på att tappa förståndet. Jag tappade det nog faktiskt ett tag. Grät och grät och grät och det kände som att det alltid skulle vara så, att han skulle sitta i den förbaskade baby-björnen tills han blev tonåring...... Min bättre hälft var enormt stöttande och fixade allt markarbete, för jag pallade inte med det. Och sen dess har vi nog haft den inställningen, att hushållet får komma sist när det är jobbiga perioder, när man är själv etc. Visst, man kan ju inte strunta i allt, men sänka kraven i alla fall. Stänga dörren till sovrummet där man slängt in allt som ligger och stökar. Äta mammas köttbullar tre dagar i rad om man inte har ork att laga mat, 4:e dagen goa mackor med gott pålägg. Glass till efterrätt med bär, allt i frysen.Gör det enkelt för dig och känn dig för all del som VÄRLDENS BÄSTA MAMMA för att du inser att du måste ta hand om dig själv för att orka med dina barn. Och förr än man anar, går det faktiskt över, plötsligt kan man lägga ned dem. Mina barn har alltid sovit lite på dagarna, men di något tillfälle kom de till insikten att de i alla fall kunde sysselsätta sig själva en stund KRAM 

Boomie, vilken skönhet!!

Håll tummarna för oss ikväll - Elvira ska sova första natten i sin nya säng... spjälsängen är ute, nu kan hon alltså själv ta sig ut......  Alfred spran ut ur sängen en vecka innan han stannade kvar och somnade......
 

Assar, ja, det låter som en lite väl spännande förlossning ;o)

Och bägge barnen ligger tysta i sina sängar... Elvira har inte varit uppe nåt!  Kikade in just, de sover inte än, men snart........ thumbs up! (hoppas jag)